Syfte och frågeställningar: Att studera huruvida sändningsutrymmet för kvinnor respektive män i TV:s sportbevakning förändrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid får kvinnor i förhållande till män i TVs sportbevakning år 2012 jämfört med år 1998?? Vilka sporter förekommer i sändningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av män och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 24 sportsändningar från SVT.Huvudresultat: Män har behållit sin dominans samtidigt som kvinnor närmat sig något, men har fortfarande långt kvar..

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Vårterminen 2006 Filimon Fasola, Magdalena (2006) Könssegregerat eller könsintegrerat grupparbete? (Gender segregated or gender integrated workgroups?) Malmö: Lärarutbildnnigen Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken inställning till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper eleverna har i de klasser jag undervisade i under min vft. Undersökningen gjordes i två klasser, en sjua och en åtta. Arbetet avgränsades av tre frågeställningar: ? Vilken inställning har eleverna till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har vanan att umgås med det motsatta könet utanför skolan någon betydelse för hur eleverna ser på arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har gruppsammansättningen någon betydelse för hur eleverna arbetar? Arbetet grundar sig på litteraturstudier och en kvantitativ undersökning som består av en enkät. Min slutsats är att både pojkarna och flickorna i undersökningen föredrar könsintegrerade grupper. Nyckelord: Genus, grupparbete, könsintegration, könssegregation Författare: Magdalena Filimon Fasola Handledare: Elna Johansson.

Sammanfattning/abstract Vårt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. Frågeställningar vi utgick ifrån var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande påverkas av dokumentationerna? Vem är dokumentationen till för och hur används den? För att få svar på våra frågor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde även intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att få en djupare förståelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen är dokumenterade i, pedagogernas ordval och sätt att beskriva barn och situation.

Syftet med denna jämförande studie är att söka förklaringsfaktorer till varför hälso- och sjukvård respektive civilflyg har utvecklats olika i säkerhetstänkande. Frågeställningen är huruvida de statliga tillsynsmyndigheternas förutsättningar och arbetssätt har betydelse för säkerhetskulturen i respektive tillsynsverksamhet. Till förutsättningarna hör författningarna - skiljer sig dessa åt? Myndigheternas arbetssätt, dvs. tillsynens utformning ? vilken betydelse har den?Resultaten visar att säkerhetsrelaterade författningar inom civilflyget är tydligare jämfört med hälso- och sjukvården.

Syftet med denna studie var att analysera lärares hur lärare förhåller sig till den icke-västerländska historians plats i det gymnasiala klassrummet. Frågeställningen delades upp i fyra frågor.Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade samtalsintervjuer av tre historielärare. Detta gjordes med en fenomenografisk ansats för att undersöka lärarens syn på icke-västerländsk historia. Bearbetningen av texten gjordes genom en interaktiv process och analysen som amvändes i studien var en meningskoncentrerad analys, med självförståelse som tolkningskontext. I diskussionen diskuteras resultatet och analysen genom den eurocentriska dikotomin.I resultatet beskrivs den icke-västerländska historian som inte lika viktig som den västerländska.

Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andraspråk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen när andraspråkselever genomför uppgifter på sitt modersmål respektive på svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andraspråkselever i matematik. det fördes även samtal med modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk. En elevaktivitet med utgångaspunkt i matematiska begrepp genomfördes på svenska respektive på arabiska med elever i år 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmålet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andraspråkselevernas matematikinlärning använder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrån elevernas veklighet och vardag.

Aktiebolagets uppkomst går att härledas ända tillbaka till medeltidens handelsliv, främst i Italien. Möjligheten att bedriva verksamhet genom att satsa kapital, där kapitalet utgjorde säkerheten i bolaget, samt att delägarnas egna förmögenheter skiljdes från detta kapital var en nyhet på den tiden. Än idag är aktiebolaget en viktig del av affärslivet. Det andra bolagsdirektivet bygger på en kapitalkonstruktion, det vill säga ett kapitalsystem som skall skydda bolagets borgenärer genom att ställa upp regler för att se till att bolaget alltid har något slags kapital, ett så kallat minimikapital. Artikel 17 i det andra bolagsdirektivet tar sikte på villkor då bolaget måste träda i likvidation.

