Sök:

Sökresultat:

21470 Uppsatser om Tvärprofessionellt arbete, - Sida 55 av 1432

"VÀcker jag hopp om nÄt som inte finns?" : En studie om diakoners arbete med papperslösa

Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om diakoners arbete med papperslösa. I Sverige finns det 10 000-tals papperslösa som befinner sig hÀr efter att undanhÄllit sig utvisningsbeslut, smugglats in som traffickingoffer eller strÀvar efter att arbeta ihop inkomster att skicka till hemlandet. Med en kvalitativ ansats har jag intervjuat sex stycken diakoner som arbetar i Svenska kyrkan i Stockholm, och som alla möter och erbjuder socialt stöd till papperslösa. Resultatet har jag analyserat utifrÄn teori om ekologiskt perspektiv pÄ socialt arbete med flyktingar och migranter, samt teorier om vÀrdegrunder i socialt arbete. Resultatet visar att diakonerna fokuserar pÄ det sociala arbetet pÄ mikronivÄ, men att viss samverkan pÄ mesonivÄ förekommer.

Corporate Social Responsibility : En studie om svenska konsumenters attityder och köpbeteende

I dagens samhÀlle kan en tendens urskiljas att ökade krav stÀlls pÄ företag gÀllande miljö, etik och sociala frÄgor. DÀrmed har begreppet CSR (Corporate Social Responsibility) vuxit fram och mÄnga branscher arbetar idag aktivt med socialt ansvarstagande. Studiens syfte var att undersöka CSR ur bÄde ett konsumentperspektiv och ett marknadsföringsperspektiv. Tyngdpunkten lÄg pÄ konsumentperspektivet och problemformuleringen formulerades dÀrför till: Hur pÄverkas svenska konsumenters kunskap, attityder och köpbeteenden av att svenska klÀdföretag bedriver ett CSR arbete? Fokus ligger pÄ de etiska aspekterna av CSR och hur konsumenterna pÄverkas av dessa nÀr de handlar klÀder.

Flexibilitet utan grÀnser : Individens roll i det moderna arbetslivet

SammanfattningTitel: Flexibilitet utan grĂ€nserFörfattare: Anders SpĂ„ngmark och Anna ÖhrnerHandledare: Michael Allvin LĂ€rosĂ€te: Uppsala UniversitetDatum: 2013-05-22Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka konsekvenser intervjupersonerna upplever till följd av sitt flexibla arbete. Syftet Ă€r ocksĂ„ att ta reda pĂ„ om intervjupersonerna anvĂ€nder sig av nĂ„gra strategier fo?r att hantera det flexibla arbetet och i sĂ„ fall vilka dessa strategier Ă€r. Studien syftar Ă€ven till att diskutera hur dessa strategier förhĂ„ller sig till de institutionaliserade och mer traditionella sĂ€tten att reglera arbetet.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger pĂ„ Ă„tta stycken intervjuer med personer som har ett flexibelt arbete, innebĂ€rande att de sjĂ€lva kan pĂ„verka var och nĂ€r deras arbetsuppgifter utförs. Efter behandlingen av materialet analyserades det och diskuterades med utgĂ„ngspunkt i tidigare forskning inom omrĂ„det.Resultat/slutsats: Det flexibla arbetssĂ€ttet kan innebĂ€ra mĂ„nga konsekvenser för individen.

Intern marknadsföring : En jÀmförande studie mellan tvÄ tjÀnsteföretag

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att ur ledningens perspektiv undersöka hur företag med olika kundgrupper arbetar med intern marknadsföring. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsintervju, pÄ tvÄ företag som verkar i olika branscher. Slutsats: För tjÀnsteföretag ses personalen som den viktigaste tillgÄngen. Teorier inom intern marknadsföring syftar till att behandla medarbetarna som företagets interna kunder. VÄrt resultat visar att det föreligger bÄde likheter och skillnader i företagens arbete med intern marknadsföring.

The Good Project : En studie av Gina Tricot?s CSR-kommunikation

SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka och skapaförstÄelse för hur klÀdkedjan Gina Tricotkommunicerar sitt CSR-arbete samt om intressenternas krav och den mediala uppmÀrksamheten kan varabidragande faktorer till det.METOD: Kvalitativ textanalys av Gina Tricot?s CSR-arbete pÄderas hemsida.SLUTSATSER: Gina Tricot?s strategier för CSR-kommunikationgrundar sig i viljan att göra sig legitima i samhÀllet, meden önskan att skapa trovÀrdighet och fÄ förtroende frÄnsina intressenter Àr detta ett sÀtt att möta mediernasgranskning. Detta sker genom ett samlat projekt pÄhemsidan kallat ?The Good Projcet?. .

