Problemformulering: Är kunders attityder till en butik beroende av dess organisationsform: finns det skillnader i kunders attityder till en butik baserat på om butiken är fristående eller om den är ansluten till någon form av kedja? Påverkar dessa attityder även kundernas köpbeteende?Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva konsumenters attityder till olika butiker med fokus på deras organisationsform. Vi vill veta om konsumenternas inställning till en butik påverkas av denna faktor, om de tänker på och bryr sig om att butiker är organiserade på olika sätt. Påverkar detta i så fall deras köpbeteende och därmed deras val av butik?Metod: Undersökningen utfördes genom 87 individuella intervjuer i muntlig eller skriftlig form.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka marknadsföringsåtgärder som man bör vidta vid en lansering av en ny produkt på en marknad där reklam inte är ett alternativ. Vi har valt att illustrera problematiken genom att studera den svenska spritmarknaden, som är ett tydligt exempel på en marknad där reklam är förbjuden. Vi har studerat en mängd olika marknadsföringsverktyg och försökt finna vilket eller vilka som är mest effektiva för att nå ut till slutkunden på en reklamlös marknad. Genom att studera en marknad där reklam inte är ett alternativ, har vi funnit andra marknadsföringsåtgärder att ta till för att nå ut till konsumenten och att vissa lämpar sig bättre än andra på denna marknad samt att de i kombination är ett starkt alternativ till reklamen. Vi har kunnat konstatera att det mest effektiva sättet att nå ut till slutkunden är att företaget ska rikta sina marknadsföringsåtgärder direkt till konsumenten och inte gå via mellanhänder.

Vi möts ständigt av tusentals bilder och budskap när vi rör oss i det offentliga. Då och då rubbas dessa budskap ochvi tvingas ta ställning till vad det faktiskt är vi tittar på. Adbusters.se, en svensk rörelse med rötter i USA och Kanada, tar reklam och etablerade symboler och gör om dem. Tanken är att ett ifrågasättande av reklamen blir ett ifrågasättande av reklamens plats i det offentliga rummet. Med hjälp av en socialkonstruktionsteoretisk utgångspunkt, där tanken förenklat är att vi skapar vår värld på samma gång som vi lever i den, och ideologi som metodverktyg tar jag mig an Adbusters.se, adbusting och reklamen.Inledningsvis kommer Adbusters själva att granskas, de manifest rörelsen tar utgångspunkt i parallelläses och jämförs.

Det här arbetet kommer att behandla den snabbt växande branschen datorgrafik inom just reklam. Frågan som kommer att besvaras i den här uppsatsen är. ?Vilka tekniker finns för att snabbast arbeta fram ett texturerat 3D objekt, då passande för reklam känt för dess korta deadlines??Metoderna jag använde baseras på utförda tester, tidigare erfarenheter och även genom ny kunskap jag lärt mig under arbetets gång. Programmen jag använde mig av var huvudsakligen 3D studio max, Zbrush 4R2 samt Photoshop.En av de viktigare slutsatserna jag kom fram till var att att även om modellering för hand skapar goda slutresultat, så är önskvärt att komplimentera med mjukvara som kan hjälpa till att skapa viss slumpartad geometri.

Uppsatsen behandlar kataloger för lantbruksmaskiner för att undersöka hur och vad som gör dessa till reklam genom reklamkännetecknande variabler som bild, text och argument. Dessutom jämförs katalogerna med postorderkataloger..

Syfte: Genom att jämföra de tre veckotidningarna Julia,Veckorevyn och Tara vill jag ta reda på hur många reklamannonser som finns i de respektive tidningarna och hur många artiklar med dold reklam som finns i tidningarna. Veckotidningar idag är dyra att köpa och deras ekonomi och själva existens bygger på att de har många annonsörer, detta ger upphov till att tidningarna många gånger upplevs som reklamblad. Genom min undersökning vill jag ta reda på om det köparen betalar för vid köpet av veckotidningen verkligen är mestadels reklam och i vilken form denna förekommer ? öppen eller dold. Metod: Med hjälp av John Fiskes kvantitativa innehållsanalys har jag tänkt studera innehållet i tidningarna Tara, Veckorevyn och Julia för att kontrollera hur stor del av tidningen som innehåller reklam i någon form och hur stor del av tidningen som lämnas fri till övriga artiklar.

I denna branschstudie gällande livsmedelsbutiker, kommer vi att beröra hur butiker kan marknadsföra sig samt vilka faktorer som spelar störst roll vid kundernas val av butik. För att kunna klargöra detta, kommer vi att använda oss av teorier så som Porters fem konkurrenskrafter samt vissa skolformer utifrån boken Marketing Theory av Jagdish N. Sheth, David M. Gardner och Dennis E. Garret.

Vi har sett att kvinnans köpbeslutsprocess skiljer sig något från mannens varvid den reklam som skall attrahera henne måste förändras. Reklamen skall inte vara alltför tydligt riktad till kvinnan utan skall syfta till att hon känner sig inkluderad. Kvinnan söker mycket information och råd innan ett köpbeslut. Företagen skall stäva efter att bli den kvinnan vänder sig till under processens gång. Kvinnan attraheras främst av reklam som visar på produktens funktionalitet medan hon senare, längre fram i köpbeslutsprocessen, även gärna tar del av de tekniska specifikationerna.

