Sammanfattning Mitt arbete handlar om datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasieskolor. Syftet med detta arbete var att kartlÀgga tillgÄngen till och anvÀnd-ningen av datorn som hjÀlpmedel i matematikundervisningen pÄ Malmös gymnasiesko-lor. UtgÄngspunkt för detta arbete var att större tillgÄng till datorerna leder till större anvÀndning. För att uppnÄ syftet har jag formulerat nÄgra frÄgestÀllningar om i hur stor utstrÀckning datorer anvÀnds i matematikundervisningen och vilka datorprogram mate-matiklÀrarna anvÀnder pÄ dessa skolor. Jag har Àven undersökt om det finns nÄgra framtida planer för förÀndring av tillgÄngar till och anvÀndning av datorer i undervisningen.

Syftet med studien var att jag skulle fÄ en djupare kunskap om Àmnet utomhusmatematik och undersöka om elevers kreativitet och kommunikation ser annorlunda ut i utomhusundervisning. Jag ville Àven ta reda pÄ om den formella matematiken kan bli informell med hjÀlp av att undervisa i matematik utomhus. Mina frÄgestÀllningar som har behandlats Àr vad som hÀnder med den formella matematiken nÀr jag och mina elever har matematikundervisning utomhus, hur kreativiteten ser ut bland eleverna i utomhusmatematiken och hur eleverna kommunicerar med varandra och med mig. Mitt arbete bestÄr av en litteraturstudie dÀr jag tagit upp historik bakom utomhuspedagogik, varför man ska anvÀnda sig av utomhuspedagogik i undervisningen och vad utomhusmatematik Àr. Arbetet bestÄr Àven av en undersökning dÀr jag valt att videofilma 25 elever i Är 5 dÄ de utförde uppgifter utomhus som handlade om matematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att öka förstÄelsen för tankar dagens lÀrare har av bedömning, och vilka tankar deras elever har av det bedömningsarbete lÀrarna utför. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi intervjuunderlag och elevenkÀter, för att kunna söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Vi intervjuade 3 lÀrare, som arbetar som matematiklÀrare i Ärskurs 6, om deras tankar kring summativ och formativ bedömning i matematik, och hur de lÀgger upp sitt bedömningsarbete. De intervjuade lÀrarnas elever deltog i undersökningen, genom att svara pÄ en enkÀt, dÀr frÄgor om elevernas tankar kring bedömning i matematik stÀlldes. De centrala begrepp som presenteras i litteraturgenomgÄngen hjÀlpte oss sedan att tolka vÄrt resultat.

Det Àr inte alltid sÄ lÀtt som förÀlder att förstÄ de algoritmer (rÀkneuppstÀllningar) som barnen anvÀnder i skolan idag. Hur förÀldrarna kan fÄ hjÀlp med detta Àr en del av denna studie som genomförts med förÀldrar och elever i en femteklass. Syftet med studien har varit att studera vilka olika algoritmer förÀldrarna och eleverna i denna klass anvÀnder. För att fÄ en uppfattning om förÀldrarnas matematikundervisning har lÀroplaner frÄn 1969 och framÄt studerats med fokus pÄ algoritmrÀkning. NÄgra olika algoritmer i de fyra rÀknesÀtten som har behandlats i skolan genom tiderna presenteras, liksom en övergripande historik kring algoritmernas ursprung.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlÀrning kan leda till brist pÄ förstÄelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas pÄ och dÀrigenom fÄ reda pÄ om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten Àven betonas i proven. InnehÄllet i rapporten behandlar dÀrför hur författare till lÀromedel i matematik för Är 9 i jÀmförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella Àmnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades pÄ att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrÄn dessa kompetenser upptÀcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av för- respektive nackdelar med att anvÀnda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sÄdan undervisningsmetod uppfattas ur ett lÀrarperspektiv, frÀmst utifrÄn de frÄgestÀllningar som utgör grunden för denna uppsats.Vi har valt att anvÀnda oss av en enkÀtundersökning för att pÄ ett kvantitativt sÀtt fÄ en bild av nuvarande utstrÀckning av undervisningsmetoden. För att pÄ ett kvalitativt sÀtt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrÄgade lÀrarna ser med anvÀndandet av undervisningsmetoden har vi anvÀnt oss av intervjuer.VÄra intervjuer visade att de tillfrÄgade lÀrarna utgick frÄn att lÀromedelsförfattarna tagit hÀnsyn till styrdokument dÄ de skrev lÀromedlet. Vid val av annat material Àn lÀrobok tas hÀnsyn till den gemensamma kursplanen samt lÀrarnas erfarenhet. LÀrarna angav ett flertal faktorer som de ansÄg pÄverkar elevers motivation t.ex.

