Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Detta examensarbete innebär ett genomförande av ett körprojekt. Från låtskrivning och körarrangering till repetitioner och konsert med en kör. En stor del i arbetet är också intervjupersonerna som svarar på frågor kring hur det är att genomföra ett körprojekt, exempelvis utifrån körledarperspektivet..

Mängden död ved i brukade skogar har minskat med ungefär 90 %jämfört med naturliga skogar. Vid slutavverkning minskar mängden ytterligare. Att lämna naturhänsyn vid avverkning är ett viktigt steg för att bevara biologisk mångfald i skogslandskapet. Denna studie undersöker om naturhänsyn tas bort efter slutavverkning. På 63 % av de inventerade lokalerna hade naturhänsyn tagits bort, mestadels vindfälld tall.

Detta examensarbete är utfört vid LKAB avdelning PPK (produktion planering Kiruna). LKAB är ett gruvföretag vars huvudsakliga uppgift är att bryta järnmalm för produktion av malmpellets. Vid produktion av malmpellets åtgår det olika tillsatser och det uppstår även restprodukter från denna produktion. Både tillsatserna samt restprodukterna hanteras i Kiruna via lagerområde UNIO. Huvudansvaret för detta område ligger på avdelningen PPK medan det operativa ansvaret ligger på dotterbolaget KGS.

According to FSC (Forest Stewardship Council) shall at least a mean of 10 trees per hectare including riparian zones and other areas with high biological values be left in final felling. In addition large clear areas should not be created and all retained trees with high environmental value shall be spared. To leave trees in final felling means a lower cutting volume and hence a lower income from the cutting, but it also means that the production in the next generation becomes less because of competition. The aim of this study was to evaluate the effect retained trees have on the production in the new generation of forest, and to investigate if there is any way to lower this effect. The environmental care has also been estimated by the amount left in final felling.

Bakgrund: Det finns få studier på instruktionsfilm som undervisningsmetod för praktiskamoment inom fysioterapeututbildning. De som gjorts visar att studenter upplever filmerna som en positiv hjälp i sina studier. Idag sker den praktiska undervisningen på LTU:s fysioterapeutprogram traditionellt av en undervisande föreläsare som visuellt och muntligt går igenom de praktiska momenten. Syfte: Syftet med studien var att skapa instruktionsvideos för praktiska undersökningsmoment och beskriva fysioterapeutstudenters upplevelse av videon som komplement till ordinarie undervisning. Metod: Filmproduktionen planerades och utfördes i tre steg: förproduktion, produktion och efterproduktion.

Sulfitlut, en biprodukt som erhölls från pappersmassaindustrin, blandades med ostvassla som är en biprodukt från osttillverkningsindustrin, för att odla fyra olika Zygomyceter i blandningen för produktion av proteinrikt biomassa.Arbetet fokuserades på den maximala produktionen av Zygomycetbiomassa från olika koncentrationer av biprodukterna sulfitlut och ostvassla i skakflaskor och de bästa förhållandena upprepades i en bioreaktor i bänkskala. Bästa odlingen för de olika Zygomycetstammarna vid 35 °C påvisade att vid 30%ig sulfitlut hade M. indicus och M1 producerade maximal koncentration (4,0 respektive 3,8 g/L) och utbyte (0,1 respektive 0,09 g/g) av biomassa efter 72 h. Maximala etanolproduktionen samt utbytet från dessa stammar var vid 38 h 12,4 g/L (0,31 g/g) respektive 13,4 g/L (0,30 g/g). Konsumerat socker för respektive etanolproduktion för dessa stammar var 41,2 g/L respektive 44,0 g/L.För odling i bioreaktor valdes M1 i ett medium med 50%ig sulfitlut med ostvassla, detta för att experimentera med mer användning av sulfitlut samt M1 som ursprungligen har isolerats från en indonesisk maträtt, tempe.

