Sökresultat:
1207 Uppsatser om Tusen gćnger starkare - Sida 33 av 81
Könsskillnader i elevers sjÀlvuppfattning och betyg med fokus pÄ matematik och gymnasieval : en enkÀtstudie i nÄgra klasser i Ärskurs 9
Syftet med denna studie var att undersöka eventuella skillnader, i matematikbetyg samt matematisk och allmÀn sjÀlvuppfattning, mellan flickor respektive pojkar och mellan elever som vÀljer studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. I studien deltog 174 elever frÄn sju klasser i Ärskurs 9 frÄn tvÄ utvalda skolor, en pÄ en mindre ort och en pÄ en större, bÄda med nÀrliggande storstad. Eleverna svarade pÄ frÄgor om betyg och sjÀlvuppfattning genom en enkÀt. Huvudresultaten i studien har visat att flickor har lÀgre sjÀlvuppfattning Àn pojkar i matematik och att elever som vÀljer yrkesförberedande program har ett genomsnittligt lÀgre vÀrde i sjÀlvuppfattning Àn elever som vÀljer studieförberedande program till gymnasiet. Studien kunde inte pÄvisa nÄgon större könsskillnad i matematikbetyget för samtliga elever men dÀremot att pojkar har högre betyg Àn flickor bland dem som valt studieförberedande program och att det motsatta gÀller för elever som valt yrkesförberedande program.
Trender inom Business Intelligence
Business Intelligence har under de senaste Ären vuxit starkare fram och innefattar nu en hel yrkesroll i grÀnslandet mellan teknik och företagsekonomi. Detta syns framförallt inom det företagsekonomiska omrÄdet och sÀrskilt inom ekonomistyrningen. Denna uppsats försöker besvara frÄgorna ?Hur har utveckling upp till idag av Business Intelligence sett ut?? och ?Vilka trender finns idag inom Business Intelligence ur ett företagsekonomiskt perspektiv??. Uppsatsen behandlar inte nÄgot specifikt verktyg eller systemleverantör utan har som utgÄngspunkt att undersöka trender inom floran av systemverktyg utan att för den sakens skull gÄ in pÄ nÄgon specifik lösning.
Direkt och indirekt metod inom manöverkrigsföring : Hur kan de appliceras pÄ IT-krigsföringen?
Manöverkrigsföring Àr ett tillvÀgagÄngssÀtt för att undvika motstÄndarens starkare sida och angripa dess svaga, för att jÀmna ut styrkeförhÄllandena pÄ slagfÀltet. B H Liddell Hart har sammanfattat detta i sin teori om den indirekta och direkta anfallet. I detta arbete har författaren prövat denna teori pÄ IT-krigsföringen. Genom en kvalitativ textanalys har en teoriprövande undersökning genomförts med syftet att granska den svenska militÀrstrategiska doktrinen. Undersökningen har anvÀnt sig av tre olika analysenheter att pröva teorin pÄ.
Kombination av text och bild i undervisningen
Mitt arbete beskriver hur man kan arbeta Àmnesövergripande med bild och text i kombination. Jag vill i mitt arbete genom exempel visa vikten av att bild och text vÀvs samman i undervisningen. Mitt val av arbete grundar sig pÄ att mina elever saknade förstÄelse av bildsprÄket. Orden och texterna kom dÀrför in som ett naturligt moment i undervisningen. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur text och bild i kombination kan ge en djupare förstÄelse för bildsprÄket.
RĂTTVIS RĂTTEGĂ NG : - fĂ„r barn pĂ„ VĂ€stbanken en rĂ€ttvis rĂ€ttegĂ„ng i israeliska militĂ€rdomstolar?
Att mÄnga barn vÀrlden över mist rÀtten till sitt biologiska hushÄll och att flera befarar att hamna i samma situation Àr ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina rÄder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spÄr pÄ familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För tvÄ Är sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mÄl Àr att stÀrka familjeband och ge hushÄllets medlemmar ny hopp. Jag blev vÀldigt nyfiken pÄ detta Center speciellt eftersom det var sÄ annorlunda frÄn andra Sociala VÀlfÀrdscenter i staden.
