Den hĂ€r studien grundar sig pĂ„ en undersökning av projektet R.I.S.K. som av RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd initierats som en motĂ„tgĂ€rd för att stĂ€vja och förebygga den hĂ€ndelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen RosengĂ„rd och som inneburit att brandmĂ€n i sitt vardagliga arbete har fĂ„tt möta hot och vĂ„ldssituationer. Projektet bygger pĂ„ konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd en dag i veckan istĂ€llet för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under vĂ„ren 2010 har verksamheten grundat sig pĂ„ en samverkan mellan RĂ€ddningstjĂ€nsten Syd och högstadieskolorna ApelgĂ„rdsskolan, RosengĂ„rdskolan och ÖrtagĂ„rdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthĂ€ndelser och samverkanserfarenheter som representanter frĂ„n de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och jÀmföra hur kommuner arbetar med sitt varumÀrke. Metod: En kvalitativ undersökning har utförts med en cross-sectional design (tvÀrsnittsdesign). Personliga intervjuer med representanter för bÄda kommunerna har genomförts och kompletterats med sekundÀrdata. Analysen har dÀrefter grundats pÄ insamlad empiri och utvald teori. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen bygger dels pÄ klassisk varumÀrkesteori i form av Melins strategiska varumÀrkesplattform men ocksÄ pÄ teorier inom place marketing.

Skolan ska ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper pÄ flera olika sÀtt. De ska bÄde fÄ uppleva och sjÀlva prova pÄ att anvÀnda olika uttrycksformer. Detta Àr nÄgot som kan göras pÄ mÄnga olika sÀtt och i olika Àmnen. Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskap om vilka uppfattningar lÀrare kan ha om estetiska uttrycksformers integrering i de traditionellt teoretiska Àmnena. För att undersöka detta intervjuades totalt nio lÀrare.

Projektet och examinationen Àr uppdelad i tvÄ delar. En reflekterande del och en produktion. Den reflekterande delen handlar om att vi ska fÄ svar pÄ de frÄgor vi stÀllde oss innan projektets start. Dessa frÄgor (se projektplanen) ska vi nu ha ett svar pÄ samt att vi nu ska kritiskt granska vÄr process samt arbete. Vi mÄste ocksÄ kunna svara pÄ frÄgan om vi uppnÄdde de mÄl som vi satte upp i starten av projektet.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pÄgÄr mellan förskola och barnhÀlsovÄrd i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt pÄ vilket sÀtt samverkansarbetet har pÄverkat arbetsformer och arbetets innehÄll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter frÄn barnavÄrdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollÀrare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus pÄ samverkan, samarbete och samsyn. Temat fÄngade respondenternas positiva instÀllning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bÀttre förutsÀttningar i form av tillrÀckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhÀlsovÄrden med uppdraget att bevara och förbÀttra barnens psykiska och fysiska hÀlsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhÀlsoarbetet med bland annat fokus pÄ övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hÀlsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn frÄn 6 Är till och med 16 Är. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frÄgor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige. Intervjutexten analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet utmynnade i tvÄ teman: 1) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att skapa en bra relation med överviktiga elever och deras förÀldrar och 2) Skolsköterskans möjligheter och begrÀnsningar att samarbeta med skolpersonal och övriga externa aktörer kring övervikt och fetma. Slutsats Genom samtalen hade skolsköterskan möjlighet att skapa nÀra relationer och stödja familjens egna resurser.

Kongressindustrin Àr en miljardindustri i vÀrlden och utvecklingen av kongressindustrin ser olika ut i Sveriges stÀder. Med en jÀmförelse mellan Göteborg, Malmö och Lund var syftet att med frÄgestÀllningarna; hur samarbetar privat och offentlig sektor vid utveckling av kongressindustrin i en region?, vilka intressenter kan utgöra kÀrnan i ett sÄdant samarbete? och vilka resurser kan ses som primÀra i ett sÄdant samarbete? undersöka hur privat och offentlig sektor samarbetar för att utveckla kongressindustrin i en region. Med hjÀlp av ett omfattande empiriskt material och ett fÄtal vÀl valda teorier genomfördes en analys. Analysen resulterade i ett konstaterande om att det existerande samarbetet i Göteborg verkar vara i nÀtverksform.

