Sök:

Sökresultat:

1207 Uppsatser om Tusen gćnger starkare - Sida 56 av 81

Tryckluft som hjÀlpmedel i hushÄllskök

VÀrldens energipriser har ökat drastiskt sedan 1970-talet. Detta skapar incitament för investeringar för att sÀnka sina energikostnader, vilket det satsas pÄ inom industri-, transport- och bebyggelsesektorn.Karlstad Centralsjukhus Àr inget undantag gÀllande dessa investeringar och med en lokalyta motsvarande 26 fotbollsplaner med aktivitet dygnen runt förbrukas hÀr stora mÀngder energi, om inte annat bara för att vÀrma och kyla sjukhuset till ett behagligt klimat. För tillfÀllet sker ombyggnationer över hela sjukhuset för att minska dess energianvÀndning. Efter ombyggnationer som fÀrdigstÀlldes september 2010 Àndrades sjukhusets energiproduktion. Det installerades dÄ sex vÀrmepumpar, tvÄ kopplade mot sjukhusets kylsystem för Ätervinna vÀrme och fyra stycken mot 81 nya borrhÄl och KlarÀlven, som rinner förbi sjukhuset.

Gymnasieelvers attityder och engagemang till Àmnet religion

LÀrare försöker göra sitt bÀsta i att försöka inspirera elever. En avgörande del i att försöka inspirera en elev Àr att försöka förÀndra elevens attityder till att bli mer positiva till Àmnet. Denna studies syfte Àr att försöka avgöra vilka förutsÀttningar det finns för lÀrare att engagera elever genom att inspirera dem. DÀrför har jag gjort en enkÀtundersökning bland 104 gymnasieelever som gÄr första Äret pÄ gymnasiet och undersökt deras attityder till Àmnet religion, deras engagemang i att lÀgga ner tid och energi i Àmnet och sambandsnivÄn mellan de tvÄ företeelserna. Resultatet visar att elevernas attityder till Àmnet religion kan betraktas som relativt positiva, men inte i jÀmförelse med tidigare undersökningar i elevers attityder till skolverksamheten i allmÀnhet.

TRYGGHETSBILDEN I MALMÖS DELOMRÅDEN - Fokus pĂ„ Annelund och SödervĂ€rn

Denna uppsats innehÄller en uppföljningsstudie av Malmö OmrÄdesundersökning 2012 (MOMS) med ett nÀrmare fokus pÄ delomrÄdena Annelund och SödervÀrn. I dessa delomrÄden konstaterades att övervÀgande del respondenter Àr trygga eller delvis trygga i sitt bostadsomrÄde trots flera omstÀndigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi efterstrÀvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervÀgande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter. Uppsatsen innehÄller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgÄng av forskningslÀget kring faktorer som pÄverkar tryggheten pÄ olika sÀtt. Resultaten visar att den övervÀgande tryggheten i delomrÄdena kan bero pÄ att Annelund och SödervÀrn Àr belÀgna i nÀrheten till olika mötesplatser dÀr invÄnare trÀffas och fÄr möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. DelomrÄdena har av olika anledningar genomströmningar av mÀnniskor som naturligt övervakar omrÄdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invÄnarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare grÀnsdragningar mellan invÄnarnas privata utrymmen Àn i SödervÀrn, men att kÀnslan av tillhörighet till sitt bostadsomrÄde var starkare i SödervÀrn med kringliggande delomrÄden.

