Sök:

Sökresultat:

1207 Uppsatser om Tusen gćnger starkare - Sida 39 av 81

Reklam som kommunikationsverktyg inom kommunal verksamhet: en fallstudie av SkellefteÄ och UmeÄ kommun

Marknadsföring har tidigare varit mest anvÀnd inom företagssektorn. PÄ senare tid har marknadsföringen börjat bli en allt viktigare del för icke kommersiella och ideella organisationer. En viktig del i marknadsföringen Àr kommunikationen, eftersom det bara Àr den som kan nÄ ut med information. Det Àr viktigt att ha en strategi för sin kommunikation, pÄ grund av att kommunikationen har blivit mer komplex. Marknadskommunikation Àr ett handhavande genom vilket en organisation kommer i dialog med allmÀnheten.

Hur kan en handelshögskola marknadsföra sig? : En fallstudie av Handelshögskolan vid Karlstads universitet

Kampen om studenterna blir allt hĂ„rdare för handelshögskolorna, och studieplatserna blir allt fler. Det gĂ€ller för handelshögskolorna att attrahera studenterna att just vĂ€lja dem som studieplats. Handelshögskolorna Ă€r idag i en kamp dĂ€r det gĂ€ller att sticka ut och erbjuda det lilla extra som skiljer en handelshögskola frĂ„n dess konkurrenter. Konkurrensen Ă€r hĂ„rd, och utbildningarna Ă€r oftast av samma kvalitĂ©. ÄndĂ„ finns det handelshögskolor som Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg som ligger i toppskiktet.För Handelshögskolan i Karlstad gĂ€ller det att sticka ut bland de etablerade och traditionella handelshögskolorna i landet.

Ett ledarskap i förÀndring : En studie om lÀrares syn pÄ deras ledarskap och dess förÀndring

Denna undersökning baserar sig pÄ Ätta intervjuer med lÀrare mellan 50 och 65 Är. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka dessa lÀrares syn pÄ det personliga ledarskapet för att upptÀcka om det har skett nÄgon förÀndring under en 25 Ärs period. Har det skett nÄgon utveckling under Ären som lÀrare? Hur har de utvecklats som verksamma lÀrare, samt vilka faktorer har pÄverkat utvecklingen? Resultaten visar att lÀrarna ser utvecklingar pÄ fler omrÄden. LÀrarna upplever att de har fÄtt mer erfarenhet.

Anhörigas upplevelser av att leva med en person med demenssjukdom

I Sverige drabbas varje Är ca 150 000 personer av nÄgon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebÀr vanligen minnesstörningar och personlighetsförÀndringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv pÄverkas Àven anhöriga nÀr nÄgon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan fÄ omorganisera hela sin vardag för att upprÀtthÄlla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som anvÀndes var systematisk litteraturstudie.

Nyhetsmedias framst?llning av brott: effekter p? attribuering av ansvar och straff till f?r?vare

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka huruvida nyhetsrapportering p?verkar attribuering av ansvar till f?r?vare samt om detta har ett samband med hur l?ngt straff personer anser vara rimligt f?r ett brott. Detta testades genom en experimentell enk?t, med priming och framing av nyhetsartiklar p? 266 deltagare. Deltagarna var mellan 18-82 ?r gamla varav 228 kvinnor, 34 m?n, 2 icke-bin?ra och 2 annat.

FrÀmmande kapital : Ur tre perspektiv

Idag Àgs mer Àn tusen företag i Sverige av riskkapitalbolag. Vissa anser att riskkapitalbolagen Àr ute efter att göra snabba pengar, medan andra anser att de arbetar bÄde strategiskt och lÄngsiktigt med de Àgda företagen. Ett företags finansiering kan ske pÄ diverse sÀtt och de vanligaste sÀtten att anskaffa kapital Àr genom sjÀlvfinansiering, krediter och tillskott frÄn aktieÀgare. Thule och KÀrhs Àr exempel pÄ tvÄ riskkapitalbolagsÀgda företag som anvÀnt sig av frÀmmande kapital pÄ ett missgynnande sÀtt. Att anvÀnda sig av frÀmmande kapital kan alltsÄ innebÀra risker men Àven möjligheter om det anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