Skolan Àr ett omdebatterat Àmne i samhÀllet och i massmedia. Under de senaste Ären har en av de mest diskuterade frÄgorna i denna debatt varit lÀxornas vara eller icke vara. DÄ det inte finns krav pÄ att lÀxan ska vara en del av elevens undervisning handlar debatten om huruvida den ska vara en del av undervisningen eller ej. Denna studies syfte Àr att belysa hur matematiklÀrare i Ärskurs 1-3 beskriver sitt anvÀndande eller icke anvÀndande av lÀxor i undervisningen. Den belyser Àven i vilken grad lÀxan anpassas utifrÄn individens behov och förutsÀttningar.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad flickor och pojkar tÀnker om matematik. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur tÀnker flickor och pojkar om matematik? Hur kan lÀraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för bÄde flickor och pojkar? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet bestÄr först av en litteraturgenomgÄng, dÀr jag tittat pÄ vad tidigare forskning sÀger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgÄngen kommer den empiriska delen, dÀr resultatet frÄn min enkÀtundersökning med 76 elever, och resultatet frÄn min intervjuundersökning med 10 elever ingÄr.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att fÄ kunskap kring om och hur elever i skolÄr 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgÄngen visar pÄ reflektionens betydelse i lÀrprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hÀmmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgÄngspunkt och med efterföljande lÀrarintervjuer som stöd, har syftet uppnÄtts genom att kartlÀgga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt pÄ elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lÀrare Àr positivt instÀllda till metakognition och ett reflekterande arbetssÀtt förekommer endast i vissa fall tillfÀllen dÄ eleven stimuleras till reflektion och denna fÄr ske.

Denna studie Àr genomfört som ett undervisningsförsök, dÀr formativ bedömning har imple­menterats i matematikundervisning. Syftet med studien var att studera om det var möjligt att förÀndra undervisningen pÄ denna korta tid samt om eleverna blev mer motiverade och om de upplevde mer lust till Àmnet genom denna undervisningsstrategi. Ett sÀrskilt fokus riktades pÄ elever i matematiksvÄrigheter. Studien genomfördes i en Ärskurs 7:a, under höstterminen 2009, med inspiration Wiliam, (2007) Five ?Key Strategies? for Effective AssessmentutifrÄn och Black et al. (2003), Assess­ment for Learning ? Putting it into practice.

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det hÀr examensarbetet och undersökningen Àr att dels ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jÀmfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklÀrarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlÀrningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya lÀroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen Àr intervjuer med fyra matematiklÀrare pÄ de tvÄ deltagande skolorna. DÀrtill att göra observationer i tvÄ klasser pÄ vardera skolan.

Idag Àr det mÄnga elever som inte nÄr mÄlen i matematik i grundskolan, de tappar lusten och tycker att det Àr ett svÄrt och trÄkigt Àmne. Vi har dÀrför valt att undersöka hur matematiken kan göras lustfylld. Syftet med vÄr undersökning Àr att öka kunskapen om hur lÀrarna i Ärskurs 1-3 undervisar i matematik, för att skapa lust och motivation hos eleverna. Litteraturen kommer att diskuteras och jÀmföras med vad lÀrarna anser spela roll för ett lustfyllt lÀrande i matematik. Faktorer som visar sig pÄverka att eleverna kÀnner lust och motivation Àr förstÄelsen, tilliten till sin egen förmÄga och att innehÄllet i undervisningen Àr meningsfullt.

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ hur pedagoger tillvaratar barns informella kunskaper och hur de konkret arbetar för att utveckla barns begreppsuppfattning i matematik med hjÀlp av sprÄket. Vi avsÄg Àven att undersöka förutsÀttningarna för en sÄdan undervisning. Vi ville se till bÄde individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Ytterligare en specialpedagogisk frÄgestÀllning som vi avsÄg att undersöka var hur barn i behov av sÀrskilt stöd gynnas av detta arbetssÀtt. Vi genomförde tio kvalitativa forskningsintervjuer, som var delvis strukturerade, med pedagoger som arbetar med sprÄket pÄ ett medvetet sÀtt i sin matematikundervisning.

Studiens syfte Àr att i tvÄ skolor undersöka hur sex pedagoger anvÀnder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrÄgestÀllningen Àr: hur kan musik anvÀndas pedagogiskt för att stimulera estetiska sÄvÀl som utomestetiska lÀrandeprocesser? Mycket av litteraturen och forskningen pekar pÄ tydliga samband mellan musik och inlÀrning dÀr musiken bÄde direkt och indirekt förstÀrker förmÄgor hos eleverna. I litteraturen pÄgÄr en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmÄga att förstÀrka utomestetiska lÀroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frÄgor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lÀrande eftersom olika lÀroprocesser blir informella.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilka svÄrigheter elever har i matematik och vad lÀrarna och eleverna ansÄg om matematiksvÄrigheter. Av olika anledningar vÀcktes intresset hos mig att undersöka frÄgan om matematiksvÄrigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvÄrigheter. Varför antalet elever som lÀmnar grundskolan med ett icke godkÀnt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton Ären, i Sverige? Jag vill ocksÄ se i vilken grad matematiksvÄrigheter har med elevens etniska bakgrund att göra.