Social trÀning pÄ fritidshemmet

Syftet med detta arbete har varit att ta reda pÄ hur arbetet kring social trÀning ser ut i nÄgra fritidshem. Vilka arbetsmetoder och arbetssÀtt har de i verksamheterna? Jag syftar ocksÄ till att genom detta arbete utveckla mig sjÀlv som fritidspedagog inom detta omrÄde dÄ den sociala trÀningen pÄverkar eleverna i deras framtid. Jag genomförde strukturerade intervjuer med kvalitativa svarsalternativ och enkÀtfrÄgor, pedagogerna valdes ut efter att de skulle ha en fritidspedagogutbildning. Resultatet av detta arbete Àr att jag har fÄtt svar pÄ hur det ser ut i nÄgra fritidshem angÄende den sociala trÀningen.

Vardagskemi : att tillverka ett interaktivt lÀromedel

Under en kurs om mÀnniskans fysiologi letade jag anvÀndbara hemsidor pÄ Internet. Jag slogs dÄ av att det fanns mÄnga bra hemsidor pÄ engelska, men knappt nÄgra pÄ svenska. Jag bestÀmde mig dÄ för att göra en svensk sida som Àr anvÀndbar för skolbruk. DÄ datorer och Internet mest anvÀnds för faktasökande i samband med eget arbete ville jag bygga upp nÄgot annorlunda. Meningen med detta arbete Àr att försöka bygga upp ett interaktivt lÀromedel med program som gÄr att hitta gratis pÄ Internet, samt att undersöka vilka problem som kan uppstÄ vid framstÀllningen.

Ämnesövergripande arbete i dansundervisningen: Kvalitativa intervjuer med danslĂ€rare frĂ„n lĂ„g- och mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka danslÀrares förhÄllningssÀtt till Àmnesövergripande arbete i dansundervisningen. Jag ska ta reda pÄ om danslÀrare arbetar Àmnesövergripande pÄ dansundervisningen och Àven hur de arbetar Àmnesövergripande. Varför anvÀnder danslÀrarna detta arbetssÀtt och vilka för- och nackdelar finns med att arbeta Àmnesövergripande? För att ta reda pÄ detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med danslÀrare frÄn olika grundskolor och gymnasium, tvÄ lÀrare frÄn lÄg- och mellanstadiet, tvÄ frÄn högstadiet och tvÄ gymnasielÀrare. Enligt lÀroplanen för grundskolan och gymnasiet ska lÀrare integrera andra Àmnen i sin undervisning för att skapa en helhetsförstÄelse för eleverna.

Att rulla med motstÄndet En kvalitativ studie om behandlingsassistenter och MI-metoden

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ redogörelser frÄn behandlingsassistenter, som gÄtt MIutbildningvia Social resursförvaltning, om deras tankar kring MI-metoden i förhÄllande tillsitt arbete.FrÄgestÀllningar i uppsatsen:? Hur redogör behandlingsassistenterna för sina erfarenheter och kontakter med MImetodeni sitt dagliga arbete?? Hur beskriver behandlingsassistenterna sitt arbete och hur vÀl tycker de att metodenpassar in i den lokala praktiken?? Vad tycker de om MI som metod och MI-utbildningen de fick?? Hur upplever de att MI-utbildningen följts upp, vilket stöd och engagemang kÀnner deatt de fÄtt frÄn sina chefer att anvÀnda MI?I uppsatsen anvÀnds kvalitativ forskningsmetod. Genom sex stycken semistruktureradeintervjuer med sex olika behandlingsassistenter ges behandlingsassistenternas bild av det somfrÄgestÀllningarna i denna uppsats vill klarlÀgga.De teoretiska utgÄngspunkterna i uppsatsen anvÀnds för att belysa pÄ vilket sÀtt mÀnskligarespektive organisatoriska faktorer pÄ olika sÀtt kan pÄverka om och hurbehandlingsassistenterna anvÀnder MI. Den första teorin, lÀrandeprocessen i platÄer ochproblemlösningsspiralen, anvÀnds för att försöka komma Ät och förstÄ behandlingsassistenternas inifrÄn perspektiv och hur processen att börja tillÀmpa MI metoden ser ut inomdem. Teorier kring implementering som betonar viktiga faktorer för att en ny metodlyckosamt ska kunna implementeras i en verksamhet anvÀnds ocksÄ i analysen.Resultatet i uppsatsen visar att ingen av de intervjuade behandlingsassistenterna har haft nÄgotrenodlat MI-samtal med en klient.

