Sök:

Sökresultat:

1207 Uppsatser om Tusen gćnger starkare - Sida 35 av 81

Sponsring eller event marketing ? vilken metod stÀrker bÀst ett företags varumÀrke inom sportbranschen? : En studie baserad pÄ marknadschefers medvetenhet kring kommunikationsmetoderna sponsring och event marketing i samband med ett idrottsevent.

Idag finns det ett omfattande reklam- och mediebrus i samhÀllet dÀr marknadschefer försöker hitta den mest unika vÀgen för att fÄ allmÀnheten att bli intresserade av just deras varumÀrke.Teorier visar att företag som medverkar i ett event genom kommunikationsmetoderna sponsring eller event marketing erhÄller en ökad trovÀrdighet och stÀrker sitt varumÀrke. Hur medvetna Àr dÄ företagets marknadschefer om skillnaden mellan sponsring och event marketing för att stÀrka sitt varumÀrke?Syftet med den hÀr studien Àr att kartlÀgga nio marknadschefers medvetenhet mellan sponsring och event marketing i samband med ett idrottsevent. Studien Àr av kvalitativ art och har ett deduktivt angreppssÀtt för att besvara problemformuleringen om hur medvetna marknadschefer Àr om skillnaden mellan sponsring och event marketing nÀr de Àr associerade med ett idrottsevent och önskar nÄ en förbÀttrad image och medvetenhet kring sitt varumÀrke.Resultatet av undersökningen visar att de nio intervjuade marknadscheferna Àr medvetna om skillnaden mellan sponsring och event marketing. De anser Àven att event marketing genererar ett starkare mervÀrde Àn vad sponsring gör.

Skogen i vÄra hjÀrtan : Erfarenheter, emotionella band, vÀrderingar och attityder till skog, natur och allemansrÀtten

En betydande del av Sveriges yta Àr tÀckt av skog och det finns mÄnga olika viljor finns rörande vilka vÀrden skogen ska erbjuda. Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors erfarenheter, emotionella band och vÀrderingar av skog och natur, samt attityder till naturresursutnyttjande och allemansrÀtt, inklusive samband dem emellan. Syftet var Àven att diskutera resultatet i förhÄllande till politiska mÄl rörande skog och natur. Totalt deltog 663 universitetsstudenter med medelÄldern 24 Är, varav 254 kvinnor och 401 mÀn, i en enkÀtundersökning. Resultatet visade genom korrelationsanalys samband mellan samtliga variabler.

Vad lockar kineser till Sverige?

Kinas ekonomi blir allt starkare och i takt med det förbÀttras ocksÄ den kinesiska levnadsstandarden. FörbÀttringarna innebÀr att fler kineser har rÄd att resa utomlands och antalet kinesiska turister som reser utomlands ökar för varje Är. 2003 var Kina den fjÀrde största nationen i vÀrlden för utrikesresor. World Tourism Organisation uppskattar att Är 2020 kommer 100 miljoner kineser att resa utomlands. Sverige Àr Àn sÄ lÀnge en liten destination för kineser men det finns ett ökat intresse för de skandinaviska lÀnderna.

Strategiska förÀndringar pÄ multipla nivÄer

Tre av fyra sammangÄenden misslyckas med att uppnÄ de finansiella och strategiska mÄl som de har satt upp. Anledningen till att varför sÄ mÄnga kombinationer av sammangÄenden misslyckas beror pÄ att sammangÄenden Àr i behov av rigorösa och omfattande anstrÀngningar före, under och efter förloppet. Ofta ignoreras dessa behov och/eller fÄr inte tillrÀckligt stort utrymme. De flesta studier av strategiska förÀndringsprocesser i form av sammangÄenden organisationer emellan fokuserar endast pÄ en sammangÄendeprocess i taget och det finns fÄ studier som över huvud taget beaktar flera processer i följd. Dessutom verkar det vara mer regel Àn undantag att den mÀnskliga faktorn glöms bort eller i alla fall inte tas hÀnsyn till i tillrÀckligt stor grad.