Bakgrund: Podcasten är ett färskt tillskott till nuvarande marknadsföringsmedier och har påkort tid visat stor potential inom marknadsföringskommunikation. Den lågaproduktionskostnaden och enkelheten attraherar annonsörer som vill skapa riktad reklam tillsina kunder. De flesta marknadsförare är överens om att det bästa sättet att göra reklam i enpodcast är genom sponsring. Hur konsumenter uppfattar denna typ av reklam är dock oklartdå tidigare studier har adresserat mer traditionella medium.Syfte: Vi vill skapa en förståelse för hur konsumenter uppfattar sponsormeddelanden i enpodcast samt vilket presentationssätt de tycker är bäst.Genomförande: För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ undersökning genomförts.Vi har valt att intervjua åtta personer i åldrarna 21-29 år som finns i våra bekantkretsar. Dehar alla lyssnat på en podcast vid mer än ett tillfälle och några är regelbundna lyssnare.Resultat: Vår undersökning visar blandade känslor angående attityd till reklam i podcasts.

Syfte med detta arbete är att skapa förståelse för gymnasieskolans utbildningsinnehåll på Hotell och Restaurangprogrammet respektive Livsmedelsprogrammet i relation till arbetslivets utveckling och utbildningsbehov. Genom en kartläggning av berörda branschers uppfattning om elevernas utbildningsbehov vill vi undersöka om det finns behov av att utveckla nytt specialutformat program med inriktning mot ?Butik och Cateringkock?. Metod Vi har genomfört en kvalitativ studie, där vi gjort intervjuer med berörda branscher. Där söker vi svar på frågan om utbildningsinnehållet på gymnasieskolans ?Hotell och Restaurang program? och ?Livsmedelsprogram? motsvarar arbetslivets utveckling och framtida krav på utbildningsbehov. Resultat Resultatet inleds med en övergripande introduktion som handlar om förändrade mattrender och livsstilar i dagens samhälle.

Problem: Egna märkesvaror, EMV, har på senare år tagit upp konkurrensen med de mer traditionella märkesvarorna, LMV, och därmed befäst detaljisters makt inom dagligvaruhandeln. Detaljister anser att EMV är ett komplement till LMV där de kan erbjuda snarlik kvalité till lägre pris och samtidigt öka kundlojalitet. EMV är betydligt mer lönsamma för detaljister än LMV men för att detaljister skall kunna sälja dessa varor till lägre priser och därmed erhålla stora marginaler, har de skalat av vissa kostnader som reklam och andra marknadsföringsåtgärder. Dock har införandet av EMV i det ordinarie sortimentet, samt den ökande makten för detaljister, ibland lett till att vissa LMV har bojkottats och lämnat plats i hyllorna till allt fler EMV. För varje år som går har andelen EMV i butik ökat och vi ställer oss därför frågande till hur detta kan komma att påverka detaljister.

Att företag sänder delar, eller majoriteten, av sin reklam genom e-mail är något som blivit allt vanligare de senaste åren. Fördelarna med e-mailreklam är många, det ger till exempel företagen möjligheten att på ett mycket kostnadseffektivt sätt sända antingen stora utskick av liknande meddelande till breda kundgrupper, eller att personifiera och rikta erbjudandena speciellt mot en mindre grupp. Positivt med reklam genom e-mail är dessutom att det ger mottagaren möjlighet att direkt ge respons. Ämnet är dock fortfarande att betrakta som relativt nytt och även om fördelarna är många så är det också att förknippa med stora problem, exempelvis spam. Syftet med detta arbete har varit att öka kunskapen om hur konsumentföretag använder sig av e-mail i sin reklamstrategi..

I vår tid omges vi av reklam nästan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. På stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrågade hade en positiv inställning till TV-reklam. Om det är så få som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva?Syftet är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv.

Rapportens undersökning beskriver de skillnader och likheter mellan kedjeägda och privatägda klädbutiker i Lidköping. En öppen intervju genomfördes med fem butikschefer i kedja och fem butikschefer/ägare i privatägd butik för att beskriva rekryteringsprocessen och kunskapsnivån om anställningsformerna, 4-6 §§ Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS). Personalen i en butik är en resurs som tillsammans med butikschefen/ägaren arbetar för att uppnå lönsamhet. Rätt personal är då betydelsefullt för arbetsgivaren och en felrekrytering kan bli kostsamt för företaget. En effektiv och strukturerad rekryteringsprocess leder till rätt person på rätt plats[1].

Internet, är inte längre bara ett medium utan också en marknadsplats och en informationskanal. Ett av marknadsförarens verktyg är reklam och bra reklam ska innehålla så mycket kommunikation som möjligt. Marknadsförarna måste hänga med och lägga en allt större del av marknadsföringen i de digitala medierna som Internet. För att lyckas med reklam på Internet är det viktigt att göra något som ingen tidigare gjord och restaurangbranschen är inget undantag. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer på fem restauranger med liknande storlek i centrala Göteborg undersökte jag hur restaurangerna marknadsför sig genom Internet och vilka strategier de använder idag.