Skillnad i attityd till fult sprÄk mellan killar och tjejer

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasieungdomars attityd till ochanvÀndande av fult sprÄk, det vill sÀga svordomar och skÀllsord (Àven könsord) medfokus pÄ deras krÀnkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroendepÄ kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program pÄgymnasiet).För att undersöka attityderna har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod och utifrÄnsprÄksociologiska teorier om fult sprÄk konstruerat en enkÀt som sedan besvarats av157 elever pÄ tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellankönen. Vissa skillnader gÄr att identifiera vad det gÀller etnicitet, men dessa Àr inte likastarka. NÀr det gÀller studieinriktning gav undersökningen mycket smÄ skillnader.De skillnader mellan könen som gÄr att pÄvisa genom undersökningen kansammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger nÀrmare den sprÄkliganormen i samhÀllet, det vill sÀga att de i mindre utstrÀckning anvÀnder svordomar ochskÀllsord (Àven könsord) samt att de reagerar starkare pÄ dessa ord och uttryck. Demanliga respondenterna reagerar inte i samma utstrÀckning negativt pÄ anvÀndandet avfult sprÄk och anvÀnder och blir i högre grad sjÀlva utsatta för svordomar och skÀllsord.Det vÀrsta skÀllsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen Àr hora, ett ord somde ocksÄ reagerar starkt pÄ om de sjÀlva blir kallade för, men de Ängrar sig inte isamma utstrÀckning nÀr de har kallat andra personer för hora.

#Godaremat : En studie om hur en reklamkampanj för ett ekologiskt varumÀrke kan utformas

Syftet med uppsatsen har varit att fördjupa oss i hur teori, metod och beprövad erfarenhet kan anvÀndas vid utformandet av en reklamkampanj. Vi har anvÀnt de kunskaper vi fick till att sammanstÀlla en reklamkampanj Ät uppdragsgivaren Zest som Àr en ekologisk matbar i Karlstad. MÄlet med kampanjen var att visa upp deras unika utbud av mat. För att vi skulle kunna utforma en kampanj som var bÄde visuellt attraktiv och kunde nÄ ut till tÀnkbara kunder pÄ bÀsta sÀtt grundades kampanjen i bÄde teori om grafisk formgivning och dess principer. De principer vi anvÀnde inom grafisk formgivning var layout, bilder och bildkomposition samt typografi.

Professionens samhÀllsmandat och myten om Florence Nightingale - Sjuksköterskestudenters uppfattningar om Florence Nightingale

Florence Nightingale var pÄ mÄnga sÀtt startskottet för sjuksköterskeyrkets professionsutveckling. Profession kan i allmÀnt sprÄkbruk innebÀra detsamma som yrke, men innebÀr mycket mer i samhÀllsvetenskaplig terminologi. Profession karakteriseras av utbildning pÄ universitets nivÄ, att yrket Àr till nytta för samhÀllet, att yrket utövas sjÀlvstÀndigt samt att det pÄgÄr forskning inom ÀmnesomrÄdet. Florence hade redan pÄ sin tid sÄdana visioner för sjuksköterskeyrket. Professioners existens vilar pÄ att de har samhÀllets mandat.

HĂ„ll i hatten! : Hattfo?retaget Tonaks mo?jligheter att sta?rka sitt varuma?rke pa? en mogen marknad

Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar, som fra?mst beror pa? en minskad efterfra?gan, vilket har resulterat i att hattfo?retaget Tonak befinner sig pa? en mogen marknad. Na?r ett fo?retag befinner sig pa? en mogen marknad a?r kunders behov generellt tillfredssta?llda, produkter kopieras hastigt och priska?nsligheten a?r ho?g. Fo?r att ett fo?retag ska kunna na? framga?ng pa? denna marknad a?r det da?rfo?r viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varuma?rke.Syfte: Va?rt ma?l a?r att, genom att go?ra en varuma?rkesanalys, underso?ka hur fo?retaget Tonak kan sta?rka sitt varuma?rke pa? en marknad som befinner sig i en mognadsfasMetod:Va?r underso?kning a?r en fallstudie da?r vi har vi har valt att anva?nda oss av kvalitativa underso?kningsmetoder besta?ende av ett flertal intervjuer med utvalda personer som a?r va?l insatta i a?mnet.

Specifik rÀttslig reglering av skydd för visselblÄsare i Sverige

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblÄsare bör se ut i svensk lag. Norsk rÀtt till skydd för visselblÄsare och EuroparÄdets krav pÄ sÄdan lagstiftning analyseras och jÀmförs för att kunna besvara syftet. Svensk rÀtt ger idag ett visst skydd för visselblÄsare, dock erhÄller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gÀller mot det allmÀnna. Det partiella skydd som finns Àr svÄröverskÄdligt eftersom regleringen finns inom flera olika rÀttskÀllor.I norsk rÀtt har alla rÀtt till yttrandefrihet i anstÀllningsförhÄllandet. AnstÀllda har ocksÄ rÀtt att varsla om kritikvÀrdiga förhÄllanden nÀr det sker pÄ ett försvarligt sÀtt, dÄ rÄder ett repressalieförbud.