SamhÀllet som förÀlder : socialtjÀnstens arbete med familjehemsplacerade barn

SocialtjÀnsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn fÄr en trygg och bra uppvÀxt. Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse och en ökad kunskap kring hur vÀl socialtjÀnsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvÄr-den.För att ge en bild av socialtjÀnstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag anvÀnt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsförÀldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.NÄgra resultat Àr att socialtjÀnsten vanligtvis föjer upp placeringarna tvÄ gÄnger om Äret med hembesök dÀr man pratar med barnet, att man i liten utstrÀckning anvÀnder nÄgon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjÀnsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska förÀldrarna samt att socialtjÀnsten oftast har upprÀttat vÄrdplaner kring barnen. Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar arbetet. NÄgra av dem Àr barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjÀnstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.Resultaten har jÀmförts med tidigare forskning och analyserats utifrÄn systemteori och rollteo-ri.

Revisionsutskott - Revisorns instÀllning till revisionsutskott

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ förstÄelse för svenska auktoriserade revisorers instÀllning och förhÄllande till revisionsutskott. MÄlet Àr ocksÄ att klarlÀgga vilken betydelse revisionsutskotten, enligt revisorn, har pÄ den svenska kapitalmarknaden och i det svenska nÀringslivet. Ytterligare ett syfte med studien Àr att undersöka om revisorerna anser att revisionsutskotten bidrar till ökad tillit och ett ökat förtroende pÄ den svenska kapitalmarknaden. Metoden som har anvÀnts har en kvalitativ inriktning med en induktiv ansats. Informationen till studien samlades in genom semistrukturerade telefonintervjuer med svenska auktoriserade revisorer.

Återköp och utdelningar : Finns skillnader i aktiekursens utveckling?

Alltsedan det i Sverige Ă„r 2000 blev möjligt för företag att köpa tillbaks sina egna aktier har fler företag de senaste Ă„ren valt att anvĂ€nda sig av detta alternativ för att fördela kapitalöverskott till aktieĂ€garna. Empiriskt har man funnit att utdelningar och Ă„terköp sĂ€nder ut signaler om en positiv aktiekursutveckling. Utdelningars signalfunktion anses dock vara starkare Ă€n Ă„terköp dĂ„ företag ogĂ€rna sĂ€nker utdelningar och eftersom utdelningar Ă€r ett Ă„rligen Ă„terkommande fenomen. Återköp förvĂ€ntas dĂ€remot inte följas av fler Ă„terköp av kapitalmarknaden, varför dessa ofta ses som ett mera flexibla. I Sverige existerar en skattefördel med Ă„terköp gentemot utdelningar som har en högre effektiv skatt.

KÀnda VarumÀrke - Större, Starkare, SÀkrare

In todays high-technological society where the Internet plays a central role in our day-to-day life, many e-retailers are not able to attract customers to complete a transaction on their website. In order to succeed, many e-commerce sites must improve several safety aspects regarding online payment, in order to be perceived as a reliable and secured retailer. The purpose of this paper is to investigate if increment in various combinations and aspects in online payment will in fact improve the customer's perception of the e-retailer and result in completed transactions. In order to investigate this aspect, an experiment was conducted to be able to compare eight independent groups, that each had been exposed to a different security scenario on the online payment website of either a known or unknown retailer. Our results clearly prove that perceived security of the retailer's payment website increases willingness to purchase from the retailer.

