Den hÀr studien handlar om hur matematiklÀrare varierar sin undervisning. Syftet med studien Àr att undersöka vad matematiklÀrare anvÀnder för alternativa undervisningsformer och vad matematiklÀrare anser om variation i undervisningen.Fem matematiklÀrare pÄ tre gymnasieskolor har intervjuats och som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att det finns en skillnad i hur mycket lÀrarna varierar undervisningen och Àven Äsikterna om variation i undervisningen skiljer sig. Vissa av lÀrarna föresprÄkar ett traditionellt undervisningssÀtt och betonar vikten av mÀngdtrÀning, medan andra tycker att undervisningen borde varieras mer för att öka elevernas motivation till matematikÀmnet. Samtliga intervjuade lÀrare anvÀnder grupp- och diskussionsuppgifter i undervisningen och detta Àr den vanligaste alternativa undervisningsformen som lÀrare anvÀnder sig av.

Kursen Matematik B Àr gemensam för alla program pÄ gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna pÄ samhÀllsprogrammet fick IG pÄ det nationella provetlÀsÄret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar pÄ varför sÄ mÄnga avsamhÀllseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av mÄnga som svÄr och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever nÀr detillsammans har arbetat med att översÀtta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade bÄde sitt engagemang och sin förmÄga att lösauppgifter.

I studien jÀmförs elevers tankar och upplevelser av tvÄ olika sÀtt att arbeta i matematik ? lÀroboksbaserad undervisning och laborationer. JÀmförelsen görs utifrÄn tre teman ? rolighet, nytta inför prov och förstÄelse. Tidigare forskning visar att det idag vanligaste sÀttet att arbeta i matematiken Àr lÀroboksbaserad undervisning.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur speciallÀrare ser pÄ samtalets betydelse i matematik med fokus pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. I studien beskriver vi Àven hur speciallÀrarna tÀnker kring hur barn lÀr matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sÀtta ord pÄ sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi frÀmst forskning som handlar om sprÄkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang.UtifrÄn nio kvalitativa intervjuer med speciallÀrare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville ocksÄ undersöka speciallÀrarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lÀrandet i matematik och dess effekter i undervisningen.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att speciallÀrarna i vÄr studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lÀrande i matematik och som en förutsÀttning för elevens förstÄelse.

Mathematics is a central topic in today's education debate, including discussion of its educational quality and various teaching methods. Today basically two different teaching methods are used; one is the textbook based method, with the book in focus and the other one the laboratory method by which teaching is performed through practical applications. The purpose of this study was to examine four primary school teachers' view of these two teaching methods by means of four relevant inquiries. By interviewing the four teachers, advantages and disadvantages were highlighted and the purpose was achieved. In order to support the analysis, two theories applied; the socio-cultural perspective and the cognitive perspective.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om hur tre grundskolelÀrare anvÀnder olika medier i matematikundervisningen mot bakgrund av den logocentriska traditionen i skolan. Jag kommer att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar i min studie: ? PÄ vilka olika sÀtt gestaltas den logocentriska traditionen i matematikundervisningen i en Ärskurs 1, 2 och 4? ? Vilka anledningar anger lÀrare till att de centrala medierna i undervisningen i skolan Àr de logocentriska uttrycksformerna och inte de kinestetiska, visuella och auditiva uttrycksformerna? ? Hur uppfattar lÀrare att de visuella, auditiva och kinestetiska uttrycksformerna utvecklas i en logocentrisk skoltradition? Teorin i mitt examensarbete definierar begreppen medier och logocentrisk tradition i matematikundervisningen. Teorin innehÄller tidigare forskning om hur den logocentriska traditionen gestaltas i skolan, samt skolans behov av förÀndring för att motsvara samhÀllets utveckling. Jag har anvÀnt mig av en etnografisk ansats och mina insamlingsmetoder Àr intervju och observation. Undersökningarna Àr gjorda pÄ en skola, dÀr jag har besökt tre olika skolklasser i tvÄ dagar per skolklass.

Rapportens syfte Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n vid en gymnasieskola ser pĂ„ matematikundervisningen, vad kvinnorna sĂ€ger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lĂ€rare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som anvĂ€ndes var observation av elevers arbete i grupp med att sjĂ€lva konstruera en matematikuppgift, enkĂ€t bland elever pĂ„ gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. EnkĂ€tresultat och intervjuer tyder pĂ„ att eleverna, sĂ„vĂ€l manliga som kvinnliga, i hög grad Ă€r nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet frĂ„n intervjuerna, tyder pĂ„ att det Ă€ven Ă€r intressant och lĂ€rorikt för eleverna att sjĂ€lva fĂ„ skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater.

Idag finns det ingen som granskar lÀroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematiklÀroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. DÀrför bör mer uppmÀrksamhet riktas mot lÀroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie Àr dÀrför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundlÀggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematiklÀroböcker för Ärskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som Àr vÀsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ÀmnesomrÄde.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

Studien Àr en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning pÄ gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet som teoretisk utgÄngspunkt. Materialet som samlades in bestÄr av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fÀltanteckningar och en lÀrarintervju.Studien fokuserar pÄ att synliggöra kommunikativa mönster och deras pÄverkan pÄ möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehÄll. Analysen utgÄr frÄn transkriberat material av samtal mellan lÀrare och elever i plenarundervisning.

MinirÀknaren har en stor del i dagens matematikundervisning pÄ gymnasieskolan. Om detta Àr bra eller dÄligtgÄr Äsikterna verkligen isÀr, men vad tycker gymnasisterna sjÀlva om sitt eget anvÀndande av minirÀknaren?MÄlet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av just detta.I kursplanerna för gymnasiekurserna i matematik framgÄr tydligt att eleverna ska behÀrska rÀkning bÄde medoch utan minirÀknare. Tidigare studier har visat att gymnasister/nyantagna högskolestuderande ofta harproblem med bland annat teckenbyten, brÄkrÀkning samt rot och potensuttryck.Arbetet har bestÄtt i tre delar. Först studerades tidigare forskning i Àmnet sedan gjordes en undersökning ochtill sist sammanstÀlldes resultaten och kring dessa drogs slutsatser.

Under vÄren 2014 genomfördes en kvalitativ intervjustudiemed fem matematiklÀrare som undervisar i Ärskurserna 7-9 i en svensksmÄstadskommun. Studien har ett sociokulturellt perspektiv som utgÄngspunkt ochhar inspirerats av fenomenografisk ansats. Tidigare forskning beskrivermatematikÄngest ur ett internationellt perspektiv. I Sverige har begreppetmatematikÄngest inte uppmÀrksammats i sÄ hög utstrÀckning. Syftet med den hÀrstudien var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar begreppet matematikÄngest,hur de uppfattar elever med matematikÄngest och hur de uppfattar att skolan kanförebygga och motarbeta att elever fÄr negativa kÀnslor till matematik.

Problematiken som ligger till grund för denna studie Àr att vi har uppmÀrksammat tendenser till att bilder och bildskapande anvÀnds som tidsfördriv pÄ förskolor. Processen och efterarbetet Àr inget som lÀggs nÄgon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och bildskapande Àr av betydelse för den sprÄkliga förmÄgan hos barn.DÀrför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och bildskapande, bidra med kunskap kring hur sprÄkliga praktiker skapas.Med utgÄngspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fÀltanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjÀlp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens nÀrvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö Àr betydande. Slutsatsen i studien Àr att om pedagogen ska kunna skapa goda sprÄkliga praktiker kring bilder och bildskapande, Àr det av betydelse att aktiviteterna Àger rum pÄ platser dÀr det inte Àr störande ljud och spring frÄn andra runt omkring.