Företags samhällsansvar (Corporate Social Responsibility, CSR) är ett väl debatterat begrepp som uppmärksammats allt mer i bland annat media, men även av företag. Däremot är begreppet konsumenters samhällsansvar inte lika uppmärksammat trots att det finns en interaktion mellan konsumenters- och företags samhällsansvar. Forskare framhåller att det finns bristfälligt med teorier om konsumenters samhällsansvar samt att definitionen är viktig för att fortsätta driva CSR-debatten, vilket gör ämnet relevant att studera. Studien syfte är att med utgångspunkt i samhällsansvarsmodeller på företagsnivå, utveckla en definition och en tentativ samhällsansvarsmodell på konsumentnivå. Slutsatsen baseras på en kvalitativ undersökning utifrån 15 intervjuer samt teorier som behandlar definitioner och modeller om samhällsansvar.

Organisationer ställs inför förändringar kontinuerligt, där förändringar i de flesta fall orsakar någon form av negativ inställning. Förändring ställer samtidigt krav på anpassning och lärande. Utan lärande sker ingen förändring. I samband med införandet av K3-regelverket år 2014 ställdes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förändring, vilka var starkt ifrågasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer ändrat sin inställning gentemot dessa två administrativa regelförändringar efter implementering och huruvida lärande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad fastighetsbolag inom K3 baserar sina byggnaders avskrivningstider på och hur väl dessa stämmer med vad som rekommenderas inom forskningen på området. Företag inom K3 redovisar enligt årsredovisningslagen. Detta är intressant att titta på då det är väldigt komplext att bestämma avskrivningstider för en byggnad, än mer komplext blir det vid innehavandet av många byggnader, där den ena inte är den andre lik. För att försöka förklara de val av avskrivningstider som fastighetsbolag gör använder vi oss av institutionell teori och intressentteorin. Vi har i vår studie valt ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer hos fem fastighetsbolagen inom klassificeringen K3.

Olika frågor och problematik kring reglerna för intervention samt samspelet mellan regionala organisationer och FN utgör stommen i denna uppsats. Syftet är att utreda om ECOWAS fredsinsats i Liberia (1990-1997) var en folkrättsenlig intervention. Då insatsen hade dels fredsbevarande, dels tvingande inslag samt möjligen kunde ses som en humanitär intervention är huvuduppgiften att utreda om ECOWAS hade ett sådant samtycke som krävs för fredsbevarande insatser, om ECOWAS hade fått ett bemyndigande av säkerhetsrådet enligt art 53 i FN-stadgan för den tvingande delen av insatsen samt om insatsen kunde karaktäriseras som en humanitär intervention.Det framkommer att det som är viktigast i utredningen i förhållande till dessa frågor är huruvida ECOWAS kunde grunda sitt ingripande på Liberias regerings samtycke allena, om retroaktiva bemyndigande av säkerhetsrådet är giltiga samt om det har utvecklats tillräcklig praxis och opinio juris för att rättfärdiga humanitära interventioner av regionala organisationer som sedvanerätt.Analysen visar att samtliga dessa frågor måste besvaras nekande, i varje fall i ett inledande skede. ECOWAS insats i Liberia var således till en början en folkrättsstridig intervention. Det utesluter dock inte att den kan ses som en föregångare för humanitära interventioner.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det vanligt att avdelningen är låst även för de patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begräsning av patientens autonomi vilken inte kan berättigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vårdkultur krävs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vårdlidande. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter som vårdas frivilligt på en psykiatrisk vårdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av elva studier, både kvalitativa och kvantitativa.

Bakgrund och problem: En mängd nya standarder tillkom år 2005 när IFRS blev tvingande för börsnoterade företags koncernredovisningar inom EU. En av dessa nya standarder var IAS 36 punkt 134 som behandlar upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill. Studier om företags redovisning av goodwill och dess nedskrivning de första åren med IFRS visade att redovisning av flera upplysningskrav var bristfälliga, dock spåddes det förbättringspotential av en del forskare. Det har även utförts studier om bakomliggande faktorer som kan ligga till grund för varför vissa företag inte redovisar fullständiga upplysningskrav, en av faktorerna som uppges är storleken på goodwillposten. Med dessa studier som bakgrund skulle det vara intressant att undersöka om svenska företag uppnått den spådda förbättringspotentialen sedan IFRS blev tvingande inom EU, samt om storleken på goodwillposten har en inverkan på hur företag redovisar upplysningskraven.Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka huruvida svenska företag uppfyller upplysningskraven i IAS 36 punkt 134 i större utsträckning år 2012 än vad de gjorde år 2005, och delsyftet är att undersöka om storlek på företags goodwillpost påverkar i vilken utsträckning de uppfyller upplysningskraven.Metod: Studien är av kvantitativ karaktär och en deduktiv ansats har använts.