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhållning i deras respektive klubblag samt i deras träningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhållningen i klubblag och träningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio män (M = 18,5) som går på ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjälp av en intervjuguide baserad på Carron´s (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman där positiva och negativa påverkansfaktorer för lagsammanhållningen klargjordes i träningsgrupp på skolan respektive klubblag.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel.

Studien omfattar intervjuer med pojkar i åk9 som studerar respektive har hoppat av sina studier i moderna språk. Den beskriver och analyserar deras uppfattningar av moderna språk och hur dessa speglar sig i pojkarnas val att hoppa av eller fullfölja sina språkstudier. Situationen i de svenska grundskolorna bekräftar tidigare ?internationell forskning som uppmärksammar att antalet pojkar som läser främmande språk sjunker reellt när ämnet inte längre är obligatoriskt. Våra intervjuer med pojkar i åk9 beskriver en liknande uppfattning där eleverna väljer moderna språk i åk6 för att de anser att de måste göra ett språkval, alltså uppfattar ämnet som obligatoriskt, och senare tar lätt i anspråk möjligheten att hoppa av språkstudierna.

En ekonometrisk paneldata modell användes för att studera hur antalet förlorade QALYs skiljer sig beroende på valet av mätmetod. Data baserades på individer som skadats i trafiken och som retrospektivt värderat sin hälsorelaterade livskvalitet direkt före olycksfallet och vid olika tidpunkter efter olycksfallet. Tre olika mätmetoder användes: VAS, IHQL, och EuroQol. Förlorade QALYs beräknades för fyra subgrupper. För subgruppen ?svårt skadade/fullt friska före olyckan? var antalet förlorade QALYs störst (0,370) respektive minst (0,130) om det uppmätts med EuroQol respektive IHQL (relativ skillnad var 2,85).

Detta arbete är en läromedelsanalys som baseras på svenska historieläroböcker för årskurs åtta och nio på högstadienivå. Arbetets innehåll behandlar svensk neutralitet och svenska eftergifter mot Tyskland under Andra Världskriget. Vi jobbar med följande problemfrågeställningar:- Hur skildras svenska eftergifter mot Tyskland under Andra Världskriget över tid i svenska historieläroböcker? - Hur förhåller sig läromedlen till rådande läroplaner och styrdokument?Urvalet av läroböcker/material för granskning i arbetet har baserats på tidsavståndet till arbetets historiska ämne. Den tidigaste utgivna boken vi utgår ifrån i vår studie är publicerad år 1963.

Syftet med studien är att undersöka Stockholms och Göteborgs platsmarknadsföringsstrategier. Det görs utifrån tre frågeställningar. Intentionen med dessa är att studera städernas motivering till respektive platsmarknadsföringsstrategi, vilka arbetet främst riktas mot och hur det strategiska arbetet rationaliserats. De teoretiska perspektiv som används i studien kommer dels från ett normativt och dels från ett normkritiskt perspektiv. Undersökningen har operationaliserats med semi-strukturerade intervjuer.

Syfte: Vi vill undersöka om de noterade fastighetsbolagen har redovisat till verkligt värde alternativt till anskaffningsvärde minus komponentavskrivningar. Syftet med uppsatsen är vidare att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar olika aktörer i branschen ser med införandet av IAS 40. Utförandet av fastighetsbeståndens värdering, internt alternativt externt, samt fördelarna respektive nackdelarna med de båda blir uppsatsens forskningsobjekt. Metod: Genom en fallstudie i två fastighetsbolag skall vi med hjälp av två intervjuer med revisorer samt två intervjuer med fastighetsvärderare och en intervju med en aktieanalytiker kartlägga fördelarna respektive nackdelarna med IAS 40. Vi arbetar utifrån insamlandet av primär data.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida lönepremien för individer med teoretisk respektive yrkesinriktad gymnasieutbildning har förändrats under perioden 1990-2005 samt om en förändring kan bero på förändringar i utbud eller efterfrågan. För undersökningen använder jag mig av LINDA-databasen som innehåller information om ett treprocentigt slumpmässigt urval av den svenska befolkningen. För att analysera lönepremiens utveckling skattades mincermodeller för män och kvinnor som gått teoretiska respektive praktiska gymnasieutbildningar. Resultaten tyder på att lönepremien har ökat och en orsak kan vara en efterfrågeökning. Att det är just detta som har lett till en ökning kan man inte säga helt klart då det finns en mängd andra faktorer som påverkar resultatet..