Sökresultat:
164 Uppsatser om Tvingande vćrd - Sida 3 av 11
Kan aktieÀgaravtal som saknar aktiebolagsrÀttslig relevans leda till obligationsrÀttslig bundenhet och skadestÄndsskyldighet? : De lege lata och de lege ferenda
BestÀmmelsen om tvÄngsinlösen i 22 kap. 1 § ABL Àr tvingande, vilket innebÀr att avsteg frÄn vad som föreskrivs inte fÄr göras genom bolagsordningen. Mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande i NJA 2011 s. 429, synes bestÀmmelsens tvingande natur vara Àn mer vidstrÀckt. I förevarande fall ansÄgs nÀmligen ett aktieÀgaravtal, varigenom en majoritetsÀgare avstÄtt frÄn sin rÀtt att pÄkalla tvÄngsinlösen, sakna aktiebolagsrÀttslig relevans.
Uppförandekoder : En studie av de fyra storbankerna
CSR, handlar om företags sociala ansvarstagande i samhĂ€llet de verkar. I ett led att ta ansvar sĂ„ upprĂ€ttar företag en code of conduct, en uppförandekod, vars syfte Ă€r att förmedla hur företaget tar ansvar och agerar i olika situationer. En bransch som kraf-tigt har ökat sitt arbete med CSR Ă€r bankbranschen. En förklaring till det skulle kunna vara att de utpekades som starkt bidragande till den senaste finanskrisen Ă„r 2008.Banker mĂ„ste följa stadgar och regler frĂ„n Finansinspektionen och dĂ€rigenom upp-rĂ€tta en uppförandekod. Ăven om bankernas uppförandekod kanske styrs av direktiv frĂ„n Finansinspektionen sĂ„ vill studien belysa att det finns andra motiv bakom ban-kens uppförandekod.
Sarbanes Oxley Act - en tvingande förÀndring
Sarbanes Oxley Act (SOA) Àr en amerikansk lag som Àven pÄverkar svenska företag. Lagen Àr tillÀmplig pÄ samtliga amerikanska och icke-amerikanska företag som Àr noterade pÄ nÄgon amerikansk börs. SOA stÀller bland annat krav pÄ att bolagen har ett vÀlutvecklat internkontrollsystem, vilket ska bidra till att den finansiella redovisningen blir mer korrekt. Genom SOA kommer företagens ekonomichef och VD att fÄ personligt ansvar för företagens finansiella rapportering. De ska intyga att varje delÄrsrapport och Ärsrapport som lÀmnas Àr korrekt, skulle intygandet visa sig vara osant blir konsekvenserna böter och i vÀrsta fall fÀngelse.
Service i förÀndring : hur serviceförÀndringen upplevs av dem som pÄverkas av den
MÄlet med denna uppsats i landsbygdsutveckling Àr att undersöka hur landsbygdsbor upplevt den serviceförÀndring som Àgt rum under deras livstid, hur det pÄverkat servicens tillgÀnglighet och hur de förhÄller sig till servicen. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer ifrÄn Ramsberg, i Bergslagen och som huvudsakligen analyseras utifrÄn Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Studien visar att upplevelsen av förÀndringarna Àr kopplad till om förÀndringarna upplevs ske utifrÄn ett kommunikativt handlande eller kommer som en tvingande kraft utifrÄn abstrakta idéer. Den visar Àven att upplevelsen av servicen pÄverkas av vilka möjligheter till social interaktion den medför dÀr det kommunikativa handlandet kan ske..
Hur pÄverkas en auktoriserad revisor i sitt val av vidareutbildning?
Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka hur de auktoriserade revisorerna pÄverkas i valet av vidareutbildning, hur mycket tid de lÀgger ner pÄ vidareutbildning samt hur de gör för att upprÀtthÄller sin kompetens. Vi har anvÀnt oss av ett positivistiskt synsÀtt och utformade en enkÀt som bestod av nio frÄgor av bÄde kvalitativ och kvantitativ karaktÀr. Uppsatsen utgÄr frÄn intressentmodellen och instituionell teori. VÄrt resultat blev att en auktoriserad revisor pÄverkas av olika sorters pÄverkan. Den normativa pÄverkan som en auktoriserad revisor pÄverkas av beror bland annat pÄ kollegors och arbetsgivarens krav och branschorganisationen FAR SRS yrkesetiska regler.