Intrycksstyrning : Rekryterares upplevelser och hantering av kandidaters anvÀndning av intrycksstyrning i en arbetsintervju

Ett whistleblowingsystem, pÄ svenska kallat visselblÄsningssystem, Àr till för att underlÀtta för en anstÀlld att slÄ larm om oegentligheter pÄ en arbetsplats. Det kan vara en sÀrskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrÀttat för ÀndamÄlet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblÄsare kan Àven vÀnda sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrÀtta ett visselblÄsningssystem har blivit mer och mer populÀrt men konsekvenserna för den anstÀllde som visselblÄser Àr ofta av negativ karaktÀr. VisselblÄsaren kan exempelvis bli mobbad pÄ sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort frÄn sitt arbete.

?Nothing like myself? : Om kosmetikan och utsmyckningens förhÄllande till Älder, klass och genus i ungdomsdystopin

I den hÀr uppsatsen har jag gjort en tematisk lÀsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus pÄ temat kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhÄllande till klass och Älder.Jag kommer i uppsatsen fram till att kosmetika och utsmyckning bÀrs frivilligt av överklass och onda karaktÀrer och att det tvingas pÄ de flickor, och i viss mÄn Àven de pojkar, som Àr böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekrÀfta Äsikten att kosmetikan Àr nÄgot förkastligt och pÄtvingat av patriarkatet. TvÄnget kommer dock i böckerna inte enbart ifrÄn patriarkatet utan ocksÄ frÄn överklassen. Uppdelningen mellan vad som Àr okej för flickor och pojkar att bÀra ser i stort sett likadan ut som i dagens samhÀlle, trots framtidsskildringens möjligheter att mÄla upp nÄgot nytt.

SkadestÄnd vid miljöskada : En komparativ studie över civilsamhÀllets möjligheter att utkrÀva miljöskadestÄnd i Kina och Sverige

Som vÀrldens snabbast vÀxande ekonomi stÄr Kina idag inför en rad utmaningar, framförallt att lyckas förena ekonomisk tillvÀxt med hÄllbar utveckling. Samtidigt som miljontals mÀnniskor har lyfts ur extrem fattigdom genom Kinas offensiva tillvÀxtpolitik har ocksÄ miljön utsatts för stora pÄfrestningar till följd av den explosionsartade industrialiseringen som pÄbörjades för drygt tre decennier sedan. LÀnge överskuggade ekonomisk tillvÀxt alla andra intressen. Först pÄ senare Är har politiken i Kina svÀngt; statsmakten har i allt större utstrÀckning insett miljöproblemens allvar och företagit en rad viktiga juridiska reformer, till exempel genom införandet av Tort Law (2010) och grupptaleinstrumentet environmental public interest litigation (EPIL).Ett sÀtt att angripa Kinas vÀxande miljöproblem Àr att frÀmja civilsamhÀllets möjligheter att föra talan i domstol: dÀr myndigheter brister, kan civilsamhÀllet gripa in och kompensera för bristande tillsyn. För att gÄ till botten med Kinas miljöproblem mÄste dock den offentligrÀttsliga kontrollen bli starkare, men sÄdana politiska beslut och institutionella förÀndringar sker sÀllan över en natt.

