Vi vill med detta examensarbete visa pÄ möjligheter och hinder för elevers lÀrande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lÀgga fokus vid lÀrandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgÄngen vill vi ge en liten inblick i forskning inom fÀltet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. LitteraturgenomgÄngen ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstÄ undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lÀrares aktiva strÀvan att iscensÀtta styrdokumentens intentioner.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare Är. Vidare har vi Àven undersökt vad lÀrare anser om lÀroboken och dess funktion och tittat nÀrmare pÄ ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vÄrt val av forskningsomrÄde Àr för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att sÄ mÄnga elever som möjligt ska nÄ kunskapsmÄlen i matematik. Ett förslag som nÀmns Àr att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara anvÀnda sig av lÀroböcker. Vi intervjuade tre lÀrare och observerade vid tvÄ olika undervisningstillfÀllen för att ta reda pÄ hur lÀrare tycker och tÀnker kring praktisk matematik.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och sjÀlvklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angÄende hur tekniska verktyg anvÀnds för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare Är. Denna studie ska Àven belysa pedagogernas Äsikter tekniska verktyg. I denna studie anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som Àr verksamma inom skolans tidigare Är.

The purpose of this study has been to compare teachers' differing methods of teaching mathematics and their perspectives on the learning process in a municipal school to a Waldorf school. The study has examined which approach best promotes student engagement and learning in mathematics in the first three years of schooling. The study is based on four interviews. The informants? accounts are interpreted using theories from previous research.

Detta examensarbetes syfte Àr att jÀmföra svenska och ukrainska matematiklÀrares syn pÄ bevis och anvÀndning av bevis, i matematikundervisningen. Den kvalitativa studien bygger pÄ sex intervjuer varav fyra genomfördes i norra Sverige och tvÄ i sydvÀstra Ukraina. Vidare undersökte jag hur framstÀllning av Pythagoras sats och bevis presenteras i svenska och ukrainska lÀroböcker, samt vilken roll bevisen spelar i matematiken. Till denna undersökning har jag valt olika bevismetoder som framkommer i svenska och i ukrainska lÀroböcker. Jag undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokuments aspekter pÄ matematiska bevis.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att se vilka av Krutetskiis matematiska förmÄgor som kommer till uttryck under problemlösning och om det Àr de högpresterande eleverna som visar pÄ flest förmÄgor. Uppsatsens fallstudie genomfördes i slutet av vÄrterminen pÄ tvÄ skolor i mindre orter i södra Sverige. Undersökningsgruppen bestod av 14 elever i skolÄr Ätta som delades in i fyra grupper. GruppsammansÀttningen varierade, i en grupp var majoriteten högpresterande och i en annan var majoriteten lÄgpresterande. De fyra grupperna visade alla prov pÄ förmÄgan att samla matematisk information.

Ella Mathematics is a web portal that will completely replace the printed math text book in the Swedish elementary school. When the math education is moved in to the digital world the flexibility and adaptability will increase.In 2011 the Swedish government revised the Swedish school system, which contained a whole new curriculum for the elementary school math education. This has been the foundation for the development of Ella Mathematics and the design of the three different users; student, teacher and parent. The development has been done with Dynamic Product Development methods from the project start in September 2011 until the final exam in May 2012.Ella Mathematics has been developed with the pupil?s math knowledge in focus.

Syftet med denna uppsats Àr att försöka ta reda pÄ hur skolan bemöter de matematiskt begÄvade eleverna. UtifrÄn detta syfte har tvÄ frÄgestÀllningar uppstÀllts: Vad gör lÀrarna för att stimulera de begÄvade eleverna? Anser sig lÀrarna ha tillrÀckliga resurser för att kunna tillgodose de begÄvade elevernas behov? En kvalitativ intervjuundersökning med samtliga matematiklÀrare pÄ en 7-9-skola har genomförts. PÄ skolan har man nivÄindelat eleverna genom att göra tre grupper av halva Ärskurser. HÀrigenom har Àven de duktiga grupperna kommit att innehÄlla elever som behöver mycket hjÀlp och undervisningsnivÄn Àr dÀrför inte sÄ hög.

