Sök:

Sökresultat:

2262 Uppsatser om Tvärprofessionell samverkan - Sida 59 av 151

Tillsammans stÄr vi starka : Formgivning av ett karaffset för ett konferensbord

Examensarbetets mÄl har varit att formge ett karaffset Ät Skrufs Glasbruk som skiljer sig frÄn nuvarande sortiment utan att företagets identitet gÄr förlorad.Observationer, handledningar samt egen research har legat till grund för arbetet.Designprocessen har gÄtt ut pÄ att ta fram ett karaffset. ITK (Identity Tool Kit) har satt ramarna för projektarbetet.Projektet resulterade i ett förslag som efter konsultation med mina handledaresamt Skrufs Glasbruks Àgare Kent Elm godtogs varpÄ detaljerna finslipadestill ett fÀrdigt resultat..

Stadspolitik och Flaggskeppsbyggande

I vad som beskrivs som en globaliserad vĂ€rld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivĂ„. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhĂ„lls ofta som viktiga aspekter för mĂ„l om hur den egna kommunen görs attraktiv, nĂ„got som upplevs stĂ€lla krav pĂ„ en förĂ€ndring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sĂ€llan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tĂ€t hög stadsmĂ€ssig bebyggelse, nĂ„got som frĂ€mst varit förknippat med storstĂ€der dĂ€r urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebĂ€r för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrĂ„n hur stadspolitiken kan sĂ€gas karaktĂ€riseras av mĂ„l och aktörer, samt utifrĂ„n hur sprĂ„ket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme. Detta görs utifrĂ„n ett diskursivt fĂ€lt bestĂ„ende av forskning, planeringsprofession och en lokal stadspolitisk praktik dĂ€r Östhammar, HöganĂ€s och Ystad kommun utgör studieobjekt. Analysen belyser den innebörd som flaggskeppsbyggnader ges för ekonomisk utveckling och hur det prĂ€glar stadspolitiken, nĂ„got som inte Ă€r oproblematisk bland annat sett till en offentlig-privat samverkan.

PÄ tal om text ...Hur pedagoger i fyra förskoleklasser resonerar om anvÀndandet av höglÀsning och textsamtal i sina verksamheter

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Kommunikation och samverkan mellan projektering, inköp och produktion (PIP) i ett byggprojekt. En utredning av en PIP-plan och ett förslag pÄ en arbetsplan.

The climate changes that are occuring in the world have resulted in that the EU callingfor a 20 % reduction in energy consumption to the year 2020, to reach that goal theEU want the public sector to go forth as a good example. VÀstfastigheter owns andmanage the hospital buildings in the VÀstra Götaland region. To be able to reducetheir energy usage VÀstfastigheter has hired several consulting firms to chart out theenergy consumption on each hospital building. The biggest energy savings potentialhave been calculated and what the cost will be to perform each action. The energyaudit have been completed and stand as the decision basis for VÀstfastigheter?s choiceon which action packages that should be implemented.

UtvÀrdering av systematiskt arbetsmiljöarbete pÄ byggarbetsplats

Studien innehÄller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhÄllande till lagstiftningen pÄ omrÄdet. I studien har en av NCCs arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har pÄ den arbetsplatsen granskats i förhÄllande till gÀllande lag. Intervjuer och enkÀtundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbÀttringspotential har ocksÄ identifierats..

Vi flyter inte över klassgrÀnserna. : NÄgra lÀrares tankar kring och syn pÄ arbete i arbetslag.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lÀrare tÀnker kring och ser pÄ arbetet i arbetslag och samverkan. Studien bygger pÄ ett fenomenografiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt och Àr baserade pÄ kvalitativa intervjuer för att ta reda pÄ nÄgra lÀrares uppfattningar och syn pÄ arbetet inom och utanför arbetslaget. Intervjuerna Àr utförda pÄ tre olika skolor i tvÄ olika kommuner och 16 verksamma lÀrare har deltagit.Studiens teoretiska bakgrund beskriver det postmoderna samhÀllet och en skola i förÀndring. Bakgrunden behandlar begreppen balkanisering och Self-efficacy, hur grupper ser ut och vad som pÄverkar dem. Vidare skildras olika former av samarbetskulturer och modeller som beskriver hur samarbetet kan se ut och vad som pÄverkar.

GrÀnslös samverkan: en studie av rÀddningstjÀnsten i Haparanda och TorneÄ samt dess samarbete över grÀnsen

VÄrt samhÀlle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sÄrbart, nya riskkÀllor har tillkommit och det Àr viktigt att rÀddningsarbetet vid en insats kommer igÄng snabbt och blir sÄ effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor stÄr det att: ?RÀddningstjÀnsten skall planeras och organiseras sÄ att rÀddningsinsatserna kan pÄbörjas inom godtagbar tid och genomföras pÄ ett effektivt sÀtt?. Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstÄnden mellan nÀrmaste rÀddningstjÀnst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgÄngen av hÀndelsen blir mindre lyckosam pÄ grund av lÄng tid innan rÀddningstjÀnsten anlÀnt.

