Uppsatsen syftar till att kartlägga attityder till alkoholism bland behandlare samt klienter som har behandlats eller är i behandling för sitt missbruk. Fokus för denna kartläggning står i respondenternas benägenhet att betrakta alkoholism som sjukdom, vidare syftar uppsatsen även till att studera eventuella för- och nackdelar med detta. Empirin består av sex intervjuer, fyra med klienter och två med behandlare på två olika behandlingshem. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna ansåg att alkoholism var en sjukdom, de andra var ambivalenta kring begreppet men trodde ändå att det är ärftligt.

SammanfattningNyckelgården är ett HVB-hem med inriktning på behandling av föräldrar och barn. Den primära anledningen till att familjer placeras är omsorgsbrist hos föräldrarna. Detta innebär vanligen föräldrarnas svårigheter att kontrollera sina egna känslor och frustrationer, vilket har lett till en oförmåga att prioritera barnens känslomässiga behov. Nyckelgården erbjuder kvalificerad behandling i förälder-barnrelationen och arbetar även med svårigheter knutna till självutveckling, social kompetens och nätverk. Syftet med vår studie var att utvärdera Nyckelgården för att arbetet där ska kunna utvecklas och förbättras.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rådet lämnat statistik som visar att en fjärdedel av alla anmälda ekonomiska brott i Skaraborgsområdet är bokföringsbrott. En fjärdedel är en stor andel och borde undersökas mer ingående. Det är oklart hur många anmälningar som har kommit från revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmälda ekobrott kommer från revisorer. Det finns flera studier som menar att anmälningsskyldigheten inte har haft någon effekt på förhindrandet av ekobrott då få anmälningar har kommit från revisorer.

Inom Kriminalvårdens tre ben häkte, anstalt och frivård, förs samtal med klienter för att försöka åstadkomma förändring. Denna uppsats fokuserar på samtalen med de klienter som inte bara är kriminella, utan även har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvåras då det finns många underliggande faktorer som påverkar, både utifrån klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ändå kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förändring, ses detta arbete utifrån samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken förespråkas av Kriminalvården. Den svenska översättningen av MI är Motiverande Samtal.

Vår uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att belysa konfliktsituationer och hur dessa hanteras på den slutna avdelningen på Sagsjöanstalten. Då kriminalvårdens klienter har en begränsad möjlighet att dra sig undan och vara privata och inte har möjlighet att ta kontakt och kommunicera fritt med omvärlden tror vi att dessa speciella omständigheter kan göra det svårare att hantera konfliktsituationer samt att fler konfliktfyllda situationer kan uppstå. Att hantera konflikter tillhör vardagen då konflikter uppstår i allt mänskligt samspel. Hanterar man konflikter på ett konstruktivt sätt kan detta fungera stärkande för individen då man bygger sin självkänsla. Utvecklas konflikten däremot till en destruktiv konflikt kan individen uppfatta det som ett personligt nederlag och det leder oftast till ett negativt handlande.Studien bygger på 10 intervjuer som är utförda på klienter och personal.

Syftet med uppsatsen är att undersöka jobbcoachningsprocessen utifrån ett livsformsperspektiv, genom att utföra livsformsanalys på jobbcoacher och klienter. Relationen jobbcoach/klient står i fokus eftersom det existerar en liten mängd forskning inom området, och jobbcoachningens effekt på arbetslösheten i Sverige har på senare tid ifrågasatts. Livsformsanalysen är även bra verktyg för att undersöka vilka värderingar människor har och varför vi väljer att agera på ett visst sätt. Teorin om livsformsanalys utgår ifrån att människor har olika levnadsmönster och uppfattningar om "det goda livet", vilket benämns som att de lever livsformer. Vi har lagt fokus på kärnbegreppen sociocentrism och neokulturation inom livsformsanalysen: Sociocentrism handlar om människans oförmåga att förstå och erkänna andra livsformer än sin egen.

