Syftet med undersökningen är att få en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi få en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill säga på vilken nivå beslut tas och vilka skyldigheter som ligger på kuratorn. Vår frågeställning är; Finns det någon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i så fall, hur ser den ut? Vad är skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gällande mobbning fungerar i realiteten?Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv.

Jag har i mitt arbete gjort en studie av litteraturvetenskapliga tolkningsstrategier i läroböcker. Syftet med detta arbete är att klassificera och ta reda på vilka litteraturvetenskapliga infallsvinklar som används av läroboksförfattarna med utgångspunkt i deras framställning av Selma Lagerlöfs författarskap.I min analys utgår jag från Anders Palms texttolkningsmodell med dess olika primärfaktorer, samt Gösta Löwendahls modell för lyrikanalys för att urskilja de tolkningsstrategier som använts i de litterära analyserna av Lagerlöf och hennes verk.I min undersökning framkom, trots mycket aspektrika framställningar, att den dominerande infallsvinkeln i flertalet läroböcker är textcentrerad med tonvikt på handlingen, tankeinnehållet, språket och motiven i Lagerlöfs berättelser..

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem..

Syftet med mitt arbete var att undersöka elevers och lärares erfarenheter av fenomenet elevinflytande och även hur arbetet med detta kan se ut i skolan. Min undersökning bygger på en fallstudie av en vanlig kommunal 1-5 skola i en medelstor kommun. Kvalitativa intervjuer och observationer har använts som metod. En skolledare, två klasslärare och sex elever, om två grupper, har intervjuats och två klassrum har observerats. Resultatet av intervjuer och observationer visar att skolan har ett tydligt formellt elevinflytande i form av bl.a.

Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken.För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet.Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete..

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Att bygga en 3 meter hög slänt med 80 graders vinkel som skall bära sig själv och dessutom belastas av tunga anläggningsfordon låter inte lätt. I detta arbete får du ta del av hur vi gjorde just detta på Northlands omlastningsterminal i Pitkäjärvi där järnmalm skall lastas om från bil till järnvägsvagnar och denna snäva höjdskillnad var ett måste. Vi hade fått delar av lösningen presenterad men insåg fort att det inte gick att utföra på projektörens sätt och hittade därför en egen lösning på det problemet. Jag beskriver i detta arbete den lösningen samt de problem som dyker upp på vägen med utförandet av branten vi byggt med hjälp av geonätskonstruktion..

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign.Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön.Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen.

Som ting betraktat är ett arbete där jag undersöker mitt görande i förhållandet till taktilitet, materialet och textila tekniker. En möbelinstallation bestående av en skulptural möbel, en lampa och en serie med kuddar. Installationen är tänkrt att fungera som ett mellanting mellan konstnärlig utsmyckning och möbler för offentlig miljö. I min process har jag fokuserat på uttrycket som konstnärlig utsmyckning snarare än en undersökning av en praktisk möbel för offentlig miljö. En möbel som tilltalar sinnet genom taktilitet och uppmuntrar till nyfikenhet..

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Den här kandidatuppsatsen syftar till att få en djupare förståelse av hur gränslöst arbete upplevs och hanteras av individer som arbetar som konsulter. Det centrala i studien är att studera de krav gränslöst arbete medför och hur flexibiliteten upplevs och hanteras, ur ett individperspektiv. Studien ska även bidra till förståelse för avregleringen av arbetets tid och rum och hur det i sin tur påverkar individen att själv sätta gränser för när, var och hur arbetet ska utföras.En kvalitativ studie genomfördes under våren 2014 med fem konsulter stationerade i en större svensk stad. Då jag sedan tidigare kände till konsulterna samt företaget där de är anställda har jag valt att avidentifiera namn på respondenterna och företaget. För att nå det djup av förståelse studien syftar till valde jag att genomföra samtalsintervjuer där fyra huvudteman belystes.

Trots att anknytning är en viktig faktor i utvecklandet av psykisk ohälsa undersöks sällan anknytningsmönster under kliniska bedömningar. Separationsångesttestet (SÅT) är en semistrukturerad intervju som avser mäta barns inre anknytningsrepresentationer. I denna genomförbarhetsstudie undersöks den kliniska användbarheten av SÅT i arbetet med barn mellan 5 och 8 år. Studien baseras på 16 testningar samt intervjuer med de 8 kliniker som utförde dem. Resultaten visar att SÅT kan användas i kliniskt arbete med barn och bidra med information om barns anknytningsmönster och anknytningsrelaterade svårigheter.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera förändring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klädföretag för åren 2000 till 2010. Vidare ämnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att påverka detta.Frågeställningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömässigt ansvar förändrats inom H&M mellan år 2000 och 2010?- Hur kan ovanstående förändring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrån legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats används legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som påverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats är hämtad ur H&M:s års- och hållbarhetsredovisningar för åren 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrån den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förändrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förändringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv där CSR har blivit en allt viktigare del.

Syftet med detta arbete är att se på vilket sätt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptäckande kring litteratur. För att ta reda på detta har vi utgått ifrån dessa fyra frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? På vilka sätt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/läsa böcker? Hur ser tillgången till böcker ut på förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan småbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör på förskolan? Detta vill vi styrka med teorier från bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn på barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgång till litteratur. Vi har även använt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.