DÀr det bÀsta av tvÄ vÀrldar ska mötas; Sex förskollÀrares syn pÄ samverkan gÀllande barns lÀs- och skrivutveckling vid övergÄngen mellan förskola och förskoleklass

Syftet med studien Àr att undersöka om den fysiska utomhusmiljön pÄverkar barns lek utomhus och om sÄ Àr fallet, i vilket avseende. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat bygger pÄ observationer frÄn en fallstudie och visar att förskolegÄrdens utformning pÄverkar barns sÀtt att leka och deras vistelse dÀr. Det framkom Àven i studien att en god förskolegÄrd för lek och lÀrande bör innehÄlla riklig vegetation. Utomhusmiljön pÄ förskolan bör kunna upplevas som en helhet dÀr inte lekredskapen Àr utplacerade som isolerade öar, utan i ett landskap för lek..

SÀkerhetsarbete inom ungdomsvÄrd - ett underlag till förbÀttring av samverkan

The aim of this project is to study the work that has been done by the youth welfare to prevent accidents and to increase the preparedness in case of fire. Further the aim is to develop a basis to improve the interaction between the fire services and the youth welfare. The conclusions that were made during the project can be used to increase the safety of the environment that estates by the youth welfare..

Brandkompetens i trafikrum

Det sker idag daglig samverkan mellan rÀddningstjÀnster och SOS Alarm i trafikrum pÄ SOS-centralerna. BrandbefÀl med ansvar för larm och ledning, ofta kallad systemledning, samverkar med SOS-operatörer under pÄgÄende rÀddningsinsatser. Denna samverkan har byggts upp med skillnader i arbets- och ansvarsfördelning mellan organisationerna. Syftet med rapporten var att kartlÀgga de samverkansformer och arbetssÀtt som tillÀmpas mellan rÀddningstjÀnst och SOS Alarm i trafikrum. Syftet var Àven att SOS Alarm skall fÄ ta del av rÀddningstjÀnstens synpunkter och erfarenheter för att kunna utveckla samarbetet ytterligare.

Samverkan och avfallsminimering.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en inblick i hur deltagare i sjÀlvhjÀlpsgrupper uppfattade en liknande verksamhet. Fokus lÄg pÄ att undersöka huruvida det inom sjÀlvhjÀlpsgruppen fanns nÄgra verksamma kurativa faktorer som varit till fromma för deltagarnas livssituation. UtifrÄn mitt syfte har jag formulerat följande frÄgestÀllningar: Vilka förvÀntningar har deltagarna pÄ sjÀlvhjÀlpsgruppen? Vad fÄr deltagarna ut av att gÄ i en sjÀlvhjÀlpsgrupp? Hur har upplevelserna pÄverkat deltagarnas livssituation? Min undersökning har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀr jag intervjuade sex deltagare frÄn fyra olika sjÀlvhjÀlpsgrupper inom en ideell verksamhet i VÀstra Götaland. Jag analyserade min empiri utifrÄn systemteori, kurativa faktorer inom psykodynamisk gruppterapi, symbolisk interaktionism, rollteori samt teorier om bidragande faktorer vid psykisk ÄterhÀmtning.

Minnen som glömts : FMT-metodens möjlighet att pÄverka vakenhetsnivÄn för den med demenssjukdom

Musikterapi har förmodligen alltid funnits. Detta examensarbete beskriver musikterapins historia och Funktionsinriktad Musikterapi (FMT). Jag har under min utbildning till musikterapeut vid Musikhögskolan Ingesund, praktiserat pÄ ett demensboende. Jag beskriver arbetet och resultatet med tvÄ adepter (de som tar emot terapin).Min slutsats Àr att FMT-metoden kan höja vakenhetsnivÄn hos den med demenssjukdom. Metoden ger stöd för strukturering och dÀrmed minnesbearbetning.

Distriktssköterskors erfarenheter av hur barn som nÀrstÄende uppmÀrksammas i vÄrden

Barn som nÀrstÄende Àr en grupp som inte uppmÀrksammas tillrÀckligt i vÄrden. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vÄrden trots att lagtexten Àndrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rÀttigheter till information, rÄd och stöd och att vÄrdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmÀrksamma barn som nÀrstÄende, de skall Àven samverka med andra berörda organisationer och samhÀllsorgan nÀr barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som nÀrstÄende till anhörig med svÄr fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmÀrksammas i vÄrden. Studien baseras pÄ en kvalitativ studie dÀr 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

Verksamhetsförlagt lÀrande inom SFI Hur samverkar formellt och informellt lÀrande pÄ en praktikplats i en strÀvan efter sprÄkinlÀrning?

SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen pÄ verksamhetsförlagt lÀrande utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring sprÄkinlÀrningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lÀrande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har Àven lyft fram faktorer som pÄverkar lÀrandet pÄ en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lÀrande tillÀgna sig ett funktionellt sprÄk som de behöver för att klara sig i samhÀllet.MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ SFI-lÀrare och tvÄ SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lÀrande pÄ en praktikplats. FrÄgestÀllningar har behandlats med fokus pÄ VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lÀrande.Resultat Studien visar att aktörerna Àr eniga om att verksamhetsförlagt lÀrande i samverkan med studier i skolan gynnar sprÄkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar sÄvÀl möjlighet till sprÄkanvÀndning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillÀgnande av ett funktionellt sprÄk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlÀrning.

Individuell placering- hjÀlp eller stjÀlp till ett lönearbete? : En kvalitativ studie hur arbetsledare genomför och upplever arbetsintegrering av personer med intellektuell funktionsnedsÀttning som beviljats individuell placering.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartlÀggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat anvÀnda sig av individuella placeringar pÄ arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frÄgestÀllningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsÀttning i tvÄ medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgÄngsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, FörsÀkringskassan och det lokala nÀringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frÄgestÀllningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i tvÄ medelstora kommuner.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->