Bakgrund: Diabetes typ två är en sjukdom som förebyggs och behandlas med bland annat livsstilsförändringar. Det är ett aktuellt ämne då diabetes typ två blir allt vanligare i Sverige och världen. Det uppskattas att 85-90 procent av alla som har diabetes i Sverige har diabetes typ två. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur patienter upplever att drabbas av diabetes typ två med inriktning mot livsstilsförändringar. Metod: Åtta kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och ingår i studien.

Den ökade prevalensen av diabetes mellitus typ 1 är ett globalt problem och Sverige är ett av de landen med högst prevalens. Diabetes är en sjukdom som den drabbade får leva med resten av livet. Ungdomen kan vara en problematisk tid då det är vanligt att ungdomarna missköter sin diabetes. Under denna tid är det viktigt att ha bra kontakter och stöd i relationer till närstående och vårdpersonal. Syftet med detta arbete är att belysa hur ungdomar beskriver sina erfarenheter av att leva med diabetes typ 1.

The aim of this study was to describe the importance of diet and physical activity related to Diabetes Mellitus (diabetes). Method used was a descriptive literature study based on empirical studies. The study shows that diet, physical activity and lifestyle-changes are very important factors when it comes to preventing and treating of diabetes. By the right diet and physical activity the treatment with medications in some cases can be superfluous and people with the disease could live longer and be healthier during their lifetime. Nurses have the responsibility to educate, inform and make sure that the diabetic patient gets the best care as possible specially suited for this individual patient.

Fysisk inaktivitet har idag blivit en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2. I diabetessjuksköterskans arbete ingår samtal om livsstilsförändringar gällande bland annat fysisk aktivitet, vilket kan innebära att Fysisk aktivitet på recept (FaR) skrivs som behandling av diabetes typ 2. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att ha fått FaR vid behandling av diabetes typ 2. Patienterna utgjordes av fyra kvinnor och fyra män med diabetes typ 2 som hade fått FaR efter maj 2007. Studien var en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 220 miljoner människor i världen är drabbade. När ett barn insjuknar blir det en omställning för hela familjen och det kan ta tid attanpassa sig till den nya livssituationen.Syfte: Att belysa föräldrars känslomässiga upplevelserav ett barn med typ 1 diabetes.Metod: Det är en litteraturstudie med litteratursökning i chinaloch pubmed där vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts.Resultat: Föräldrarnahar känslomässiga upplevelser som oro, känsla av att tappa kontrollen, en känsla av misstro.Bra stöd från sjukvårdspersonal är viktigt för föräldrarna för att känna sig trygga ihandhavandet av sitt barns diabetes.Diskussion/Slutsats: Slutsatsen är att föräldrar till barnmed diabetes har ett stort ansvar, sjukvårdspersonalens omvårdnadsperspektiv i mötet medfamiljen är viktigt..

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en vanligt förekommande sjukdom hos personer som är 65 år eller äldre. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes typ 2. Om egenvården inte hanteras ordentligt kan komplikationer uppstå vilket kan orsaka lidande för personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur äldre personer med diabetes typ 2 hanterar sin egenvård samt beskriva vilka svårigheter de upplever när de ska hantera sin egenvård. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 13 vetenskapliga artiklar publicerade från 2005 till 2011 hämtade från databaserna Cinahl och Medline.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 är en sjukdom som ökar världen över. Genom att ändra kost och motionsvanor kan sjukdomen fördröjas eller förebyggas. Att förändra levnadsvanorna kan upplevas som ett krav, det kan då vara svårt för personen att finna motivation till förändringarna. SYFTE: Syftet med studien var att skapa en överblick över studier som berör kravet om att ändra på levnadsvanor som en del av behandlingen hos personer som diagnostiserats med diabetes typ 2. METOD: En litteraturöversikt, baserad på analysen av 14 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes beräknas att öka och i Sverige år 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kännetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbättras genom en hälsosam kost. Förändrade kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjälper till att undvika blodglukossvängningar och förbättrar glukostoleransen. Livsstilsförändringen är krävande då diabetes påverkar hela människan och dennes vardag.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige och drabbar många unga vuxna. Diabetes typ 1 innebär att kroppen har brist på insulin och behandlingen av sjukdomen är alltid insulin. För den drabbade krävs ansvar för att kunna hantera sjukdomen så optimalt som möjligt. Unga vuxna upplever ofta att egenvården vid diabetes typ 1 ger begränsningar i det vardagligalivet. Därför är det viktigt att som vårdpersonal ge stöd till dessa unga vuxna.                                                                                                               Syfte: Belysa unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1.

Diabetes Mellitus Typ 1 är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige. Diabetes är i tonåren fyllt av motstridiga krav, som kan ha betydelse och inverkan på tonåringens självständighetsutveckling och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad som påverkar livskvalitén hos tonåringar med Diabetes Mellitus Typ 1. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsmetod. Artikelanalysen gjordes enligt en kvalitativ innehållsanalys.

Diabetes typ1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn och är en allvarlig sjukdom som hela tiden kräver god kontroll och egenvård. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan behöver egenvården fungera bra även där. Som lärare kommer man troligtvis att möta elever som har eller insjuknar i diabetes typ 1. Syftet Var att ta reda på om lärare anser att de har tillräcklig kun- skap om diabetes för att kunna vara delaktig i dess egenvård samt hur de får kunskap och informat- ion om diabetes. Jag ville även ta reda på om de upplever oro kopplat till elevens sjukdom och oro kring ansvarstagandet i samband med elevens egenvård.

Diabetes är en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsätter att öka ständigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 är: stigande ålder, låg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvård kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvården. Kylberg och Lidell (2002) fastställer vilka komplikationer som kan uppstå som resultat av en äventyrad egenvård är kärlförändringar i de stora och små blodkärl, amputation och hjärtinfarkt.

Varje år insjuknar i Sverige mer än 700 barn och ungdomar under 19 år i diabetes typ 1. Det är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar och fortsätter kontinuerligt att öka. Sjukdomen påverkar på olika sätt hela livssituationen. Det krävs mycket stöd, vägledning och undervisning för att hantera sitt liv efter insjuknandet. Att som tonåring insjukna eller leva med diabetes typ 1 är svårt.