Bakgrund: Rapporter frÄn Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande Àr traditionell, att eleverna har svÄrt för problemlösning och att eleverna i hög grad hÀnvisas till lÀromedlet. Studier visar ocksÄ att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lÀrande, laborativ matematik) pÄverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns ocksÄ krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den hÀr studiens syfte sÄ hÀr:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i lÀromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förÀndrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och sprÄkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktÀr·Andel intressevÀckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets lÀromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet dÄ gymnasiet reformerades.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter i Àmnet matematik i grundskolans senare Är, utifrÄn ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgÄng samlat pÄ sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka fÄ en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tre pojkar, en i Är Ätta och tvÄ i Är nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stÀmmer vÀl överrens med litteraturstudierna inom Àmnet. Informanterna Äterger liknande bilder av lektionerna, först genomgÄng vid tavlan sedan enskild fÀrdighetstrÀning i böckerna.

Att anvÀnda laborativt material ger eleverna möjlighet att uttrycka sina kunskaper pÄ ett annat sÀtt Àn i ett traditionellt arbetssÀtt. Det laborativa materialet Àr av stor betydelse dÄ eleverna pÄ olika sÀtt kan uttrycka kunskap med hjÀlp av materialet. Detta Àr en aktionsforskningsstudie gjord pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur elevers förmÄgor i matematik kan synliggöras för bedömning. Syftet vÀxte fram genom det utvecklingsbehov som identifierades pÄ vÄra VFU-skolor.

I studien undersöks om ett laborativt arbetssÀtt pÄverkar 46 elevers intresse och förstÄelse för matematik. Genom enkÀter av flervalskaraktÀr studeras elevernas instÀllning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare undersöker vi hur de ser pÄ laborativ matematik och hur de lÀgger upp sin undervisning, DÄ urvalet Àr litet gÀller resultatet endast för studien.Gensvaret pÄ laborationer och praktisk problemlösning tyder pÄ att de flesta uppskattade att arbeta i grupp pÄ ett mer praktiskt och undersökande sÀtt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivÄ kunde inte pÄvisas under studien. EnkÀtsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lÀtt och ibland svÄr, att vissa avsnitt Àr roliga, medan andra Àr trÄkiga.

Examensarbetet behandlar matteidrott, vilket Àr Àmnesövergripande undervisning inom skolÀmnena matematik och idrott och hÀlsa. DÀr idrotten ska ses som medlet för att nÄ fram till mÄlet som Àr matematiken. Det vill sÀga att examensarbetet handlar om laborativ matematik med kroppen som konkretiserande verktyg.Syftet med examensarbetet Àr att försöka ge ett didaktiskt bidrag genom vilket traditionell matematikundervisning möjligen kan utvecklas. Genom genomförandet av en fallstudie ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka om elevers referensbilder i matematikomrÄdet geometri kan utvidgas genom den matematik de genomför inom Àmnet idrott och hÀlsa.Undersökningens data samlades in genom ett tillvÀgagÄngssÀtt som benÀmns som mixed methods i metodlitteratur, vilket bidrar till studiens tvÄ infallsvinklar. En med intervju för insamling av kvalitativ data och en med enkÀt (matematikdiagnoser) för insamling av kvantitativ data.

Ett problem som jag sÄg nÀr jag var ute pÄ praktik var hur elevernas intresse och instÀllning till de naturvetenskapliga Àmnena för vissa elever Àr negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med Àmnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och instÀllning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande Äldrarna. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning som eleverna har till de naturvetenskapliga Àmnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks Àven vilka Äsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska fÄ en positiv instÀllning till dessa Àmnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkÀtstudie hos fyra klasser med elever i Ärskurs 9 vid en kommunal skola.

Alla mÀnniskor bÀr pÄ erfarenheter och upplevelser av olika slag. FrÄgan Àr hur vÄra tidigare erfarenheter pÄverkar oss. Studien belyser nÄgra lÀrarstudenters berÀttelser om mötet med Àmnet matematik frÄn grundskola till högskola. Studien behandlar faktorer i erhÄllen undervisning av betydelse för utvecklingen inom Àmnet, samt hur tidigare erfarenheter kan komma att pÄverka den egna undervisningen i matematik. Eftersom studien inriktar sig pÄ lÀrarstudenters berÀttelser anvÀndes en narrativ ansats med kvalitativa intervjuer som metod.