En fallstudie om miljöcertifieringens betydelse vid företags val av leverantör
Miljön Àr en viktig del i dagens samhÀlle och den tvingande lagstiftningen stÀller stora krav pÄ företagens miljöarbete. En miljöcertifiering enligt ISO 14001 Àr frivillig för företagen att anvÀnda sig av och syftar till att förbÀttra företagens miljöarbete. Med ISO 14001 följer Àven stora kostnader i bÄde pengar och tid. Företagen i vÄr undersökning vilka inte Àr certifierade anser att fördelarna inte övervÀger kostnaderna men trots detta försöker de driva sin verksamhet sÄ miljövÀnligt som möjligt. Ett företag mÄste kunna konkurrera pÄ sin marknad och i sin tur uppfylla de krav som deras kunder stÀller.
Internationellt tvingande regler : En genomgÄng och jÀmförelse av artikel 3.4 och artikel 9 i Rom I-förordningen
Individens rÀtt till rÀttvis rÀttegÄng inom skÀlig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mÀnskliga fri- och rÀttigheter, EMRK, för att försÀkra individen om den grundlÀggande rÀtten. RÀttslÀget ser ut som sÄdant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehÄll, dÄ flera mÄl varje Är förenas med oskÀligt lÄnga vÀntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte Àr att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rÀtten till rÀttvis rÀttegÄng inte har fÄtt grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utstrÀckning de rÀttigheter i artikel 6.1 EMRK Äterfinns i svensk rÀtt. Syftet Àr Àven att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan pÄ rÀttslÀget.EMRK inkorporerades i svensk rÀtt 1995, dÄ uppkom en diskussion om den nya lagens rÀttsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle fÄ grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sÄdana fall skulle innebÀra dubbelreglering pÄ ett antal rÀttigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rÀtten till rÀttegÄng inom skÀlig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.
Hastighetsreduktion pÄ genomfartsleder, genom icke-tvingande ÄtgÀrder i vÀgmiljön
The study was conducted with an landscape approach with an subject related approach in the field of environmental psychology to investigate how road design affects drivers' choice of speed. The purpose was to portray road environments on thoroughfares in urban areas to motivate motorists to keep the speed limit and thus increase road safety for vulnerable road users. The task question was formulated, how can thoroughfares in suburban settings be portrayed to motivate motorists to reduce speed?
The study was conducted throughout a literature review of motivational speed measures along with interviews with road design experts at the Swedish Transport Administration. Case studies were conducted on three thoroughfares in the Stockholm suburbs Vallentuna, Upplands VĂ€sby and Danderyd.
Timeshare i allmÀnhet : OskÀligt i synnerhet
Det finns en stor grupp mÀnniskor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrÀgerier. Deras sparkapital har gÄtt upp i rök och deras ekonomi har raserats pÄ grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det Àr ett par, Äker pÄ semester till Spanien, Portugal eller Grekland. NÀr de gÄr pÄ stranden kommer det fram en ung mÀnniska som pratar svenska eller skandinaviska och frÄgar om de vill vara med i en enkÀt om semestervanor. Solen skiner och vattnet Àr sÄ dÀr hÀrligt blÄtt, livet leker och det Àr klart att de vill svara pÄ nÄgra korta frÄgor.
ĂvergĂ„ngen till K3 : En manual för förstagĂ„ngstillĂ€mpare
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur K3 togs fram genom att analysera remissinstansernas Äsikter och Àven ta upp fördelar och nackdelar med K3. Vidare ska vi undersöka övergÄngen till K3 och göra en sammanstÀllning i form av en manual.FrÄgor: Hur togs K3 fram och vad tyckte remissinstanserna? Vilka fördelar och nackdelar har K3? Vilka delar av redovisningen kommer att pÄverkas vid tidpunkten för övergÄngen?  Metod: Studien Àr mestadels baserad pÄ primÀrdata dÀr befintlig information om K3 framtaget av andra. Informationen Àr bland annat hÀmtad frÄn lagtexter, artiklar och elektroniska kÀllor. Uppsatsen Àr byggd pÄ en kombination av en kvalitativ metod, induktiv metod och litteraturstudie, dÀr informationen har analyserats, diskuterats och sammanstÀllts. Slutsats: K3 Àr ett regelverk som ger en vÀgledning i form av allmÀnna rÄd inom redovisning, men de Àr inte helt tvingande.
Revisionens legitimitet: En fallstudie om legitimitet ur ett tillvÀxtperspektiv
Ă
r 2010 Àndrades lagen om revisionsplikt i Sverige och mÄnga företagare har sedan dess valt bort revision. DÀrefter har det ifrÄgasatts hur företag kan uppnÄ legitimiteten som intressenter efterfrÄgar om redovisningen inte Àr reviderad. Syftet med studien var att förklara vilken legitimitet företag, som pÄverkas av den fria revisionsplikten, upplever med revision ur ett tillvÀxtperspektiv. Företagare har sedan lagÀndringen haft utrymme att ta stÀllning till revision, vilket har möjliggjort att detta kunde studeras. För att uppnÄ syftet teoretiskt har teorier om revision, legitimitet och tillvÀxt studerats.