I tidigare projekt sa? har man kunnat pa?visa att va?derskyddets inta?kter ofta a?r i samma storleksordning som kostnaden den tillfo?r. Det har dessutom varit tydligt att fo?rdelarna med ett va?deroberoende byggande ofta la?ngt o?verva?ger nackdelarna. Trots detta sa? kan det vara sva?rt fo?r byggentrepreno?ren att fa? med va?derskydd i kalkylen och vinna upphandling da? va?derskyddet ej inga?r i fo?rfra?gningsunderlaget.

Ambitionen och målet med mitt projekt var att visualisera delar av en berättelse med hjälp av den senaste datortekniken. Detta tog sin form av en 3d-animation. Målet var inte att producera en färdig kortfilm utan att arbeta med utvalda delar. Projektet var indelat i tre block; en planerings- och researchfas, en produktionsfas och en reflektionsfas. Stora delar av magisterarbetet har bestått av att producera innehåll som sedan ska analyseras. Med arbetet vill jag att folk ska få mer förståelse för 3d-tekniken som ett flexibelt och intressant konstverktyg.

SammanfattningHur går en organisation från att vara informationsrik till att bli insiktsfull - och hur tar man bästa beslut utifrån denna insikt? Det strömmar otroligt stora mängder data genom produktion- och tillverkningssystem. Företag saknar ofta kunskap kring hur denna information skall användas. Data mining är de verktyg som kan användas för att ta reda på den informationen. Genom att upptäcka mönster och relationer i stora mängder data har Data mining gjort det möjligt att finna den kunskap man tidigare inte trodde fanns.

Detta examensarbete utfördes på Metso Minerals (Sala) AB i Sala mellan mars och augusti 2006 och handlar om kartläggning av ledtiden vid produktlinje pump. Förutom kartläggningen har även analys och förslag till förbättring arbetats fram. Denna rapport är resultatet av detta examensarbete vilket har skrivits som avslutning på programmet Ergonomisk design& produktion med inriktning Industriell produktion vid Luleå Tekniska Universitet. Metso Minerals (Sala) AB har cirka 200 anställda och är en del av affärsområdet Minerals. Verksamheten i Sala tillverkar slurrypumpar samt processmaskiner och är en stor leverantör av pumpar till mineral och processindustrin.

Språkliga och kulturella skillnader kan leda till komplikationer i den textila tillverkningen med tanke på att kommunikationen mellan beställare och producent ibland kan missförstås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man, med hjälp av avancerad fotografi, kan förenkla den sömnadstekniska kommunikationen mellan producent och leverantör. Framtagningen av resultatet har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer med två experter inom områdena fotografi samt produktion. Det har även utförts intervjuer med en inköpsassistent på ett stort internationellt svenskt modeföretag och en intervju med designer/inköpare vid ett mindre företag. Det har vid sidan av intervjuer utförts experimentella observationer där framtagning av en fungerande manual för 360° fotografering har skett.

Not available until 7 October 2015.

Detta är ett examensarbete som genomförts undervåren 2014 för högskoleingenjör i Tekniskdesign. Arbetet omfattar 15 hp. Uppdraget var att försöka ta fram en ny kapsling för en serie mätvärdesomvandlare som säljs av Hugo Tillquist AB. En mätvärdesomvandlare är en produkt som övervakar statusen i eldistributionsnäten. Syftet med projektet är att undersöka vilka krav som ställs på en elektronikkapsling och vilka behov som ligger till grund för de kraven.

Textilindustrin är en industri som ständigt växer och utvecklas. År 1995 introducerade det japanska företaget Shima Seiki den första maskinen med de tekniska egenskaperna, som gjorde det möjligt att producera ett trikåplagg med complete garment teknik. Denna introduktion revolutionerade tillverkningstekniken för dessa plagg. Denna studie har skrivits som ett examensarbete på kandidatnivå inom Textilingenjörsprogrammets avslutande del på Högskolan i Borås. Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka vilket produktionssätt som var mest effektivt tidsmässigt vid produktion av ett plagg i finstickad trikå, ur ett supply chain perspektiv.