?För mig var det nödvÀndigt att bli förbannad? : Om ilskan som kraft för vÄldsutsatta kvinnor
I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lÀmnat relationer dÀr de utsattes förvÄld. Syftet med studien var att fÄ en fördjupad kunskap kring kvinnornas kÀnslomÀssigaprocess kring relationen dÀr de utsatts för vÄld med fokus pÄ ilskan. FrÄgestÀllningen var omdet kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjÀlper kvinnorna i relationen ochuppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrÄn affektteori.De tre kvinnorna i studien berÀttade om relationer som prÀglats av vÄld. De beskrev sinakÀnslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efterseparationen.
Sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende i Lean Production
Studien Àr genomförd inom ramen för ett större pÄgÄende longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet Àr att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet baserades pÄ en tidigare genomförd enkÀtundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team.
Efter utbildning av palliativa ombud : En utva?rdering av mo?jligheter och hinder i arbetet med palliativa fra?gor
Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.
Klassrumsmiljö
Detta examensarbete handlar om klassrumsmiljö, vad pedagogerna tÀnker kring den och hur
stort inflytande eleverna har. Idéen till denna studie kom frÄn en diskussion om elevers
behov, inkludering och exkludering samt deras möjlighet till pÄverkan av klassrummet
under sin egen skolgÄng.
Syftet med denna studie Àr att se hur nÄgra klasslÀrare utformar sina klassrum samt hur stor
del eleverna kan och fÄr pÄverka. Vi kommer Àven att undersöka de olika pedagogikerna,
Reggio Emilia, Waldorf och Vittra, och vilka tankar dessa pedagogiker har kring sin
klassrumsmiljö. Vi har genomfört en kvalitativ intervju med mailfrÄgor och lÀrarna vi
intervjuat kommer frÄn olika delar i Sverige och undervisar pÄ lÄgstadiet.
Resultatet visar pÄ att eleverna inte har sÄ stort inflytande, men att lÀrarna ÀndÄ har en tanke
kring utformningen av sitt klassrum. Majoriteten av lÀrarna har lÀshörna med soffor eller
annan rumsindelning, en del av lÀrarna kan pÄverka detta medan i andra fall styr
pedagogiken.
Datorspelsmusik med symfoniorkester
Detta arbete undersöker huruvida vi kan uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktÀr. UtifrÄn forskning om beteendevetenskap, kroppssprÄk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktÀr. Dessa animationer visades utan audiella ledtrÄdar, sÄsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frÄgestÀllning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar pÄ frÄgestÀllningen. För att respondenterna skulle uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktÀr krÀvdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare kÀnslor eller signaler. Nervositetstecken avlÀstes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktÀr kan gestalta ett nervöst tillstÄnd utan audiella ledtrÄdar.Resultatet som undersökningen gav har stÀllts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lÀmpliga framtida justeringar för att ÄtgÀrda dessa.
Revisionsplikt i smÄ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frÄga?
Uppsatsens titel: Revisionsplikt i smĂ„ företag ? en ekonomisk eller ideologisk frĂ„ga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poĂ€ng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ămnet Ă€r idag högst aktuellt och Svenskt NĂ€ringsliv har begĂ€rt att Justitiedepartementet ska utreda frĂ„gan.Syfte: VĂ„rt syfte med uppsatsen Ă€r att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrĂ„n bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss pĂ„ det positivistiska synsĂ€ttet och anvĂ€nder oss av en deduktiv ansats. UtifrĂ„n en kvantitativ metod samlar vi via enkĂ€ter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka Ă€r beroende pĂ„ attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vĂ„r egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgĂ„ngspunkter i uppsatsen.Slutsats: VĂ„r slutsats av undersökningen Ă€r att vi kan se att företagen reagerar starkare pĂ„ nyttan/kostnaden Ă€n pĂ„ revisionsplikt.
