Arbetet som behandlare kan vara påfrestande då behandlaren ständigt möter klienter. Således kan en behandlare utsättas för både psykiska och fysiska risker som eventuellt kan påverka behandlarens arbetsmotivation.Syftet med detta examensarbete är att utifrån behandlarens egna upplevelser få en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som påverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en känsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv är viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhävs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer.Uppsatsen bygger på tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju.Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete.

Syftet med denna uppsats har varit att söka förståelse och få en inblick i vad en Minnesotabehandling för kemiskt beroende innebär. Vi har sökt förklaringar på vad som menas med de begrepp man använder sig av inom tolvstegsprogrammet och inom tolvstegsbaserad behandling för att deras klienter skall kunna upprätthålla en varaktig drogfrihet och nykterhet. Vi har mött begrepp förutom Minnesotamodell, behandling och kemiskt beroende, även begrepp såsom sjukdomsbegreppet och tillfrisknande och har försökt förstå vad innebörden och dess betydelse av dessa begrepp har för betydelse för klienter under behandling. Vi har i allmänhet sökt definitionen som beskriver för vem, vad och vilka som innefattas av begreppet kemiskt beroende, även har vi sökt en vidare förståelse om vad som menas med sjukdomsbegreppet och hur detta kopplas till tillfrisknandebegreppet. Uppsatsen bygger på halvstrukturerade intervjuer och observationer, där metoden har varit av kvalitativ art.

Denna studie har undersökt föreställningar hos fem frivårdsinspektörer om deras klienter med invandrarbakgrund. Syftet har varit att granska dessa föreställningar utifrån Dominellis antiförtryckande och antirasistiska perspektiv på socialt arbete, samt Schlesingers och Devores etnisksensitiva förhållningssätt på socialt arbete. Resultatet visar att frivårdsinspektörerna har en tendens att tänka i termer av ?vi? och ?dem? och att kulturalisera invandrarklienternas situationer, samtidigt som det återfinns en medveten språklig matchning mellan klienter, frivårdsinspektörer och lekmannaövervakare som inte problematiseras. Därtill påpekar samtliga frivårdsinspektörer den brist på kompetens och i vissa fall ointresse som finns inom myndigheten beträffande invandrare.

Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande.Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne.

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mångt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten är en i raden av föremål som är uppmärksammat för en debatt med Svenskt Näringsliv som företrädare. Med anledning av detta har det pågått en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hänt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jämförelser mot Sverige och få en förståelse för hur revisionsbyråer och deras klienter kan påverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att få deras aspekter samt deras förväntningar utifrån problemet.

Tidigare forskning som ligger till grund för denna studie belyser bland annat faktorer som påverkar ingång i och avhopp från högerextrema grupperingar samt processer som rör attitydförändring i relation till detta. Det finns även forskning som belyser professionellas olika förutsättningar för att arbeta med klientgruppen och med förändringsarbete. Vidare belyses möten mellan professionell och klient med fokus på förhållningssätt och makt samt strategier för att bemöta högerextremister. Baserat på denna forskning har vi identifierat en kunskapslucka för forskning rörande hur allt detta uppfattas av de professionella som i praktiken möter klientgruppen. Syftet med denna studie är att få en förståelse för professionellas föreställningar om sin roll i processer som rör attitydförändring hos klienter. Fokus för studien är professionella som i sitt arbete möter personer som riskerar att dras in i, är aktiva i eller som valt att hoppa av högerextrema grupper.

Syfte: Att o?ka kunskap om klinisk hypnos inom ramen fo?r familje-/parterapi. Fra?gesta?llningar: I vilken omfattning anva?nds hypnos? Na?r? Av vilka anledningar, samt hur? Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomfo?rts.Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgo?ra fo?rstudie till fortsatt forskning.

Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gå till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgången och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor.Själva systemförändringsprocessen består egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta användandet. I beslutsfattandet ingår både den första granskningen och utvärderingen av möjliga alternativ samt själva sättet som beslutet sedan tas på. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgångsläge för en lyckad implementering.

Tidigare forskning har visat att tillga?ngen till sociala välfärdstjänster hos Australiens ursprungsbefolkning anses begränsad. Vissa klienter har erfarenhet av dåligt bemötande av personal inom välfärdstjänster med blandad klientgrupp (ursprungsbefolkning och majoritetsbefolkning). Detta innebär att klienter tillhörande ursprungsbefolkningen inte delges samma rättigheter som övriga klienter ur majoritetsbefolkningen. Syftet med uppsatsen är att analysera och beskriva hur professionella i västra Australien, främst inom det sociala arbetet men även relaterade professioner inom psykologi, uppfattar ursprungsbefolkningens tillgång till sociala välfärdstjänster samt hur professionella arbetar för att bevara ursprungsbefolkningens rättigheter.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande hos klienter med Anorexia Nervosa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ intervjustudie. I studien ingick sju arbetsterapeuter fördelade på sex ätstörningsenheter i Sverige. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och en intervjuguide användes som stöd vid intervjuerna. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre kategorier: "Interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande vid måltider", " Interventioner som skapar strategier samt ökar medvetenheten om förändring i aktivitetsutförandet" och " Interventioner som bidrar till ökade sociala aktiviteter".

Studiens syfte har varit att försöka förstå, beskriva och analysera föreställningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrån det sociala arbetets kontext. Föreställningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna använder när de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjälps på bästa sätt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har påverkat föreställningarna är: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (där kollegor och klienter ingår) och forskningens inflytande på föreställningarna. Studiens design är kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som är fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet är analyserat utifrån socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegångar och utifrån tidigare forskningsresultat.

Det finns idag mängder med olika sorters porträttfotografer som arbetar med korrekt utförande inom riktlinjerna i bildutsnitt och vinklar. I det här kandidatarbetet bearbetar vi frågeställningen: ?Hur kan vi med hjälp av att bryta riktlinjer inom bildutsnitt och vinklar skapa kontraster och mer dramatiska modeporträtt??. Genom att ha undersökt och diskuterat narrativ inom stillbild har vi undersökt hur långt man som fotograf kan gå ifrån riktlinjerna inom bildutsnitt och vinklar utan att gå över den tunna gränsen mellan en lyckad och misslyckad regelbrytning. Via en teknisk undersökning om vad som händer när man utför regelbrytningar inom bildutsnitt och vinklar har vi fått bevisat för oss att det är tekniskt möjligt att skapa kontraster och dramatik inom modeporträtt med hjälp av att bryta riktlinjer..

Coaching bygger på förtroende och att ett tillitsfullt förhållande mellan coach och klient uppstår. För en coach är det av naturliga skäl intressant att få kännedom om hur det egna bemötandet har uppfattats av klienten, för att kunna använda sig av och utveckla sådant som har upplevts positivt eller för att korrigera sådant som har upplevts mindre positivt. Detta examensarbetes syfte var att göra en uppföljning av hur klienter hos Arbetslivsresurs i Luleå har upplevt sin jobbcoachs bemötande. Sju klienter intervjuades om coachens bemötande, de egna förväntningarna och upplevda effekter av coachingprocessen. Resultaten visar att coachernas bemötande i sex fall av sju hade upplevts mycket positivt.

I alla tider har det funnits förväntningsgap, inte bara inom ekonomi utan även i ett bredare perspektiv. Det denna studie inriktar sig på är dock förväntningarna som klienter och intressenter har på revisorn. De förväntningar som intressenter ställer på revisorerna och deras arbete kan ibland skilja sig från det verkliga utfallet vilket leder till att förtroendet för revisorerna rubbas. Då förtroendet för revisorerna skadas påverkas i sin tur de relationer som revisorerna har till sina klienter och deras intressenter.Denna uppsatsstudie kring förväntningar och relationer inom revisorsyrket bygger på en kvalitativ undersökning med sammanlagt sex stycken intervjuer bland revisorer, klienter och banker i Umeå tätort. Syftet är att undersöka hur relationerna mellan parterna påverkas av förväntningsgap samt varför skillnader i förväntningar uppstår och vad som bör förbättras för att undvika att dessa skillnader uppstår.

SyfteVårt syfte är att undersöka och beskriva hur olika utslussningsformer upplevs av både frivårdsinspektörer och klienter samt att ta reda på om intentionerna bakom de olika utslussningsformerna uppfylls.Frågeställningar:Hur upplevs dessa olika former av frivårdsinspektörer och klienter?Bidrar de olika utslussningsformerna till återanpassning i samhället?Vilka för- och nackdelar medför dessa utslussningsformer?Denna studie är kvalitativ och syftar till upplevelser kring kriminalvårdens olika utslussningsformer. Utslussning innebär en förenkling av övergångar mellan fängelse och frigivning och ges ibland en bred definition där alla åtgärder som ska bidra till att den dömda ska kunna leva ett liv som är anpassat till samhället utan kriminalitet ingår. Utslussningsåtgärderna finns idag i fyra olika former, vilka är frigång, vårdvistelse, vistelse i halvvägshus samt utökad frigång. Dessa former syftar till att fungera som ett komplement till varandra så att de intagna kan få individuellt anpassade utslussningar.I studien framgick vikten av relationer till familj och vänner som en viktig faktor till en lyckad utslussning och motivation och viljan till förändring var en annan faktor som framgick.