Jag Àr inte hÀr för att rÀtta barnens böcker - fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll

Detta arbete syftar till att undersöka hur fritidspedagogens yrkesroll formas utifrÄn ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, det vill sÀga fritidspedagogens syn pÄ sig sjÀlv och hur han/hon tolkar andras uppfattning om rollen. För att kunna svara pÄ detta har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med fem fritidspedagoger. Intervjuerna Àr utformade för att ge svar pÄ hur verksamheten ser ut, hur fritidspedagogen ser pÄ sig sjÀlv i sin yrkesroll och hur han/hon uppfattar omgivningens krav och förvÀntningar. Resultat visar att intervjupersonerna pÄverkas av samarbetet med lÀrarna pÄ sÄ sÀtt att ett gott samarbete gör att fritidspedagogsrollen att bli mer lik lÀrarens, medan ett mindre vÀl fungerande samarbete leder till att fritidspedagogen arbetar mer sjÀlvstÀndigt. Intervjupersonerna uppfattar inte att de har lÀgre status Àn lÀraren och vi kan dÀrför inte se att det har nÄgon negativ inverkan pÄ yrkesrollen, snarare borde minskade statusskillnader leda till en starkare fritidspedagogsroll.

Förtroende för E-handel : Vilka skillnader finns det i olika generationersförtroende för e-handeln?

Förtroendet för den sÀljande parten spelar en avgörande roll i all typ av handel, men kan vara Àn mer avgörande vid internetbaserad handel. E-handeln vÀxer sig starkare för varje Är som gÄr, dÀr allt fler branscher vÀljer att representera sig i mediet, och dÀr allt fler konsumenter hittar nÄgot av intresse. Symbiosen av att allt fler branscher etablerar sig, och dÀr allt fler konsumenter anvÀnder internet som marknadsplats stÀller ökade krav pÄ e-butikernas förtroendeingivelse. Syftet med denna rapport Àr att identifiera eventuella skillnader i förtroendet för e-handel, med avsikt pÄ personer i olika Äldersgenerationer. Med detta menas om det finns skillnad i personers förtroende för e-handel, beroende pÄ vilken Äldersgeneration den tillfrÄgade tillhör.Undersökningsmodellen och dess frÄgestÀllning har i denna rapport utgÄtt ifrÄn en kvantitativ enkÀtundersökning, för att utifrÄn tvÄ stora populationer dra generella slutsatser om de bÄda generationernas synpunkter och förhÄllningssÀtt till förtroendet för e-handel, samtidigt som det empiriska materialet jÀmförts mot Svensk Handel och andra vetenskapliga studier.Resultatet visar att de bÄda generationerna har ett relativt lika synsÀtt med liknande Äsikter, men dÀr den yngre generationen generellt pÄvisar större förtroende för internetbaserad handel, dÀr den Àldre stÀller sig nÄgot avvaktande och riskanalyserande gÀllande handelssÀttet..

Lagen om besöksförbud: En studie av vÄld mot kvinnor i nÀra relationer

?Det Àr mitt fel. Jag Àr ful och provocerande. Men det kommer inte hÀnda igen, han Àlskar ju mig..? Fraser som denna, kan vara vanliga att höra talas om i sammanhanget vÄld mot kvinnor, hur kommer det sig? Idag Àr vÄld mot kvinnor ett uppmÀrksammat samhÀllsproblem som av allmÀnheten Àr vÀlbekant och som stÀndigt Àr i medias hetluft.

HÄllbar nÀtverksutveckling: nÀtverksledningens möjligheter till framgÄng

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

HÄllbar nÀtverksutveckling: nÀtverksledningens möjligheter till framgÄng

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

Det personliga varumÀrket : Ett medel för att Äterta makten över sig sjÀlv.

 SamhÀllet Àr idag i en stÀndig förÀndring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osÀker. Ansvaret ligger pÄ individens axlar, osÀkerheten att mÀnniskor drivs till att skapa ett eget vÀrde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, dÀr varje val stÀlls emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att fÄ vÀgledning. Det personliga varumÀrket Àr ett verktyg som vÀxt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer pÄ hur individen ska nÄ sin fulla potential.

Lokala insatsstyrkor : Ja eller nej

Ska Sveriges polismyndigheter fortsĂ€ttningsvis ges befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, lĂ€nspolismĂ€stare i Örebro lĂ€n, har fĂ„tt i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen pĂ„ denna frĂ„gestĂ€llning Ă€r mĂ„nga och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lĂ€gga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill lĂ„ta de nationella resurserna, bestĂ„ende av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstĂ€dernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->