KroppssprÄk i 3d-animation : Lögner hos 3d-karaktÀrer
Detta arbete undersöker huruvida vi kan uppfatta lögn och nervositet hos en avskalad virtuell karaktÀr. UtifrÄn forskning om beteendevetenskap, kroppssprÄk och icke-verbala signaler har lögnsignaler och nervositetstecken animerats hos en avskalad virtuell karaktÀr. Dessa animationer visades utan audiella ledtrÄdar, sÄsom tal, för urvalsgrupper och en kvantitativ undersökning genomfördes för att besvara arbetets frÄgestÀllning.Undersökningens resultat gav emellertid inget konkret svar pÄ frÄgestÀllningen. För att respondenterna skulle uppfatta lögnsignaler hos en avskalad virtuell karaktÀr krÀvdes att ett flertal aspekter togs i beaktning, exempelvis behövde lögnsignalerna vara tydliga och inte överskuggas av starkare kÀnslor eller signaler. Nervositetstecken avlÀstes dock enkelt av respondenterna i undersökningen vilket kan betyda att en avskalad virtuell karaktÀr kan gestalta ett nervöst tillstÄnd utan audiella ledtrÄdar.Resultatet som undersökningen gav har stÀllts mot insamlad data och tidigare forskning för att diskutera undersökningens brister och lÀmpliga framtida justeringar för att ÄtgÀrda dessa.
Lappland, "lapparnas" land? : En analys av samernas fastighetsrÀttsliga och folkrÀttsliga markansprÄk i norra Sverige
Syftet med detta arbete Àr att, dels ur ett fastighetsrÀttsligt perspektiv, dels ett folkrÀttsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sÀgas ha förvÀrvat en ÀganderÀtt till marken i Lappland enligt svensk rÀtt, eller om detta enbart handlar om en bruksrÀtt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gÀller det fastighetsrÀttsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrÀttslig stÀllning pÄ 1600- och 1700-talet. DÄ behandlades samernas lappskatteland som sÄdan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvÀrvade full ÀganderÀtt till. SÄ skedde dock inte för samernas del. I stÀllet trÀngdes de undan frÄn stora delar av sina ursprungliga marker pÄ grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvÀrdering av nomadkulturen.
AnstÀlldas upplevelser av ett mediedrev : Caremaskandalen kopplat till psykologiskt kontrakt
Hösten 2011 utsattes vÄrdföretaget Carema för ett mediedrev, dÀr det pÄ nÄgra av företagets enheter, frÀmst pÄ KoppargÄrden, uppmÀrksammades stora brister i vÄrden. Med utgÄngspunkt i konceptet employer brand, samt med hjÀlp av teorierna om psykologiskt kontrakt och social identitetsteori, tittar denna studie pÄ personal pÄ tvÄ andra Caremaenheter med syftet att undersöka hur dessa anstÀllda upplevt mediedrevet samt varför de har pÄverkats pÄ det sÀtt som de gjort. Tio anstÀllda intervjuades, svaren analyserades med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att mediedrevet upplevdes som jobbigt men i varierande grad. MÄnga upplevde att deras arbete blev ifrÄgasatt, att drevet gjorde dem misstÀnksamma mot nya yrkesrelaterade kontakter och att de blev oroade över företagets framtid.
UtvÀrdering av ett medarbetarprogram pÄ Helsingborgs lasarett
Den hÀr undersökningen utvÀrderar ett medarbetarprogram för undersköterskor pÄ Helsingborgs lasarett. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn medarbetarprogrammets mÄl undersöka om mÄlen har uppfyllts. De förankras Àven i teorier om lÀrande. I undersökningen har det Àven utformats en frÄgestÀllning. MÄlet med medarbetarprogrammet var att lyfta fram gruppen undersköterskor och programmet hade temat personlig utvecklingUppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod och datainsamlingstekniken Àr intervjuer.