Diabetes är en av våra stora folksjukdomar. Av Sveriges befolkning är 3-4 procent diabetiker. Av de patienter som får diabetes är ca 90 procente typ 2 diabetiker. I de skandinaviska länderna är 10-15 procent av de som får diabetes över 65 år. En av de viktigaste sakerna för att må bra i sin sjukdom är att sköta sin egenvård som att hantera sin sjukdom med kost, motion och medicinering.

Syfte: Att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r effekten av folsyratillskott p? insulinresistens hos vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes. Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna PubMed och Scopus. S?korden som anv?ndes var bland annat ?Type 2 diabetes mellitus?, ?non-insulin dependent diabetes mellitus?, ?folic acid?, ?folate?, ?folate supplementation?, ?random*?, ?control*?, ?trial*?. Inklusionskriterierna var vuxna ?18 ?r med typ 2-diabetes mellitus, endast folsyratillskott ensamt som intervention, RCT-studier omfattande ?2 veckor, publicerade p? svenska eller engelska, inkludera utfallsm?tten HOMA-IR och/eller HbA1c, kontroll f?r placebo eller treatment as usual.

Bakgrund: Det är av stor vikt att förstå patientens roll inom diabetesvården. Vårdgivarenmåste kunna hjälpa patienten med patientundervisning och livsstilsförändring. Patientensmotivation och egenvård går hand i hand och patienten spelar en viktig roll i hanterandetav hans eller hennes diabetes typ 2 sjukdom. Syfte: Att fördjupa kunskaper om olikafaktorer inom omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2 som påverkar deras hälsa ochvälbefinnande Metod: Metoden i denna studie är en litteraturöversikt. En modell avFriberg (2006) användes för att granska de vetenskapliga artiklarna.

BakgrundTyp 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa. SyfteSyftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus. MetodStudien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys. ResultatInformanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan.

This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness..

Tre till fyra procent av Sveriges befolkning beräknas ha diabetes typ 2. Med stigande ålder ökar risken för diabetes och Svenska Diabetesförbundet (2012) räknar med att tio procent av svenskarna som är 75 år och äldre har diabetes typ 2. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar patienter med diabetes typ 2 till att följa sjuksköterskans råd om kost och motion. Metoden som användes var en litteraturstudie, utformad enligt Polit och Becks (2008) modell i nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de tio vetenskapliga artiklar som kom att ingå i studien.

Bakgrund: Personer med sjukdomen diabetes beräknas att öka och i Sverige år 2009 uppskattades 325 000 personer ha diagnosen typ 2-diabetes. Sjukdomen kännetecknas av för hög glukoskoncentration i blodet som kan förbättras genom en hälsosam kost. Förändrade kostvanor kan vara den enda behandlingsmetoden som personer med typ 2-diabetes behöver genomföra. Kosten hjälper till att undvika blodglukossvängningar och förbättrar glukostoleransen. Livsstilsförändringen är krävande då diabetes påverkar hela människan och dennes vardag.

Bakgrund:Att vara ung och få en kronisk sjukdom innebär för de flesta en omvälvande förändring i livet som kan påverka hela familjen. Diabetes typ 1 kräver mycket av en ung person och dennes familj, t.ex. att följa ett regelbundet schema för insulinintag, blodsockermätning, att hålla en särskild diet och föra regelbunden dagbok över blodsockervärdena, regelbunden fysisk aktivitet och att hantera lågt eller högt blodsocker. Compliance beskriver hur patientent vid en viss sjukdom följer råd och ordinationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som har betydelse för compliance hos ungdomar med diabetes typ 1.

Individernas syn på hälsa och sjukdom bestäms utifrån deras kulturella bakgrunder. I ett mångkulturellt samhälle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvårdnad till varje vårdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. Utifrån denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen på denna sjukdom och dess egenvård. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvården ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrån det bildades fyra teman vilka besvarar frågeställningarna.

Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett världsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. Omvårdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestå av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och närstående är positivt för patienten.

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt.

Diabetes är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Omkring 300 000 personer uppskattas ha diabetes i Sverige. Det är en kronisk och obotlig sjukdom och en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. Än så länge är sjukdomen den vanligaste orsaken till amputationer av nedre extremiteter, njursvikt och blindhet. Sjukdomen orsakar årligen stort lidande, sjukhusvistelse och nedsatt funktionsförmåga hos den drabbade människan.

Abstrakt/AbstractFör tio år sedan genomfördes en studiepå Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholmdå 32 tonåringar med typ-1 diabetes fick genomgå en empowerment-baserad gruppundervisning i diabetes. Målet var att gruppmedlemmarna skulle bli medvetna om vad de behövdeförändrai sin egenvård, lägga upp en handlindsplan, och ta kontroll över sin sjukdom.Denna utbildning ledde dock inte till någon förbättring av Hba1c men en förbättring avungdomarnas förändringsbenägenhet.Som ett vårdutvecklingsprojekt av barndiabetesmottagningens verksamhet blev syftet med föreliggande studie att retrospektivt undersöka vad deltagarna upplevt som betydelsefullt efter att som tonåringar ha deltagit i denna grupputbildning.Efter att intervjuat 6 av deltagarna gjordes en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i följande teman:Att uppleva kompetent stöd från diabetesmottagningen, att gemenskapi gruppen gav mod att konfrontera sjukdomen ochatt grupputbildningengav känslan att det var lättare att leva med diabetes.Resultatet skulle kunna utgöraendelav ett underlag för utformningen av framtida gruppundervisningar för tonåringar med diabetes..

Syftet kan beskrivas med följande fråga: Hur skall mötet mellan en elev med diabetes och skolan genomföras, enligt föräldrar och lärare för att mötet skall bli så optimalt som möjligt för alla inblandade parter? Teori: Pedagogik som behandlar samarbetet mellan hem och skola har använts. Medicinska studier som beskriver diabetes samt de fysiska, mentala och sociala konsekvenserna av diabetes har också utnyttjats. Metod: En kvalitativ ansats och informationsinsamling i form av djupintervjuer har genomförts. Fem föräldrar och fyra lärare till barn med diabetes intervjuades.

Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien.