I takt med att IT har brett ut sig har det uppstått nya former av hot och risker. Arbetet med behörighetsadministration och åtkomstkontroll är en central del av säkerhetsarbetet vid ett företag. Detta arbete innebär bland annat upprättande av rättigheter för användare så att dessa enbart får åtkomst till den information och de applikationer som de behöver i sitt dagliga arbete.Denna studie är utförd på CSC i Linköping, samt Saab AB Linköping och behandlar det säkerhetsarbete som utförs avseende behörighetsadministration och åtkomstkontroll. Inom båda företagen är säkerhetsmedvetenheten hög, vilket till stor del beror på att det återfinns mycket information av sekretessbelagd karaktär och till och med rena försvarshemligheter.Framkommit i denna studie är att både CSC och Saab har väl dokumenterade rutiner för behörighetsadministration. Problematiken vad gäller behörighetsadministration på CSC och Saab ligger i att överblickbarheten inte är särskilt tillfredställande då de har många applikationer, var och en med sitt eget åtkomstkontrollsystem..

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola.

Matematikundervisning är ofta likvärdig med enskilt arbete i läroboken. Ett ofta ensamt arbete där det är boken som styr innehållet i lektionen. Matematikdelegationen skriver bland annat om att detta enskilda arbete är negativt och bör brytas. Man menar att genom att skapa variation ger man alla elever möjlighet att ta till sig undervisningen.I denna uppsats har vi valt att intervjua åtta lärare som arbetar inom grundsärskolan, på såväl låg- som mellan- och högstadium. Vi ville ta reda på hur man ser på läroboken om den är en viktig del i undervisningen och hur den används.Resultatet visar på att läroboken används flitigt i undervisningen, inte minst som stöd när läraren planerar, men också som en idépärm att plocka tips ur.

Tidigare forskning visar att det finns olika framgångsfaktorer för återgång i arbete efter en långtidssjukskrivning. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer för återgång i arbete för personer som haft en långtidssjukskrivning, d.v.s. längre än 60 dagar, inom Jämtland läns landsting (JLL). Utifrån resultatet i denna studie ville vi se om det förelåg ett behov av mer stöd eller utbildning för JLL:s chefer. Studien var kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fem anställda som varit långtidssjukskrivna.

ÖREBRO UNIVERSITETInstitutionen för beteende-, social- och rättsvetenskapC-uppsats i socialt arbete, 41-60pVåren 2006Coaching av arbetslösaEn kvalitativ studie om coachinggrupper på ArbetsförmedlingenFörfattare: Maria JohanssonSammanfattningStudiens syfte var att utvärdera de coachinggrupper som bedrivs på Arbetsförmedlingarna i två mindre orter i Mellansverige. Det som jag ville undersöka var om coaching på Arbetsförmedlingen är en effektiv metod för att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden.Metoden som användes var kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, tre deltagare och två coachingledare. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning och begreppen coaching, lösningsfokuserad korttidsterapi, skam, empowerment och konstruktivism.Resultaten visade att två av tre deltagare är mycket positiva till att ha deltagit i coachingrupperna. Ingen av respondenterna har ännu fått arbete, men alla har fått nya idéer och motivation att få ett arbete.

Som en följd av generationsväxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersättas av yngre generationer. Med bakgrund av detta är syftet med denna studie att undersöka och skapa förståelse för unga chefers föreställningar om och förhållningssätt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhållanden, krav, ung i chefsrollen samt förhållandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhållanden innebär stressiga arbetsdagar med många arbetsuppgifter.

Arbetet i ett fängelse är annorlunda mot de flesta andra arbetsplatser. Det är en isolerad arbetsplats med lite insyn från det övriga samhället, samt i hög grad styrt av lagar och förordningar. Det framgick i forskning att fängelseanställda har högre arbetsengagemang då de upplever sin arbetsplats som rättvis, och då de får stöd från arbetsledare. Studien ämnade undersöka om det fanns ett samband mellan konflikten mellan arbete och familj och arbetsengagemang, samt om det fanns samband mellan arbetsmiljö (rättvisa, kontroll i arbetet och arbetsbörda) och arbetsengagemang. Undersökningen hade en svarsfrekvens på 15 % vilket påverkade studiens tillförlitlighet.

SammanfattningSyftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare arbetar med tidig läs- och skrivinlärning, hur det praktiska förhåller sig till det teoretiska och slutligen hur deras arbete ställer sig i förhållande till styrdokumenten, det vill säga dagens läroplan.Detta arbete berör även svenskundervisningens historiska utveckling, kortfattad definition av läsning och skrivning, arbetsmiljö, teorier om inlärning och olika arbetsmetoder.Intervjuerna som gjordes till detta arbete har skett i form av kvalitativa samtal. De intervjuade pedagogerna arbetar allesammans på lågstadiet.Resultatet av undersökningen är att lärare inte kan arbeta med läs- och skrivinlärning efter en färdig mall. Lärare måste anpassa sig själc, material och arbetsmetod efter barngruppen och dess individer. Ingen arbetsmetod används uteslutande, utan en lärares uppgift består i att plocka de bästa delarna ur varje metod för att sedan komponera egna arbetssätt som passar såväl lärare som målgrupp. Alla lärare arbetar med samma målstyrning, Lpo 94, men vägarna till målen varierar lika mycket som det finns lärare..