Diskussion- & kommunikationsmöbeln : En produktutvecklingsprocess

Dagens samhÀllsutveckling innebÀr att lÀnder, regioner, kommuner och stÀder idag vÀljer att satsa pÄ nya nÀringar för att fÄ en stadig inkomst och tillvÀxt. Karlstad Àr inget undantag i detta dÄ staden hÀlsar sÄ vÀl invÄnare, besökare som företag Varmt VÀlkomna med varumÀrket ?Grader Karlstad?. VÄra frÄgestÀllningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en Ànnu mer framgÄngsrik evenemangsstad. VÄrt syfte med arbetet Àr att titta pÄ hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad och vilken roll platsvarumÀrket ?Grader Karlstad? spelar i den framstÀllningen.

Missbruk pÄ en angrÀnsande marknad ? om en utvidgad tillÀmpning av artikel 82

RĂ€ckvidden av artikel 82 i EG-fördraget framgĂ„r inte tydligt av fördragstexten och en förstĂ„else för dess tillĂ€mpningsomrĂ„de krĂ€ver en undersökning av rĂ€ttspraxis. Uppsatsens syfte Ă€r att klargöra tillĂ€mpningen av artikel 82 pĂ„ marknader dĂ€r ingen dominerande stĂ€llning existerar. FörstainstansrĂ€ttens och EG-domstolens benĂ€genhet att utvidga tillĂ€mpningen av artikel 82 har varit sparsam, vilket framgĂ„r av antalet fall rörande angrĂ€nsande marknader. Det senaste mĂ„let var T-201/04, Microsoft v Commission, dĂ€r FörstainstansrĂ€tten kunde ha utvecklat Kommissionens resonemang, som för övrigt var mycket djupgĂ„ende, men nöjde sig med att bekrĂ€fta dess beslut. Även i den rĂ€ttsvetenskapliga litteraturen Ă€r behandlingen av omrĂ„det tĂ€mligen begrĂ€nsad, och bunden till mĂ„let C-333/94P, Tetra Pak International SA v Commission.

Kommunsamverkan i Norrbottens lÀn

Svenska kommuner har sedan lÀnge samverkat med varandra men det har skett en ökning av samverkan under de senaste Ären. Syftet med denna undersökning var att kartlÀgga nÀtverket mellan Norrbottens lÀns kommuner, men Àven se hur dessa kommuner samverkar med varandra, med landsting, med kommuner i andra lÀn och utanför Sverige. Teorier som ligger till grund för denna studie Àr nÀtverks- och samverkansteorier. EnkÀtundersökningen visade att det finns stor variation i hur mÄnga samverkans relationer kommunerna i Norrbottens lÀn har. FrÀmsta syftet till samverkan Àr att fÄ en starkare region och dÀrmed öka attraktionskraften i norr.

En kedja Àr inte starkare Àn dess svagaste lÀnk : Om bevisvÀrdering i brottmÄl

Ett uppmÀrksammat mord i Skönsberg (Sundsvall) pÄ alla hjÀrtans dag 2004 blir föremÄl för en omfattande polisutredning. Förundersökningen Àr en diger lunta. TingsrÀtten och HovrÀtten faststÀller olika domar. TingsrÀtten anser det stÀllt utom all rimlig tvivel att den tilltalade Àr skyldig, den senare instansen friar dock personen frÄn ansvar med motiveringen att utredningen inte Àr tillrÀcklig för att klargöra de vÀsentliga delarna av hÀndelseförloppet. Vi kommer i vÄr rapport att studera hur man kan komma fram till sÄ olika slutsatser nÀr man har samma omfattande utredning med bevisning som grund.