Beslutsprocessen : en studie om beslut angÄende den frivilliga revisionen
En lagÀndring har gjorts i Sverige vars syfte Àr att smÄ och medelstora företag har frivillig revision om de ligger under eller endast uppfyller ett av följande tre grÀnsvÀrden: (1) 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, (2) 1,5 miljoner kronor i balansomslutning eller (3) fler Àn tre anstÀllda. Eftersom lagÀndringen Àr relativt ny, medför det att företag i dagslÀget precis har avslutat eller Àr inne i en beslutsprocess angÄende den frivilliga revisionen.Beslutsfattande Àr nÄgot som stÀndigt pÄgÄr i alla former av organiserad mÀnsklig verksamhet och dagligen förekommer det i alla organisationer ett beslutsfattande bÄde nÀr det gÀller rutinfrÄgor till mer komplexa beslut. Genom mÀnsklighetens historia har mÀnniskan strÀvat efter att fÄ kontroll över resultaten av sina beslut, öka förutsÀgbarheten samt minska riskerna. NÀr beslut fattas i företag mÄste Àven hÀnsyn tas till en rad förhÄllanden som Àr direkt kopplat till den organisatoriska kontexten för handlandet.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur och pÄ vilka grunder företagen har fattat beslut vid valet av att anlita en revisor eller inte, samt analysera beslutsprocessen ur ett beslutsteoretiskt perspektiv. Följande problemformulering ligger till grund för denna studie:Vad kÀnnetecknar ett företag som anser sig ha behov av revision trots att kravet pÄ revision inte Àr tvingande?PÄ vilka grunder Àr beslutet fattat?Undersökningen ska bidra till en djupare kunskap och förstÄelse om hur besluten fattats och hur beslutsprocessen gÄtt till.
Tvingande allmÀnna folkrÀttsnormer (jus cogens) : i allmÀnhet och sÀrskilt om traktater
The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Ă
rdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects. The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.
Territorialitetsprincipen och sÀkerstÀllandet av en vÀl avvÀgd fördelning av beskattningsrÀtten : TvÄ rÀttfÀrdigandegrunder med samma rÀttsliga innehÄll?
Medlemsstaterna i den europeiska gemenskapen har fortfarande kvar sin behörighet inomomrÄdet för direkt beskattning. Emellertid begrÀnsas denna behörighet genomfördragsbestÀmmelserna om fri rörlighet och EG-domstolens dynamiska tolkning av dessa.För att en medlemsstat ska kunna fortsÀtta att tillÀmpa en inskrÀnkande skatteregel mÄstebestÀmmelsen rÀttfÀrdigas genom ett tvingande hÀnsyn i allmÀnintresset.Uppsatsen syftar till att klargöra det gÀllande rÀttslÀget avseende dels territorialitetsprincipensom rÀttfÀrdigandegrund inom EG-skatterÀtten, dels det av EG-domstolen anvÀnda uttrycketsÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten som rÀttfÀrdigandegrund. Uppsatsensyftar till att klargöra huruvida det rÀttsliga innehÄllet i de tvÄ termerna Àr detsamma.Uppsatsen utgörs av en redogörelse samt analys av EG-domstolens praxis vilket resulterar islutsatsen att det rÀttsliga innehÄllet i territorialitetsprincipen innefattas i innebörden avrÀttfÀrdigandegrunden sÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten men att detsenare inte utesluter andra sÀtt, Àn i enlighet med territorialitetsprincipen, pÄ vilkafördelningen av beskattningsrÀtten kan ske. Eftersom att dessa rÀttfÀrdigandegrunder tjÀnarsamma syfte samt att begreppet fördelningen av beskattningsrÀtten har en starkare stÀllningsom rÀttfÀrdigandegrund Àn territorialitetsprincipen, kommer sannolikt territorialitetsprincipenatt fasas ut och ersÀttas av sÀkerstÀllandet av fördelningen av beskattningsrÀtten..
För- och nackdelar med skuldsaneringssystemet
PĂ„ 1980-talet var det lĂ„neboom i Sverige. Det var lĂ€tt att lĂ„na pengar utan sĂ€kerhet. NĂ€r sedan fastighetsvĂ€rdet sjönk och arbetslösheten ökade drabbades mĂ„nga av ekonomiska svĂ„righeter. Det var under denna tid som behovet av en skuldsaneringslag kom, skuldsaneringslagen trĂ€dde i kraft Ă„r 1994.Vid en skuldsanering skall den skuldsatte leva pĂ„ existensminimum i fem Ă„r. Ăverskottet fördelas mellan borgenĂ€rerna.