ABSTRAKT I vårt dagliga arbete som anestesisjuksköterskor möter vi barn som ska opereras och deras föräldrar. Studier visar att föräldrar vill delta vid anestesins början och till dess barnet sover, d v s anestesiinduktionen. Föräldrar och barn är som ?kommunicerande kärl? och att tillåta föräldrar delta i induktionsprocessen minskar rädsla och oro associerat med anestesi. Oron är ändå viktig då den hjälper föräldrar att engagera och förbereda sig inför vad som ska hända och visar barnet att de älskar det.

Upplevelsen av mötet med akutsjukvården kan vara komplicerad på grund av att det ofta handlar om snabba korta möten där patienterna kan befinna sig i en kris. För att mötet med patienterna ska bli så bra som möjligt är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap om hur patienterna upplever mötet med akutsjukvården. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för patienters upplevelse av mötet med akutsjukvården. En litteratur studie med kvalitativ ansats gjordes. Studien resulterade i två stycken kategorier positiva och negativa upplevelser.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika språkklassrum och hur lärarna själva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation är användandet av målspråket, kommunikationsstrategier och innehåll. För att uppnå syftet har vi använt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lärare på två gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att målspråket inte alltid används i den utsträckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare används av lärarna än eleverna.

Befolkningen i Sverige blir alltmer mångkulturell. Detta bidrar till att hälso- och sjukvårdspersonal möter fler patienter med en annan kulturell bakgrund. Kommunikationen är ett viktigt hjälpmedel för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetet och det kan därför leda till allvarliga konsekvenser när sjuksköterska och patient inte förstår varandra. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av kommunikation med patienter med olika kulturella bakgrunder i hälso- och sjukvården. 12 kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturstudie.

Förändringsarbete är något som de flesta företag tvingas hantera i dagens samhälle. En grundförutsättning för att en omorganisation skall bli lyckad är att personalen accepterar vad som skall ske och finner det motiverande att arbeta. Om personalen upplever sig bli illa behandlade kan detta få stora konsekvenser för arbetsglädjen och attityden gentemot företaget vilket i slutändan kan leda till sämre lönsamhet, eller till och med personalavgångar. En av nyckelfaktorerna för att motverka detta är kommunikation. Vi har genom vår fallstudie studerat hur kommunikationen under ett stort förändringsprojekt påverkad personalens motivation till sin arbetsuppgift och om deras attityd gentemot sin arbetsplats påverkats.

SAMMANFATTNING:Bakgrund: I Sverige råder det bristpå organ. Fler möjliga donatorer inom intensivvården kan fångas upp omsjuksköterskor har mer kunskap, rutiner och bättre arbetsfördelning. Det är enutmaning för sjuksköterskor att närma sig den sörjande familjen och fråga omsamtycke. Detta kräver kunskap i kommunikation vid mellanmänskliga möten.Syfte: Att beskrivasjuksköterskors upplevelser av och attityder till organdonation.Metod: En systematisklitteraturstudie där 14 artiklar inkluderades varav 7 kvalitativa och 7 kvantitativa.Artiklarna har granskats utifrån Willman, Stoltz och Bahtsevanis mall.Databaserna Cinahl och PubMed har använts för artikelsökning. Artiklarna äretiskt godkända.Resultat: Resultatet har analyseratsenligt Lundman & Graneheim.

Eftersom ett av skolans centrala uppdrag enligt styrdokumenten är att förebygga ojämlikheter av olika slag har intresset i denna uppsats fallit på att studera reproduktion av social ojämlikhet. Då området är förhållandevis outforskat på mikronivå har undersökningen avgränsats till lärarens bidrag till reproduktionsprocessen i klassrummet med fokus på kommunikation. Tillvägagångssättet har varit litteraturstudie. Utifrån den tidigare forskning som gjorts har nyare studier från Sverige och internationellt sammanställts. På detta sätt har tendenser i dagens forskning kunnat identifieras.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att undersöka miljöns betydelse för barn i språkliga svårigheter isärskolan utifrån ett delaktighetsperspektiv. Studien består dels av en kunskapsöversikt ivilken jag utifrån litteratur redogör för olika begrepp knutna till området, dels av enintervjuundersökning. Studien besvarar min första frågeställning: vilken betydelse har miljönför barn i språkliga svårigheter? Min slutsats är att den kommunikativa miljön är avgörandeför barns utvecklig och lärande. När det gäller barn i språkliga svårigheter, är det viktigt attvalda alternativa kommunikationssätt finns med i barnets vardag i all kommunikation, och attför barnet viktiga vuxna behärskar det alternativa kommunikationssättet.För att uppnå mitt syfte var min andra frågeställning: hur hanterar och uppmärksammar lärarei särskolan barn i språkliga svårigheter? För att få svar på min frågeställning har jag valt attintervjua sex lärare i två kommuner i Mellansverige.Resultatet av studien visar att hur pedagoger betraktar utvecklingsstörning i förhållande tillkommunikation/delaktighet, har betydelse för hur man utformar verksamheten.Sammanfattningsvis visar studien att det finns behov av utvecklingsarbete omkring denkommunikativa miljön för barn med utvecklingsstörning eftersom det är i den kommunikativaförmågan som utvecklingsstörningens konsekvenser avgörs..

Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper är sämre än finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige då matematikkunskaperna har försämrats över åren. Ett av de områden som visat sig problematiskt är algebra. Läromedel fungerar som ett viktigt stöd för lärare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. Därmed får valet av läromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

Ibland kan det förkomma problem mellan utvecklare och kund/användare då de tar fram kraven till ett nytt system. En anledning till detta kan vara att utvecklingsgruppen och användargruppen inte har samma kunskaper och erfarenheter och talar då inte "samma språk". En lösning till detta problem kan vara att ta hjälp av en mockup. En mockup är en fysisk och/eller interaktiv modell av ett gränssnitt. I detta arbete har vi, med hjälp av intervjuer och observationer, undersökt om detta hjälpmedel underlättar kommunikationen i verkligheten..

Bakgrund: Telefonrådgivning är en växande verksamhet och utgör en stor del av distriktssköterskans arbete på vårdcentral. För vårdsökande innebär det att få råd, information och stöd för att öka tryggheten i vardagslivet. Det behövs ökad kunskap om äldres erfarenheter av telefonrådgivning för att bättre kunna förstå de vårdsökandes behov och för att vidare utveckla verksamheten.Syfte: Syftet är att beskriva äldre vårdsökandes erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentral.Metod: I studien har en kvalitativ deskriptiv design med induktiv ansats använts. Datainsamling har skett via tio intervjuer med äldre vårdsökare som har fått telefonrådgivning via vårdcentral och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I analysen framträdde två teman Få kontakt och Kommunikation.  I Få kontakt presenteras kategorierna: Telefonsystemet och Strategier för kontakt med tillhörande underkategorier. I Kommunikation presenteras kategorierna: Bemötande och Förutsättningar med tillhörande underkategorier.Slutsats: Telefonsystemet som används för att få kontakt kan ses både som en tillgång och ett hinder för kontakt.

Bakgrund: Stress är något vi lever med varje dag, hela tiden. Denna stress hjälper oss att prestera i de situationer vi ställs inför. Stress kan i längden även ha en negativ inverkan i form av utbrändhet och sänkt livskvalitet. För att minska den negativa stressen är det viktigt med en god kommunikation på arbetsplatsen och ett gott förhållande till konflikter. Felhanterad stress kan också ha en negativ inverkan på det kvalitetsarbete som sker på restaurangen, vilket påverkar den slutgiltiga upplevelsen för gästen.Syfte: Detta arbete är en fallstudie med syftet att undersöka hur kommunikation och kvalitetsarbete på en västsvensk restaurang kan förändras mellan lugna och stressiga arbetssituationer.Metod: De metoder som har använts i denna studie är av kvalitativ typ.

Uppsatsen har skrivits i syftet att jämföra pedagogers avsikter i sin språkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var även att med denna jämförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolår 4-6, genomförts. Då både observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tänker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig ovanstående två frågeställningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade på relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor.

Titel Något stort, runt och varmt - En uppsats om social tillhörighet, humor och kommunikationEngelsk titel A terribly funny essey ? about social class, humor and communicationFörfattare Emma Aronsson och Nina LagerstedtHandledare Eva LundbergExaminator Tanya ElderTermin Vårterminen 2012Kurskod 2MK300Universitet Linnéuniversitetet i Växjö, institutionen för samhällsvetenskaper, medie- och kommunikationsvetenskapIntroduktion Vitsen med humor är inte bara att skämta och roa utan det är också ett sätt att kommunicera med andra personer i vardagliga situationer och att skapa sociala kontakter. En persons sociala förhållanden, till exempel våra föräldrars och vårt eget yrke, utbildning och inkomst kan påverka den enskilde individen i hur den tänker och handlar. Eftersom humor är kommunikation så borde en persons sociala tillhörighet påverka vad en person har för humor.Problem Vad tycker kvinnor med olika sociala tillhörighet är roligt och varför? På vilket sätt spelar social tillhörighet roll när det kommer till vad kvinnor tycker är roligt och inte? I vilka sammanhang och på vilka sätt använder kvinnor humor för att kommunicera med andra personer?Teori Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om kommunikation, humor, social tillhörighet, social klass och genus.Metod Genom fokusgrupper där deltagarna fick diskutera kring nyckelfrågor och videoklipp som vi valde ut på förhand.

Informationsflödet är mycket stort inom universitet, högskolor och college runt om i världen och det är svårt både internt och externt att förmedla allt till alla enligt Möller och Ström (2007). Simpson och Parrot (2008) påpekar att det finns 4000 högre utbildnings institutioner i USA som konkurrerar om bidragsgivarnas pengar och för att lyckas med att samla in pengar behövs ett koordinerat tillvägagångssätt och en koordinerad kommunikation. Syftet med detta arbete är att få förståelse för hur ett college arbetar för att integrera och koordinera deras totala kommunikation så att en enhetlig bild av varumärket skapas. För att ta reda detta har jag valt att göra en fallstudie där jag kan få förståelse för komplicerade företeelser och samtidigt bibehålla helheten och det djuptänkta i verkliga händelser. Anledningen till att jag enbart valt ett college att undersöka är på grund av att jag vill få en djupare förståelse för hur komplicerade verkliga händelser går till och samtidigt ha möjligheten att intervjua så många människor inom ett och samma college så att jag kan få en heltäckande bild.