NĂ€r företag har specificerat vilken typ av hinder som upplevs som starkast vid ett samarbete över Öresund toppar de kulturella skillnaderna. Mycket tyder pĂ„ att det finns en del olikheter i sĂ€ttet, pĂ„ vilket det vardagliga affĂ€rs- och arbetslivet yttrar sig i Danmark och Sverige. De kulturella skillnaderna Ă€r inte sĂ„ stora i en internationell jĂ€mförelse men stora nog att skapa problem för en företagsetablering tvĂ€rs över den svensk-danska grĂ€nsen. VĂ„rt syfte med denna uppsats Ă€r att undersöka om och i sĂ„dana fall hur danskar och svenskar skilljer sig Ă„t vid beslutsfattande.Vi har kommit fram till att det finns skillnader mellan hur svenskar och danskar agerar vid beslutsfattande. Danska organisationer Ă€r ofta mer hierarkiska och chefen har mycket makt vid beslut.

I detta arbete redovisas en fallstudie frÄn NynÀshamns kommun. En process för Sveriges första litteraturhus med anknytning till orten, genom författare som har levt och verkat i kommunen. Kommunen arbetar för att nÀrma sig Stockholms lÀns bostads- och arbetsmarknadsregion genom förbÀttrad infrastruktur. I sin mÄlsÀttning att attrahera intressegrupper har olika omrÄden identifierats som viktiga. Ett av dessa omrÄden Àr kultur. Processen startade med ett initiativ frÄn en invÄnare och utvecklades till ett samarbete mellan en ideell förening och kommunen, men projektet mötte motstÄnd.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har pÄ den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna Àr ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar dÀr bolaget kan uppnÄ en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgÄende intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjÀlp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). UtifrÄn detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmÄga genomförts för att bestÀmma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

AsylrÀtten finns till för att hjÀlpa mÀnniskor i nöd som pÄ grund av förföljelse eller fara för sitt liv och hÀlsa tvingas söka uppehÀlle i annat land. TyvÀrr finns det mÀnniskor som utnyttjar denna rÀtt i kriminella syften. För att dessa mÀnniskors möjlighet att begÄ brott under oriktiga identiteter skall minska krÀvs ett nÀra samarbete mellan Migrationsverket, UtlÀnningsnÀmnden, polisen och Äklagarmyndigheterna samt ett grÀnsöverskridande samarbete över nationsgrÀnserna sÄvÀl inom som utom de lÀnder som ingÄr i Europeiska Unionen och Schengensamarbetet. Andelen mÀnniskor som söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar har ökat drastiskt de senaste Ären och ligger idag pÄ över 90%. Avsaknaden av identitetshandlingar försvÄrar Migrationsverkets utredningsarbete och medför Àven svÄrigheter för polisen i lagföringsarbetet.

Revisorn pÄverkar organisationen inom ramen för revision. PÄverkan kan utryckas sÄ vÀl av-siktligt som oavsiktligt. Det avsiktliga kan presenteras genom att revisorn rekommenderar en viss redovisningsmetod, hur lagervÀrderingen skall utföras eller hur den interna kontrollen skall genomföras. Detta till skillnad frÄn den oavsiktliga som kan kÀnnetecknas av att en or-ganisation utformar redovisningen för möjlighet till revidering. Syftet med uppsatsen Àr att förklara de faktorer som har en inverkan pÄ revisorns pÄverkan pÄ organisationen.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har pÄ den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna Àr ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar dÀr bolaget kan uppnÄ en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgÄende intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjÀlp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). UtifrÄn detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmÄga genomförts för att bestÀmma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

I studien undersöker vi vilka faktorer som bidrar till ett vÀlfungerande arbetsteam utifrÄn ett arbetstagarperspektiv. Vi har avgrÀnsat oss till en kommunal verksamhet och mer specifikt till tvÄ tillagningskök som genomgÄtt en omorganisering. Vi har genomfört Ätta intervjuer med tvÄ arbetsteam som vi valt att kalla Hagaboda och Rosalund. Vi har dÄ anvÀnt oss av en kvalitativ metod och utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Vi har utgÄtt frÄn fyra olika teorier Abraham H Maslows behovsteori, Jack R Gibbs kommunikationsmönster, Robert Karsek och Töres Theorell utvecklande krav- kontroll och stödmodell samt Karl Marxs alienationsteori.