Med rÀtt att parodiera : Ett undantag till upphovsrÀtten

Parodins tillÄtlighet beror pÄ hur den rÀttfÀrdigas, som sjÀlvstÀndigt verk eller som bearbetning med varierande förfoganderÀtt som följd. RÀttfÀrdigandet Àr beroende av hur fritt parodin utformas i förhÄllande till sin förlaga vilket gör att tillÄtligheten mÄste avgöras i varje enskilt fall. Till skillnad frÄn idag nÀr parodin anses tillÄten enbart pÄ den grund att det Àr en parodi bör utgÄngspunkten vara de hÀnsyn till helheten som vanligen tas vid en intrÄngsbedömning. De frÀmsta skillnaderna i förhÄllande till den normala bedömningen bör vara en större tillÄtlighet att anvÀnda utdrag ur förlagan och en starkare presumtion om parodiskaparens medvetenhet om att det kan röra sig om en intrÄngssituation.Det blir sÀrskilt tydligt att parodiundantaget behöver regleras i lagstiftningen genom att Infosocdirektivets krav pÄ att begrÀnsa parodins inverkan pÄ den ekonomiska rÀtten i förlagan inte har fÄtt genomslag i domstolspraxis. Det hÀr Àr tvÀrtom en aspekt som hittills utelÀmnas helt och hÄllet i svensk rÀtts syn pÄ parodin.

VÀljarbeteende pÄ kommunnivÄ- en statistisk undersökning om det sociala tryclets pÄverkan

Socialdemokraterna har inte lÀngre samma övertag i svensk politik som man haft tidigare och dÀrmed har partiernas vÀljargrupper förÀndrats pÄ senare Är, exempelvis har Moderaterna gjort stora valframgÄngar vid valen 2006 och 2010. VÀljarbeteende Àr ett inom statsvetenskapen ofta undersökt forskningsomrÄde och vanligast Àr att analyser görs pÄ individnivÄ. Kandidatuppsatsen har ambitionen att göra analyser pÄ aggregerad nivÄ och analysen kommer att fokuseras mot röstande pÄ Socialdemokraterna och Moderaterna pÄ kommunnivÄ. Avsikten Àr att mer specifikt analysera data pÄ kommunnivÄ för att bidra till ansatser i valforskningen som Àgnar uppmÀrksamhet Ät data pÄ aggregerad nivÄ. Tidigare forskning visar att socialt urskiljbara grupper av vÀljare röstar pÄ partier som företrÀder denna grupps intressen och vÀrderingar.

LÀrares uppfattningar om rörliga bilder i undervisningen - UnderlÀttar och Àr en resurs för elevers lÀrande

Fokus i den hÀr studien Àr lÀsförstÄelse och dess komplexitet. I den allmÀnna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande lÀsförstÄelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgÄngskull frÄn en utvald skola utifrÄn deras första Ärs lÀsförstÄelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas lÀsförstÄelse utan undersöker Àven huruvida det finns ett samband mellan lÀsförstÄelsen och betygen. Ytterligare ett syfte Àr att se om det gÄr att utröna vilka elever som skolan bör fokusera pÄ för att antalet Icke GodkÀnda betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att lÀsaren ska fÄ en inblick i komplexiteten kring lÀsförstÄelse har ett avsnitt om vad lÀsförstÄelse Àr, vilka faktorer som pÄverkar lÀsförmÄgan, nÄgra metoder och strategier för att frÀmja lÀsförstÄelsen bland elever samt lÀsundersökningar.

Kvinna, kapital och karriÀr : En studie om arbetsstatus och karriÀrs­mobilitet hos kvinnor med utlÀndsk bakgrund pÄ den svenska arbetsmarknaden.

LÀnge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrÄgan pÄ kun­skap om kvinnor med utlÀndsk bakgrund pÄ den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrÄgan genom att undersöka kvinnor med utlÀndsk bakgrund, deras arbets­status Är 1991 samt karriÀrsmobilitet mellan Ären 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsÄr och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utlÀndsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas Àven ett sÀrskilt fokus mot förÀldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus. UtifrÄn levnadsnivÄundersökningen (LNU) har studien utgÄtt en urvalsstorlek pÄ 5430 individer för undersökningsÄret 1991 samt 4395 individer för undersökningsÄret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utlÀndsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt mÀn med utlÀndsk bakgrund.Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utlÀndsk bakgrund och deras arbetsstatus Är 1991 samt att kvinnor av utlÀndsk bakgrund i högre utstrÀckning Àn andra befann sig utanför arbetsmarknaden Är 1991.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->