Bakgrund: Fler personer vÀljer att dö hemma vilket innebÀr att fler personer kommer ha behov av palliativ vÄrd i hemmet. Det stÀller krav pÄ att mer avancerade hÀlso- och sjukvÄrdsinsatser i hemmet ska kunna utföras. Palliativ vÄrd kan vara komplex, oförutsÀgbar och tidskrÀvande. Eftersom palliativ vÄrd i hemmet ofta tillhandahÄlls av distriktssköterskor kommer deras arbete med att ge palliativ vÄrd i hemmet att pÄverkas. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att ge palliativ vÄrd i hemmet.

Social networks have increased significantly during the latest decades, but what does the cooperation include and how does the network processes look like? Networks are not specific for communities in the 2000?s or for that matter human organisations, but the ability to build networks and introduce more actors to the organisation have become easier with today?s communication technology. The study is about the Norrköping Municipality membership in the transnational network Sweden Emilia Romagna Network (SERN). It gives an insight into how networking and cooperation can be seen by politicians and officials, based on mission statements and the reason why a municipality choose to participate in transnational networks. The study aims to examine how Norrköping Municipality uses the SERN network and what the network have resulted in since the beginning of the municipality membership in 2005. It is a qualitative study which involves interviews with officials and politicians from the Municipality of Norrköping and textual material from SERN?s strategy documents and policies.

Kukic, Indira (2009). AndrasprÄkselevers sprÄkutveckling. En studie om lÀrares syn pÄ faktorer som frÀmjar/hindrar andrasprÄksutveckling Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Syftet med examensarbetet Àr att utifrÄn lÀrarnas arbetsÀtt med sprÄkutveckling och sprÄkinlÀrning hos andrasprÄkselever undersöka vilka faktorer som frÀmjar eller hindrar andrasprÄksutveckling. Vidare har jag undersökt samarbetet lÀrarna emellan samt deras kontakt med förÀldrarna. De frÄgor som studien har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna pÄ skolan nÀr det gÀller andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling? Vilka faktorer anser lÀrarna frÀmjar/hindrar andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling och inlÀrning? Hur fungerar samarbetet mellan lÀrarna pÄ skolan? Undersökningsgruppen bestÄr av tre modersmÄlslÀrare, tre svenska som andrasprÄklÀrare och sju klasslÀrare i Ärskurs fyra till sex.

Detta examensarbete Àr en studie av hur nyexaminerade lÀrare uppfattar den första tiden i yrket. Vi har valt att undersöka vilka upplevelser lÀrare har, hur behovet av stöd har tillgodosetts, hur samarbetet med kollegor/arbetslag fungerat och slutligen vilka orsaker de intervjuade lÀrarna ser som skÀl för att lÀmna yrket. För att fÄ en bild av hur den första tiden uppfattas har vi valt att göra Ätta kvalitativa intervjuer med lÀrare i grundskolan som arbetat upp till tre Är i yrket. Intervjuerna fokuserar framför allt pÄ det första Äret som yrkesverksam efter examen. Mycket av den tidigare forskning som gjorts pÄ omrÄdet visar att den första tiden Àr tung och krÀvande vilket ocksÄ bekrÀftas i denna undersökning.

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Ett av gymnasiesÀrskolans uppdrag Àr att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, dÀr rektorer, arbetslagsledare, lÀrare och före detta elever frÄn tre gymnasiesÀrskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar pÄ att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete, nÄgot som stÀrks av Lpf 94. PÄ skolorna finns ett nÀra samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvÀgledare samt i tvÄ av fallen Àven ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.

Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.