Syfte: Syftet med undersökningen är att granska olustmoment inom ämnet idrott och hälsa.Studiens frågeställningar är:Vilka moment inom idrott och hälsa uppfattar eleverna i denna studie som olustiga?På vilket sätt upplevs momenten som olustiga?Metod: En kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer utfördes på åtta elevermellan 9 och 18 år, på en grundskola och ett gymnasium i samma geografiska område inärheten av Stockholm. De deltagande eleverna var en flicka och en pojke i årskurs tre, sexoch nio samt andra året på gymnasiet.Resultat: Aktiviteter kan ge upphov till situationer som kan uppfattas som olustiga.Exempelvis kan fotboll leda till inaktivitet och därmed känslor av utanförskap, samtidigt somsamarbetsövningar med fysisk närkontakt kan leda till ångest. Vikten av att vara duktig på enaktivitet för att det ska kännas roligt diskuterades av många elever, speciellt itävlingssammanhang. Stress över betyg samt en alltför seriös stämning ansågs även det ledatill olustkänslor.

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstå vilka kunskaper som krävs, kan leda till en känsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning på området väckte mitt intresse av att närmare undersöka hur några ungdomar på det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förståelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? Hjälper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rätt" arbete? Eleven på HP ska enligt riktlinjerna få grundläggande kunskaper för arbete inom yrkesområdet och insikt i de villkor som gäller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som ställs på en kommande arbetsplats.

I studien studeras lärares resonemang gällande användande av kamratbedömning i undervisningen. Studien bidrar till att öka förståelsen om kamratbedömning och hur verksamma gymnasielärare resonerar kring de möjligheter och hinder de upplever med metoden. Studien har använt både enkät och intervju för insamling av empiri, vilka har genomförts på fyra olika gymnasieskolor i ett storstadsområde. Enkätsvaren har analyserats i SPSS och sammanställts i tabeller. Intervjuerna har transkriberats och sedan sammanfattats tematiskt.

Detta arbete tog avstamp i ett intresse för förhållandet mellan utbildningspolitiska frågor och hur de lokalt implementeras i verksamheten. Jag valde att fokusera på förstelärarreformen och att undersöka vilka av de från regeringen föreslagna arbetsuppgifterna som högstadie- och gymnasielärare ansåg att förstelärarna på skolan utförde, samt om de ansåg att arbetsuppgifterna förbättrade studieresultaten. Vidare undersöktes hur lärarna på ett mer generellt plan uppfattade tjänstens implementering på skolan, samt vad lärarna ansåg om förstelärarreformen som helhet. För att undersöka eventuella skillnader mellan olika lärargrupper användes Bourdieus teori om kapital samt en grund i professionsteori.Arbetet baseras på data insamlat via enkäter och intervjuer. Enkäter skickades ut till 17 högstadie- och gymnasieskolor i Uppsala- Enköping och Knivsta kommun.

Aim: The purpose of this study is to, referring to Shulman?s pedagogical content knowledge theory (PCK), examine how selected Physical Education teachers, educated in GIH and with a maximum of two years' work in upper secondary school, pursue their education in training theory. Moreover, another purpose is to examine how their education at GIH has prepared them for teaching in this subsection. Questions to be answered:? What are teachers' attitudes to training methods as part of physical education and health in upper secondary school?? In what way, referring to PCK-theory, are teachers working with training theory??In what way do the teachers think that their education at GIH has contributed to their teaching in training theory, referring to the pedagogical content knowledge theory?Method: The study has a qualitative approach and study design consisting of five semi-structured interviews with teachers working with Physical Education in upper secondary school. The selection was made considering that all teachers have been educated at GIH and had a maximum of two years working experience.

SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de är nöjda med inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevinflytande.Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige.

