Anmälningsskyldighetens påverkan på revisorers arbete
1 januari 1999 infördes en anmälningsskyldighet för revisorer vid misstanke om brott. Reglerna har debatterats flitigt och opponenter har menat att detta inte passar revisorernas yrkesidentitet. Revisorerna anmäler idag brott i ökad utsträckning. Under 2005 registrerades 229 nya ärenden från revisorer jämfört med 101 ärenden under 2004. Jämfört med 40 anmälningar under 2003 blir ökningen ännu mer markant.Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka följder revisorernas anmälningsskyldighet fått för revisorers (godkända och auktoriserade) arbete. Teorin har sin utgångspunkt i tidigare forskning, litteratur samt lagtext. Undersökningen har bestått i att sju intervjuer utförts med både revisorer och ekobrottsutredare.Efter att ha undersökt hur anmälningsskyldigheten har påverkat revisorernas arbete, visar resultatet på att förändringen i praktiken har varit liten. Antalet anmälningar är få, men ökar stadigt. Den låga genomslagskraften beror delvis på att revisorerna vill ha en stark misstankegrad om att ett brott föreligger. Däremot visar undersökningen att revisorn har fått en mer granskande roll och att maktförhållandet mellan revisorn och klienten har förändrats. Revisorn kan nu sätta mer kraft bakom orden och använda anmälningsskyldigheten som ett påtryckningsmedel för att få klienten att rätta felaktigheter. Undersökningen tar upp olika aspekter av revisorernas arbete och hur dessa påverkas av anmälningsskyldigheten.