SammanfattningDe känslor som serviceanställda visar upp i sitt arbete påverkar kundernas sinnestämning och deras inställning till en organisation. Därför kan företag ha nytta av de anställdas uppvisade känslor för sitt vinstsyfte. Känslomässigt arbete med mycket kundkontakter visade sig kräva att den anställde måste undantrycka sina verkliga känslor och ständigt visa upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera både sina egna och andras känslor vilket leder till att den anställde kommer att känna sig avpersonifierad och oäkta. Hon upplever en kognitiv dissonans där agerandet krockar med hennes egna värderingar.

Uppsatsen handlar om golfklubbsbranschen och klubbarna strategiska arbete. Problematiken i branschen är att måttet på framgång skiljer sig åt mellan de olika aktörerna. Syftet är därför att analysera det strategiska arbetet i de olika grupperingar som finns inom golfklubbsbranschen, samt att beskriva hur klubbars syn på framgång påverkar detta arbete. Genom egna erfarenheter har uppsatsen växt fram ur empirin. Empirin består av två olika perspektiv dels aktörsperspektivet då vi intervjuat golfklubbsansvariga och dels expertperspektivet där vi intervjuat en expert.

Arbetet handlar om hur förskollärare arbetar med antalsuppfattning i förskoleklass och vad de utgår ifrån för material i detta arbete då deras läroplan Lgr 11 (Skolverket, 2011) inte har med något om antalsuppfattning. Förskoleklass är övergången mellan förskola och skola från hösten då eleven fyller sex år. Det är en frivillig skolform. Syftet med arbetet var att besvara följande frågeställningar: Hur arbetar lärare i förskoleklass med antalsuppfattning? Vilket material utgår lärarna från i sitt arbete med antalsuppfattning? Vi har använts oss av en kvalitativ undersökning.

Detta arbete är det första steget i en lång process vars slutgiltiga mål är att utveckla en metod för automatisk övergång från en icke-generisk objektorienterad applikation till en generisk.Helst borde stöd för en sådan transformation implementeras i en utvecklingsmiljö, IDE. En analogi skulle kunna dras till faktorisering av klasser, en operation som stöds av de flesta utvecklingsmiljöer idag. Som ett första steg i en pågående process är detta arbete tänkt att fungera som ett icke-trivialt exempel för framtida analys. Exemplet består av ett icke-generisk och ett generisk grafpaket som är skrivet i Java 1.4.2 respektive Java 5.0. Uppsatsen beskriver övergången från den icke-generiska till den generiska lösningen på systematiskt sätt som går att upprepa.

Syftet med examensarbetet var att se om lärarna anser att deras arbete har förändrats något sedan IUP infördes i grundskoleförordningen den 1 januari 2006. Undersökningen gjordes med hjälp av intervjuer med fem lärare på en 7-9-skola. Lärarnas arbete på skolan har förändrats, dock inte särskilt mycket då flera av lärarna redan före IUP skrivit protokoll från sina utvecklingssamtal och menar att skillnaden därför inte är så stor. Den skillnad som dock finns är att alla nu använder samma dokument som styr deras arbete i samband med utvecklingssamtalen och utformandet av IUP. En del av det som är intressant i studien är det faktum att de intervjuade lärarna ofta inte direkt nämner att IUP är framåtsyftande, något som Skolverket menar är det viktigaste med IUP, dock blir målen som man tar fram tillsammans med elev och vårdnadshavare av framåtsyftande karaktär..

Jag har skrivit detta arbete framförallt för att uppmärksamma barnens odiagnostiserade olikheter men även för att se vilka stödinsatser det finns inom skolan. Syftet med arbetet är att identifiera dessa olikheter och ta reda på verksamheternas stödinsatser ? som i detta fall är inriktat på gymnasiet. Jag vill se om verksamheterna uppmärksammar elevernas olikheter och om man medveten anpassar utbildningsmålen och tillgodoser deras individuella behov efter dessa olikheter ? jag vill se om man ser till elever som inte har en diagnos och om dem har samma förutsättningar till stöd i deras undervisningssituationer.Jag kommer ta reda på hur specialpedagogerna arbetar med dessa elever och hur dem organiserar deras pedagogiska arbete.

Under mina tre år på Konstfack har jag arbetat fram en värld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete låter jag mönstren röra sig bortom skolans väggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta på hur reklamen idag tar plats i staden, på gator, väggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete består av två delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders värde och roll i både konstnärliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har också studerat hur reklamen tar plats i vårt offentliga rum. I mitt praktiska konstnärliga arbete har jag använt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvägagångssätt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnärliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gå tillväga. .