Svensk skola har varit föremål för kritik under en lång följd av år. Mycket har handlat om dåliga kunskapsresultat, betygsinflation och bristande likvärdighet vid betygsättning. När gymnasiereformen 2011 sjösattes var det med syftet att komma till rätta med framförallt dessa problem. Tydligt formulerade kunskapskrav skulle öka likvärdigheten och en ny betygsskala, med fler steg skulle motivera till flitigare studier och i kombination med de tydligare kunskapskraven skulle den också stävja betygsinflationen. Syftet med den här studien är att undersöka om det blev svårare att nå högsta betygsnivån och om betygsinflationen kan tänkas hejdas, men också om det fick andra följder för undervisningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att ta reda på om elever som gått igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stärkt olika psykosociala förmågor samt fysiska kapaciteter. De frågeställningar studien utgick ifrån är:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker självkänsla, självförtroende och självmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stärker kroppskontroll/kroppskännedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmågan?Är det någon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gäller ovanstående frågeställningar?MetodMetoden som använts är en kvantitativ enkät med till viss del kvalitativa ansatser, där före detta elever på gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrån ett abduktivt teoretiskt ramverk bestående av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utsträckning eller delvis) att stärka deras självkänsla, självförtroende, självmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskännedom samt till att öka deras sociala förmåga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmågorna är möjligheten att stå på scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Examensarbetet undersöker kroppens lärande, hur det kan gå till när man lär in/ut drejning och vilket utrymme det finns att arbeta med drejning inom skolans ramar. Frågeställningen lyfter vilka förmågor som utvecklas vid drejning och hur kunskapen kan läras ut. Med en fenomenologisk tolkningsram undersöks det sinnliga och kroppsliga lärandet utifrån aspekter som tid, rum, kropp och relationer till andra. Skolverkets styrdokument och två skolverksamheter, en grundskola och ett gymnasium, som arbetar efter dessa undersöks.Det designpedagogiska projektet har utförts vid olika tillfällen med människor både i och utanför skolan i olika sammanhang. Deltagarna har varit allt från skolbarn till pensionärer och de har fått lära sig grunderna i drejningsteknik.

SyfteBakgrunden till vårt ämnesval står att finna i en fundering som vi burit med oss i några år. Vi arbetar båda två med unga musikstudenter och vi har sett att självförtroendet hos eleverna vad gäller mod att uttrycka sig och uppträda har växt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har påverkat detta. Beror det på deras intresse, eller skulle dessa unga ändå varit trygga i sin person? Har musiken påverkat deras växande till unga vuxna självständiga individer, och i så fall hur? Är man tryggare och gladare för att man är bra på något och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever på gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

Föreliggande studie syftar till att belysa hur ungdomar i fängelse beskriver sin tidigare skolgång utifrån teorier om inkludering. För att fånga studiens syfte ställs följande frågeställningar: - Vilka händelser, upplevelser och känslor lyfter ungdomarna i studien fram när de beskriver sin tidigare skolgång? - Hur kan deras berättelser förstås utifrån teorier om inkludering? Den teoretiska grund som studien bygger på är hämtad ur den sociokulturella lärandeteorin. I studien har en narrativ metod med skrivna berättelser, utifrån en rubrikmall, använts. I studien deltar fyra män i åldrarna 18-21 år. De befinner sig vid studiens genomförande på en av kriminalvårdens ungdomsavdelningar.

Detta examensarbete handlar om hur man kan förbättra elevers lärande i dagens skola genom att förankra undervisningen i deras värld. Elevernas erfarenheter av mediekulturen och populärkulturen kan användas i undervisningen för att skapa välbehövlig upprepning i vilken eleverna ges möjlighet till reflektion. Populärkulturen och mediekulturen hjälper också till att fånga deras intresse och kreativitet i undervisningssituationer.Min frågeställning är vilken plats ungdomars intresse och intressen har i skolans undervisning? Hur ser skolan ut idag och hur kan man utveckla skolan? Uppsatsen behandlar frågeställningen genom en analys av läget i dagens skola. Analysen är till största del är baserad på intervjuer gjorda med elever och lärare på Gångsätra gymnasium.

SammanfattningSyfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka resultat vid och korrelationen mellan fem-minuters pyramidtest (5MPT) och maximalt syreupptagningstest (VO2max) på löpband på yngre friska individer. Vi ville även studera om det förelåg någon skillnad, inlärningseffekt, för de två testmetoderna vid en upprepad testomgång.Metod. I studien deltog 32 personer, 18 män och 14 kvinnor, i åldrarna 15?28 år.