Handel med kvinnor Àr idag ett globalt problem och svenska Rikskriminalpolisen uppskattar att 400 ? 600 kvinnor faller offer för mÀnniskohandel i Sverige varje Är. FrÄgan om statens ansvar och skyldighet att skydda brottsoffrens rÀttigheter Àr i liten grad omdiskuterad. I Sverige Àr totalt Ätta myndigheter inblandade i arbetet mot mÀnniskohandel med sexuella ÀndamÄl, men vilken typ av stöd och skydd fÄr brottsoffren? I detta arbete har de fyra, av totalt Ätta, myndigheter som har direkt kontakt med brottsoffren undersökts.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns lÀrandefrÀmjande faktorer som projektet SamBo har medfört för bÄde elever och lÀrare i det Àmnesövergripande samarbetet i ett arbetslag pÄ Byggprogrammet. LÀrares uppfattning om samarbetet dÀr delar av undervisningen sker Àmnesövergripande i projektform pÄ en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lÀrarna kan utveckla och förbÀttra sin verksamhet genom att samarbeta Àmnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgÄngspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av Àmnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssÀttet. Syftet Àr ocksÄ att visa att lÀrarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter nÀr de samarbetar i SamBo.

Genom kontakt med studie och yrkesvÀgledare inom gymnasiesÀrskolan blev vi uppmÀrksammade pÄ att de uppfattade arbetsmarknaden för gymnasiesÀrskolans elever som problematisk. Detta ledde till att vi ville undersöka hur andra aktörer i nÀtverket kring eleverna uppfattade utslussningen av eleverna till arbetslivet. Syftet med studien var att undersöka nÀtverkets resurser kring utslussning av gymnasiesÀrskolans elever till/i arbetslivet. Vidare syftade studien till att undersöka hur nÀtverket kan bidra till ökad integration mellan elev/elever och arbetsmarknaden. Genom detta ville vi framhÀva elevernas möjligheter till ett aktivt arbetsliv. Resultatet torde kunna anvÀndas som ett underlag i utvecklandet av samarbetet mellan involverade aktörer. UtifrÄn 5 kvalitativa intervjuer kunde respektive aktörrepresentanterna uppfattning utskiljas och ett resultat formades.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att pĂ„ tio skolor i Malmö undersöka skolpersonalens upplevelser utifrĂ„n de nio teman Allergirond i skolan utgör. Ökningen av astma och allergi har under de senaste decennierna varit alltför snabb för att kunna sĂ€ttas i relation till förĂ€ndringar i det genetiska arvet.I stĂ€llet har ökningen samband med förĂ€ndringar i miljö och livsstil, antingen genom ökad kontakt av allergener eller genom minskad kontakt med faktorer som tidigare skyddat mot allergiutveckling. Till följd av detta har ett tvĂ€rsektoriellt samarbete kring allergifrĂ„gor inletts i Malmö. I detta samarbete har Malmö skolor erbjudits att ingĂ„ i ett projekt som har till syfte att öka kunskapen kring astma och allergi samt att aktualisera egenkontrollen. Vi har i uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fĂ„tt möjlighet att introducera och genomföra allergirond pĂ„ tio skolor i Malmö genom intervjuer av skolpersonal.

Mat och hÀlsa Àr av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar pÄ att svenska barns kostvanor har förÀndrats. Barn Àter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats Àr lyfta fram vikten av att barn fÄr en hÀlsosam start i livet, sÀrskilt avseende matvanor.

Sammanfattning Titel: FrÄn ekonomistudent till företagsekonom ? En studie om efterfrÄgade fÀrdigheter, ansvar och undervisning i Àmnet företagsekonomiNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Pernilla Ingvarsson & Malin SweeHandledare: Jonas KÄgströmDatum: 2012 - majSyfte: Denna uppsats syftar till att analysera universitetslÀrares uppfattning om de fÀrdigheter som nÀringslivet efterfrÄgar samt att identifiera dessa. Vi analyserar Àven vilka moment som universitetslÀrare anser frÀmja dessa fÀrdigheter. Högskolan i GÀvle har en vision som bland annat innefattar mÄl om en utvecklad samverkan med nÀringslivet och ett ökat utbud av professionsutbildningar, i och med detta blir vÄr studie aktuell.Metod: I arbetet med denna uppsats har vi anvÀnt ett deduktivt angreppssÀtt och en kvalitativ metod. För att samla in vÄr primÀrdata har vi genomfört fem semi-strukturerade personliga intervjuer.

I denna studie undersöks fem högstadielÀrares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. FrÄgestÀllningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lÀrares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lÀrare som pÄverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgÄtt frÄn ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lÀrare pÄ tre olika högstadieskolor i UppsalaomrÄdet.