Problem: IFRS/IAS trädde ikraft den 1 januari 2005. I och med detta så blev det tvingande på koncernnivå att intäktsredovisa pågående entreprenaduppdrag enligt IAS 11, successiv vinstavräkning. Problemet vi valde att undersöka var hur metoden tillämpas inom tre byggkoncerner. I själva standarden finns det olika metoder för att kunna beräkna hur stor del av projektet som är upparbetat. Det är dock upp till koncernerna att själva avgöra metod.

I samband med att Lagen om (1994:334) skuldsanering infördes öppnades möjligheten för svårt skuldsatta personer att inom en femårsperiod bli skuldfria. I denna uppsats är avsikten att beskriva skuldsaneringslagen och vad som krävs för att erhålla skuldsanering. Vidare kommer den i huvudsak att belysa gäldenärens situation och hur lagen kommer till nytta för denne. För att få en aktuell syn på skuldsaneringslagen och dess tillämpning har några samtal gjorts i närområdet. Samtalen gjordes utifrån en samtalsguide och avsikten med samtalen var att få olika yrkesgruppers syn på tillämpningen av skuldsaneringslagen.Tanken bakom lagen när den kom var att den skulle användas strikt och det skulle vara svårt att uppnå skuldsanering.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Bakgrund: Efter ett flertal större bolagsskandaler runt om i världen har en förtroendekris skapats på kapitalmarknaden. För att återskapa förtroendet har flera nya regler och rekommendationer instiftats som internationella börsbolag nu krävs efterleva. Ett led i de nya rekommendationerna är att noterade bolag i USA och England skall inrätta revisionsutskott. I dessa länder är det styrelsen, som i stor utsträckningen är anställda av bolaget, som utser revisorerna. Instiftande av revisionsutskott utgör därmed en säkerhet mot att företagsledningen skaffar sig obehörigt inflytande över revisionen.

Inom försäkringsrätten återfinns regleringar i FAL och KFL. KFL reglerar de egendomsförsäkringar som tecknas av konsumenter. FAL täcker resterande försäkringsvarianter och då främst företagsförsäkringar. Idag råder avtalsfrihet vid upprättande av företagsförsäkringsvillkor, dock med hänsyn till de dispositiva reglerna som kompletterar de tvingande reglerna i FAL. Det väsentliga syftet med FAL är att skydda försäkringstagare mot alltför hårda försäkringsvillkor.

Studiens syfte var att utforska kvinnors erfarenheter av oönskadsexuell kontakt med män. Åtta kvinnor i åldrarna 22-41 intervjuades. Studiensresultat visade att erfarenheterna skett i samspel med mannens vilja som nav.Kvinnornas handlingsutrymme begränsades av förväntningar, sanktioner,svårigheter att avvisa samt tvingande handlingar. Erfarenheterna hade osynliggjortsspråkligen och socialt. Begripliggörandet av det som skett var komplicerat fördeltagarna.

Markanvändning är av samhälleligt intresse och motiveras med argument innehållande samhällsnyttiga teser. Detta är i grunden är ett krav på effektivitet, d.v.s. att marken skall användas till det ändamål som svarar bäst mot den beskaffenhet marken har i syfte att generera den bästa nyttan (lönsamheten). För att samhället ska kunna genomföra önskvärda förändringar i markanvändningen kan fastigheter och rättigheter förvärvas med tvång. När sådana förvärv önskas genomföras, skyddas den enskilda markägaren mot för långt ingripande åtgärder genom tvingande intresseavvägningar i lagstiftningen.

När någon vill låna pengar kräver långivaren någon form av säkerhet för lånet. Ett sätt att säkerställa låntagarens betalningsförmåga är att någon går i borgen för låntagaren. Många människor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebär och åtagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen är dispositiva, vilket innebär att det är avtalet som styr. Det är ofta en bank som är kreditgivare när ett borgensåtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulär.

När någon vill låna pengar kräver långivaren någon form av säkerhet för lånet. Ett sätt att säkerställa låntagarens betalningsförmåga är att någon går i borgen för låntagaren. Många människor har mycket knappa kunskaper om vad en borgensförbindelse innebär och åtagandet uppfattas bara som en formalitet. De lagregler som behandlar borgen är dispositiva, vilket innebär att det är avtalet som styr. Det är ofta en bank som är kreditgivare när ett borgensåtagande sluts och förbindelsen sker enligt bankens formulär.