Miljökvalitetsnormer
Miljörättsligt styrmedel med fallstudie över Leipojoki vattenförekomst
Syftet med detta arbete har huvudsakligen varit att tydliggöra vilken utmaning miljökvalitetsnormer innebär för det svenska förvaltningssystemet; det är en regelteknik som står i stark kontrast mot hur vi traditionellt reglerat miljökvalitet. Detta arbete ger en översikt över miljökvalitetsnormer som rättsligt styrmedel för att uppnå en bättre miljökvalitet. I och med Sveriges medlemsskap i EU har vi åtagit oss att införa miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning. Därför valde jag i detta arbete att fokusera på både miljökvalitetsnormer i svensk rätt och miljökvalitetsnormer i ett EU-rättsligt perspektiv. Arbetets undersökande del utfördes med traditionell juridisk metod. För att se hur miljökvalitetsnormer uppställts och genomförts har en fallstudie gjorts; vattenförekomsten Leipojoki är utsatt för förorening från gruvverksamhet och miljökvalitetsnormen för Leipojoki visar att vattenkvaliteten inte uppnår önskad nivå. Vattenmyndigheten har tillsatts för att samordna vattenförvaltningen och sådana åtgärder som krävs för att uppnå önskad vattenkvalitet. Till Vattenmyndighetens ansvarsområde hör miljökvalitetsnormer med tillhörande åtgärdsprogram. Detta arbete har lyft frågor som har att göra med miljökvalitetsnormers genomförande, bland annat om miljökvalitetsnormer kan anses ha tillräcklig rättsverkan för att få fullt genomslag i svensk lagstiftning. Det har visat sig att bland annat tvivelaktig terminologi i kombination med bristande kunskapsunderlag har bidragit till problematik med införandet och genomförandet av miljökvalitetsnormer i svensk rätt.