Ungdomars språkbruk är ständigt i opposition mot vuxenvärlden. Vuxna har i alla tider förfasat sig över ungdomars språk och i dagens debatt finns uppfattningar om att bruket av grova skällsord, framförallt de av sexuell art, ökar bland ungdomar. Att undersöka ungdomars språk, t.ex. skällsordsbruket, kan vara ett sätt att se nya normer och värderingar växa fram.Syftet med denna undersökning är att undersöka hur flickor på gymnasiet uppfattar och använder skällsord för att jämföra hur deras bruk ser ut jämfört med det de upplever som vanligt bland ungdomar. Syftet har också varit att undersöka om flerspråkighet påverkar uppfattningar om och bruk av skällsord.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ?bättre? samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

I denna uppsats har vi intresserat oss för estetikens potential i skolans arbete och ägnat vår uppsats åt att följa projektet Flame. Flame startades under våren 2006 och genomförs av Kulturskolan i samarbete med Utbildningsförvaltningen och Stockholm stad. Projektet riktar sig till yrkesförberedande program och under hösten 2006 har man samarbetat med S:t Eriks och S:t Görans gymnasium i Stockholm. Man säger sig vilja ge eleverna nya redskap för att uttrycka sig med kultur. Ett annat mål för Flame är att undersöka hur metodutveckling kan gå till i praktiken. Syftet med vårt arbete har varit att, utifrån begreppet radikal estetik, undersöka hur man i Flame arbetar med och tänker kring estetik i skolan.

This paper is about cyber-bullying, the youth?s experience and how the papers image of cyber- bullying looks. The relevance of this essay be to be found in the aim of the research of the cyber bullying today. By examining how the youth?s usage and experience?s - and the papers image of cyber-bullying in the social media, it will be possible to create an understanding for how the social media is represented today.

Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd.Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta.Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd.I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier.Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet.Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet.Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS.Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd.

Children and teenagers of today have grown up with digital media. According to Olle Findahl's report "The Swedes and the Internet" (2009), adults as well as children are online more and more. Our experience is that at many workplaces as good as everyone use computers and everyone is expected to have digital skills. However at most schools the reality is far from this. According to Findahl's report from 2009, 99 percent of all pupils (in Sweden) have access to computers and Internet, yet it is rare that they get school assignments where the use of Internet is acquired (Findahl 2009).The purpose of our paper is to understand how digital media can be used as a resource for learning, through the perspective of young people.

During the spring of 2013 we developed a visual identity for Jönköping Bandy, a bandy association in Jönköping, which was founded in 1947.Jönköping Bandy?s main problem was the low interest for the association by the local people. The association also had problems with the economy, which made it hard for them to merchandise themselves.In Jönköping, there were a lot of sport associations, and therefore, it was difficult to find sponsors. One way to help the association, was to create a good visual identity for them. A visual identity that would reflect on the proper values of the association.The intention was: ?Through graphical design, we want to convey Jönköping Bandy to a larger amount of people, and get increased knowledge in graphical idiom.? and was torn apart into these three questions:What core values does Jönköping Bandy have, and how can we convey them through the visual identity?Which visual materials does Jönköping Bandy need?How do other teams in Allsvenskan Södra merchandise themselves through their websites?The work began with a study of relevant theoretical literature, with focus on graphical design.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som påverkar samhällsprogrammets elevers val av skola. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på tre gymnasieskolor och skolornas respektive marknadsföring undersöktes. Undersökningen visade att samhällsprogramseleverna i sitt skolval framförallt påverkats mest av skolornas Öppna hus samt at skolorna hade rykte om att ha bra lärare, valbara kurser, skolmat och allmän stämning på skolan. Dessutom spelar skolans geografiska läge en roll. Vi kom fram till att de flesta eleverna vill att skolan ligger nära tåg och buss och ganska centralt.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor: Vilka förväntningar ställer de nationella proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhåller sig proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Med denna uppsats ämnar vi belysa gymnasieelevers uppfattning av vad vardagskultur är samt dess potentiella användningsområde i skolan och i bildämnet. Anledningen till detta bygger på en positiv pedagogisk upplevelse en av oss upplevde under praktik då en omotiverad elev blev motiverad efter att elevens eget fritidsintresse vävdes in i uppgiften. Vi ansåg att det skulle vara positivt att undersöka gymnasieelevers uppfattning kring att låta deras dagliga intresse ta plats i bildämnet. Vi har undersökt detta genom en bilduppgift som fungerat som underlag till enskilda intervjuer på två olika gymnasium. Vår undersökningsmetod är kvalitativ med halvstrukturerad intervjuform som spelades in på mobiltelefon och dator.

The study is made in Nacka, a suburb of the capital of Sweden, Stockholm, and focuses on ?the parental school choice" that takes place when children start in first grade at the age of six. New differences in the number of pupils attending various municipal schools have appeared after reforms in the early 1990s giving parents free choice of elementary school for their children. Some schools are located in areas where most children have a middle class background, while others are placed in less attractive surroundings where the parents have a lower educational status, and are more often immigrants. Parents living in the latter kind of surroundings can now send their children to schools further off, but located in more attractive areas. This leads to some schools get an increasing number of pupils and others gets a decreasing.

Malmö HögskolaLärarutbildningen 60 poängSkolutveckling och ledarskapHöstterminen 2005SammanfattningErlandsson, Malin. (2005) En studie om flexibelt lärande på en gymnasieskola.(A study of flexible learning at a upper secondary school) . Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen Malmö HögskolaSyftet med det här examensarbetet är att genom den undersökning som ligger till grund för resultaten, försöka förstå de former som det flexibla lärandet har fått i lärarlaget i studien. Syftet är också att lärarlaget ska få ta del av resultaten och använda dessa för att fortsätta att utveckla sitt arbete med flexibelt lärande.

Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som påverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida målsättningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkät, vilken besvarades av 48 elever som studerade i årskurs 3 läsåret 2004/2005 på det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i Gävle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i Västerås och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lärare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra träningsförhållanden samt en duktig instruktör. Att träningsgruppen håller hög kvalité har också betydelse. Föräldrarna har större påverkan vid val till riksidrottsgymnasium än vid val till lokalt idrottsgymnasium i både fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet främst påverkas av träningsförhållanden och kvalitén på träningsgruppen .

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet.