Sökresultat:
8722 Uppsatser om Tvćfaktors teori - Sida 59 av 582
Gravida kvinnor i missbruk -socialarbetares tankar och erfarenheter
Syftet med min studie Àr att belysa hur socialarbetare tÀnker kring och ser pÄ gravida kvinnor i missbruk. För att undersöka detta har jag genomfört gruppintervjuer, sÄ kallade fokusgrupper, med socialarbetare som arbetar med kvinnor i missbruk. UtgÄngspunkten för gruppintervjudiskussionerna var sÄ kallade vinjetter, det vill sÀga fiktiva fall om gravida kvinnor med olika typer av missbruksproblematik. De fyra vinjetterna var utformade som fyra historier om kvinnor med olika missbruksproblematik dÀr alla fyra kvinnor var gravida. Studien Àr induktiv och analysen av materialet Àr inspirerad av grounded theory.
SamförstÄnd i teori och praktik - Socialsekreterares upplevelser av samförstÄndsplacering i missbruksÀrenden
I 5 kap 9 § SoL, som sÀrskilt reglerar socialtjÀnstens arbete med missbrukare, stÄr att nÀmnden i samförstÄnd med den enskilde klienten skall planera dennes hjÀlp och vÄrd. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att studera i vilken utstrÀckning socialsekreterare som handlÀgger missbruksÀrenden upplever att detta sker i deras praktiska arbete och hur de gÄr tillvÀga för att Ästadkomma ett samförstÄnd med klienten. Syftet har ocksÄ varit att studera om dessa socialsekreterare upplever nÄgra hinder mot att planera i samförstÄnd med klienten och vad dessa hinder i sÄ fall kan bestÄ i. Dessutom har syftet varit att relatera dessa tillvÀgagÄngs-sÀtt för och hinder mot en samförstÄndsplanering till vad som enligt Habermas teori om det kommunikativa handlandet skall betecknas som ett idealt tillstÄnd av samförstÄnd. Studien har utgÄtt frÄn följande tre frÄgestÀllningar: 1.
?Ett TjÀnsteföretags Arbete med Kundrelationer och VarumÀrke i Teori och Praktik : En Studie om Taxi Stockholm
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka relationsskapande och byggande ÄtgÀrder som vidtas för att förstÀrka ett tjÀnsteföretags varumÀrke. Vi vill Àven jÀmföra Taxi Stockholms varumÀrkes identitet med kundernas associationer för att se om deras kÀrnvÀrden har erhÄllit en plats i deras mentala karta..
Ebbas stil : En studie av Ebba von Sydow och hennes stilguide
En analys av visuell sjÀlvrepresentation inom fÀltet för Den Nya Modejournalistiken med fokus pÄ Ebbas Stil - Guiden till en glammigare garderob av Ebba von Sydow..
Inkarneringar -Teoretiska diskussioner kring abjektion, kroppsligeht, begÀr och bögar
I ett försök att lÄta psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det gÄr att förstÄ fenomensom kroppslighet, begÀr och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att lÄta den freudianska och butlerianskatermen melankoli stÄ i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera Àtstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av psykoanalysen inom genusvetenskaplig teori för attkunna blottlÀgga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer vÄldsamt i vissapsyken Àn andra. Uppsatsen försöker visa pÄ hur den Àtstördakroppen hos bögen som subjekt framtrÀder som nÄgot förfrÀmligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begÀret.
Benchmarking i praktiken -finns det en koppling till ekonomistyrpaketen?
Bakgrund ochfrÄgestÀllningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och mÄnga sÀger sig anvÀnda verktyget. Forskning pÄomrÄdet har visat att benchmarking kan appliceras pÄ flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. PÄ senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvÄfrÄgestÀllningar: Hur ser anvÀndningen av benchmarking ut i praktikenjÀmfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag anvÀnder benchmarking i sin verksamhet samt att jÀmföra dennabenchmarkingprocess med teori pÄ omrÄdet.
"VÀxer du inte sÄ dör du": AffÀrsmodeller och tillvÀxt i revisionsbyrÄer
TillvÀxt Àr ett sÀtt för företag att överleva pÄ marknaden genom att antingen öka eller behÄlla sina marknadsandelar. För att fortsÀtta vÀxa pÄ en konkurrensutsatt marknad Àr det viktigt att företag utvecklar sina tjÀnster och hittar nya sÀtt att skapa vÀrde för kunderna. Revisionsbranschen har lÀnge kunnat sitta pÄ sin kammare med övertygelsen om att affÀrerna rullar in, nÄgot som förÀndrades i samband med avskaffandet av revisionsplikten. Studien avser att besvara hur affÀrsmodellen som koncept kan anvÀndas för att förstÄ varför tillvÀxten skiljer sig Ät mellan olika revisionsbyrÄer. Syftet med studien Àr att utifrÄn resursbaserad teori öka förstÄelsen för konkurrenskraften i revisionsbyrÄers affÀrsmodeller.
Vad Àr acceptabelt för en elev att sÀga i klassrummet? : En intervjustudie om paradoxerna i gymnasieskolans vÀrdegrund
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur fyra samhĂ€llskunskapslĂ€rare agerar i situationer dĂ€r Ă„sikter som gĂ„r i strid med vĂ€rdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lĂ€rare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgĂ„ngspunkt, vilket innebĂ€r att vi inte gör ansprĂ„k pĂ„ att fĂ„ fram nĂ„gra generella resultat i det hĂ€r arbetet. De teorier som Ă€r centrala i arbetet Ă€r Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstĂ„, kan och vill. Dessa begrepp anvĂ€nds för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lĂ€rarna. Ăven Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgĂ„ng av vĂ€rden i vĂ€rdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.
dramaturgi och kommunikativ rationalitet - nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation
Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.
Mot en ljusare framtid: En kvalitativ studie om upplevelserna av gruvetableringen i Pajala kommun
I vÄrt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON dÀr vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi mÀnniskor, det handlar bara om att upptÀcka den. VÄr teori Àr att man mÄste arbeta inifrÄn och ut, lÀra kÀnna kÀrnan i företaget innan man vet vem man Àr och hur man ska kommunicera. I det hÀr arbetet fÄr ni lÀsa om varför det Àr sÄ viktigt att hitta ett företags personlighet..
Hur tolkas hÀlsa av lÀraren i idrott och hÀlsa och hur arbetar han/hon med hÀlsa?
Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa. Försöker Àven ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa tolkar hÀlsa som utgÄngspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat pÄ att det inte finns en samsyn gÀllande hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa bland lÀrare men i den hÀr studien utrycker lÀrarna en samsyn. Studien visar att lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa pÄ liknande sÀtt men att lÀrarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hÀlsa. I studien finns det en samsyn inom hÀlsa men lÀrarna har svÄrt att verbalt uttrycka den. LÀrarna arbetar med hÀlsa genom vad de benÀmner praktisk teori.
Risk- och ansvarsfördelningen i entreprenadavtal : förutsÀttningar för bestÀllarens ansvar
Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.
Skattskyldighet till kupongskatt : tolkning av termen utdelningsberÀttigad
Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.
Juristrollen och juristutbildningen : frÄn "varde Ius" till en "Ius framtid"
Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.
Förlust av ensamrÀtt till följd av varumÀrkeshavarens passivitet
Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.