Karlstad som evenemangsstad : Idag och i framtiden

Dagens samhÀllsutveckling innebÀr att lÀnder, regioner, kommuner och stÀder idag vÀljer att satsa pÄ nya nÀringar för att fÄ en stadig inkomst och tillvÀxt. Karlstad Àr inget undantag i detta dÄ staden hÀlsar sÄ vÀl invÄnare, besökare som företag Varmt VÀlkomna med varumÀrket ?Grader Karlstad?. VÄra frÄgestÀllningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en Ànnu mer framgÄngsrik evenemangsstad. VÄrt syfte med arbetet Àr att titta pÄ hur Karlstad framstÀlls som evenemangsstad och vilken roll platsvarumÀrket ?Grader Karlstad? spelar i den framstÀllningen.

Inkarneringar -Teoretiska diskussioner kring abjektion, kroppsligeht, begÀr och bögar

I ett försök att lÄta psykoanalysen tala med poststrukturalistiskateoribildningar undersöker uppsatsen hur det gÄr att förstÄ fenomensom kroppslighet, begÀr och subjektion. Uppsatsen försöker skapaaffiniteter och synteser mellan de inom svensk genusvetenskap oftaignorerade delarna av Judith Butlers psykoanalys och teoretiker sombland annat Julia Kristeva, Jacques Lacan, Sigmund Freud ochJacques Derrida. Genom att lÄta den freudianska och butlerianskatermen melankoli stÄ i dialog med Kristevas teori om abjektionenoch Derridas différance-begrepp görs en teoretisk ansats attanalysera Àtstörningsproblematikens omedvetna struktur i denmanliga homosexuella subjektspositionen. Uppsatsen argumenterarför behovet av psykoanalysen inom genusvetenskaplig teori för attkunna blottlÀgga de dolda subjektiverande processer som via enheterosexistisk diskurs skrivs in starkare och mer vÄldsamt i vissapsyken Àn andra. Uppsatsen försöker visa pÄ hur den Àtstördakroppen hos bögen som subjekt framtrÀder som nÄgot förfrÀmligatoch abjektalt med ursprung i melankoliska heterosexistiskaintrojiceringar i jaget och begÀret.

Kundinformation utvecklar den interna styrningen

Hur en verksamhet skall förbÀttrar sin interna styrning genom anvÀndning av kundinformation Àr ett omdiskuterat Àmne. I studien ?Kundinformationen utvecklar den interna styrningen?. Undersöker författarna hur företag som tillÀmpar anvÀndningen av CRM i sin vardagliga verksamhet, har möjlighet att effektivisera för hur de skall nÄ sin vision. Detta möjliggjordes genom att frÄga ett antal verksamheter, hur de ser pÄ vikten av anvÀndandet av IT ? relaterade verktyg.

Arbetstagarens lojalitetsplikt kontra yttrandefrihet

ArbetsrÀtten omfattar bland annat de lagar och regler som gÀller mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer. I och med att lagar om anstÀllningsskydd tillkom under början av 1970-talet fick arbetstagarna ett starkare anstÀllningsskydd. I den nuvarande lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) framgÄr det att arbetsgivaren ska uppge skÀl vid en uppsÀgning. I LAS finns ingen tydlig redogörelse för hur saklig grund uppfylls. Delar av syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att besvara frÄgan hur rekvisitet saklig grund uppfylls.

Genotyp ? miljösamspel inom konventionell och ekologisk slaktsgrisproduktion

I Sverige föds grisar upp i antingen konventionell eller ekologisk produktion, vilken utgör en procent av den totala produktionen. De raser som anvÀnds inom de bÄda systemen Àr des-amma, dock skiljer sig utformningen av inhysning, utfodringsstrategi och omgivningstempe-ratur mellan systemen, vilket stÀller olika krav pÄ djuren. HÀlsoproblemen i de olika systemen skiljer sig Àven Ät. DÀr genotyp-miljösamspel förekommer och Àr starkt, rangordnas djuren olika med avseende pÄ avelsvÀrde beroende pÄ om de befinner sig i en konventionell eller ekologisk miljö. DÀr samspelet inte förekommer eller Àr svagt, rangeras djuren lika i bÀgge miljöerna. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva genotyp-miljösamspel för grisars produkt-ionsegenskaper mellan konventionell och ekologisk produktionsmiljö och om det behöver ut-formas ett enskilt avelsprogram för ekologisk grisproduktion.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->