En del av de klienter som är aktuella inom kommunernas socialtjänst är i behov av tolk i mötet med socialsekreterare, eftersom saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Detta är något som inte tas inte upp på socionomprogrammet och det tycks som om åsikterna om tolkanvändning inom det sociala arbetes praktik går isär. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån ett professionellt perspektiv, förstå socialsekreterares uppfattning om tolkanvändning i kommunikationen med de klienter som inte behärskar det svenska språket. Frågeställningarna är vad som är utmärkande för det tolkade samtalet samt vilken betydelse tolkens egenskaper har. Empirin i examensarbetet har samlats in genom informella, tematiserade intervjuer med socialsekretare som handlägger försörjningsstöd eller utreder barn- och familjeärenden inom socialtjänsten.

ABSTRACTDenna uppsats var en undersökning av motivationsarbetet på ett hälsoföretag i Sverige. Syftet med undersökningen var att beskriva vad hälsoföretaget använder sig av för teorier och metoder för att motivera sina klienter. Uppsatsen baserades på fyra intervjuer och två observationer. Personerna som ingick i undersökningen var alla anställda på företaget. Ledarna använder sig av olika teorier och modeller för att motivera sina deltagare.

Studien bygger på på intervjuer med 32 narkotikamissbrukare (20 män och 12 kvinnor). Samtliga var opiatmissbrukare. Dreas sociala situation var komplex. Metoden var en halvstrukturerad temainriktad intervju. Q-faktoranalys beskriver fyra tydliga subgrupper..

Syftetär att öka kunskapen om hur Kriminalvårdens representanter uppfattar sittarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på svenskafängelser samt, genom att studera Kriminalvårdens organisation, beskriva ivilken kontext detta arbete sker. För att besvara syftet har jag utgått frånfrågeställningen: Vilka faktorer kan påverka Kriminalvårdens representantersarbete med att tillgodose äldre klienters behov av vård och omsorg på anstalt?Utifrån en kvalitativ forskningsansatshar jag valt att utföra en fallstudie. Jag har intervjuat fem informanter somär yrkesverksamma på svenska anstalter och studerat Kriminalvårdens olikadokument och publikationer. Jag har även studerat statistik över klienter påsvenska anstalter.Studiens resultat visade på att antaletoch andelen äldre klienter ökat på svenska anstalter, samt att Kriminalvårdeninte har någon särskild plan eller strategi för de äldre.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare.

Syftet med studien var att beskriva och förstå arbetsterapeuters erfarenheter av att möta etiska dilemman inom habilitering. För att studera detta intervjuades tolv arbetsterapeuter verksamma inom kommun och primärvård med erfarenhet av att möta klienter inom habilitering. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Betydelsen av klientens delaktighet?, ?Att respektera klientens integritet?, ?Att prioritera handlingsalternativ? samt ?Att sätta gränser och vara professionell?.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ?Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ?.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer.

Uppsatsen handlar om vad socialarbetarna anser fungerar i arbetet med att hjälpa klienter från socialbidrag till självförsörjning. Fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom området har genomförts för att samla in empirin. Syftet var att finna vad socialsekreterarna uttrycker fungerar i arbetet. Resultatet visar att många delar såsom bra bemötande, ha möten med klienter, tid till att träffa klienterna, skapa relation, se resurser, insats i form av praktik utformad utifrån rätt förutsättningar, struktur i organisationen och tid till arbete samt till reflektion är viktiga för att det ska fungera bra. De delarna som lyfts fram visar på den positiva människosyn som finns hos socialsekreterarna och i organisationen.

Uppsatsens syfte är att undersöka några socialsekreterarens attityder till personer med invandrarbakgrund och om dessa attityder påverkar deras bemötande av denna klientgrupp. Rapporten baseras på litteraturstudie samt forskning inom området och studien be­står av en kvalitativ halvstrukturerad intervjumetod. Intervjudeltagarna är anställda och klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten i en medelstor stad. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av teorier om strukturell och institutionell diskriminering och vardagsrasism. Resultaten som framtagits i denna studie visar att de intervjuade socialsekreterarna bemöter personer med utländsk bakgrund annorlunda på grund av klienternas etniska bakgrund definierad som språksvårigheter och andra faktorer.