Controllerarbete pÄ Scania : En studie kring controllerns dagliga arbete

Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

ÄgarförhĂ„llande, vinstintresse, kommunikation och Corporate Social Responsibility : en studie av Swedish Match och Systembolaget

Uppsatsens syfte Àr att undersöka tvÄ företag med olika ÀgarförhÄllande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig Ät avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen vÀljer att arbeta med. VÄr avsikt Àr att undersöka om och hur ÀgarförhÄllande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. OmrÄdet Àr intressant att undersöka dÄ ÀgarförhÄllande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta Àr relativt outforskat..

Multimodalitet och IKT i lÀrares vardagspraktik: LÀrares frÀmjande och hindrande förutsÀttningar inom ett multimodalt arbetssÀtt med fokus pÄ IKT

Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur lÀrares arbetssituation inom multimodalt arbete med IKT pÄverkas av olika förutsÀttningar utifrÄn lÀrares egen reflektion. För att besvara vÄrt syfte har vi nyttjat kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet av intervjupersoner gjordes i samsprÄk med kommunens pedagogiska IT-resurscentrum som besitter god kunskap om lÀrare som aktivt arbetar med IKT och multimodalitet. Vi har genomfört tre intervjuer samt en testintervju för att besvara vÄrt syfte. Studiens resultat visar pÄ att lÀrarna Àr osjÀlviska och sÀllan klagar i sin yrkesroll, de har svÄrt att nÀmna hinder i sitt arbete med IKT.

ADHD-utredningar : En kvalitativ studie med fokus pÄ utredningars sÀkerstÀllande av diagnosen

MITTUNIVERSITETETInstitutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Catarina Lundström ABSTRAKT: År 2010 berĂ€knades 5 % av svenska skolungdomar ha diagnosen ADHD. Den höga frekvensen av diagnosen och debatten som förts kring den visar pĂ„ behovet av att granska diagnosen grundligare. Avsikten med denna studie Ă€r att problematisera utredningsprocessen och diskutera diagnostiserandet av ADHD. Vi vill Ă€ven belysa socionomens roll vid en utredning av diagnosen. I denna uppsats diskuteras ADHD-utredningar utifrĂ„n olika synsĂ€tt pĂ„ diagnosen.

Om vi sjunger har vi vÀl musik? StÀmmer pedagogernas syfte med vad eleverna lÀr sig? ? En fallstudie pÄ tvÄ skolor

MÄnga mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt ett förhÄllande till musik, positivt eller negativt. Detta gÀller sÄvÀl för barn och ungdomar som vuxna. Detta gÀller Àven författarna till detta arbete. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka musikundervisningen i skolan. StÀmmer pedagogernas syfte och mÄl med vad eleverna sjÀlva uppfattar att de lÀr sig? Hur förhÄller sig musikpedagogerna till vÄra styrdokument och överförs musiken i den övriga undervisningen? VÄr undersökning Àr kvalitativ och utgÄr frÄn intervjuer med elever och pedagoger samt observationer av musiklektioner.

En undersökning av modersmÄlsundervisning och modersmÄlsstöd i förskola och grundskola.

Syftet med detta arbete var att lyfta fram modersmÄlsundervisningen ochmodersmÄlsstödet som barnen och eleverna fÄr ta del av i skolan och förskolan. Föratt fÄ fram detta har vi anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Vi ville Àven fÄ delav elevernas egna tankar kring modersmÄlsundervisningen och det framgÄr i vÄraintervjuer som vi har gjort. Det resultat vi har nÄtt fram till Àr att eleverna Àr nöjdamed sin modersmÄlsundervisning, men att det finns vissa saker som kan bli bÀttre.De slutsatser vi kan dra av detta arbete Àr att modersmÄlsundervisning ochmodersmÄlsstöd Àr nÄgot som Àr vÀldigt viktigt för barn i alla Äldrar och att det ÀrnÄgot som barnen behöver för att kunna kÀnna sig delaktiga i den övrigaskolverksamheten, dÄ det ger dem en djupare förstÄelse..

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->