Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att se om och i så fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever främst behandlingsprogrammen, men även ?vardagslivet?, på en anstalt. Vi har använt oss av följande frågeställningar:? Efter vems önskemål/behov är behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förändra/påverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Denna studie handlar om behandlingspersonal och brukares syn på stöd som erbjuds i ett boendeprogram för personer som tidigare varit hemlösa. Boendeprogrammet är inspirerat av modellen Housing First, vars filosofi är att bostad är en rättighet. Således har före detta bostadslösa personer med missbruksproblematik erbjudits lägenhet utan krav på nykter- och drogfrihet eller deltagande i behandling. Tanken är att det stöd som erbjuds inom programmet ska vara frivillig. Med detta som utgångspunkt genomförde vi kvalitativa intervjuer med fem behandlingspersonal och två personer som bor i programmet.

Att flera datorer används för att gemensamt lösa problem är inte någonting nytt. Det finns många distribuerade system i bruk och många olika lösningar för hur dessa ska kommunicera med varandra. Vissa använder sig av meddelande-orienterade lager för kommunikation vilket det finns väldigt många implementationer av. RabbitMQ är ett exempel där att kommunikation går genom en (eller ett kluster av) central nod och kommunicerar med hjälp av protokollet Advanced Message Queue Protocol, AMQP. I en helt annan kategori finns ZeroMQ som inte definierar någon central nod för all kommunikation att passera utan peer to peer är istället möjlig vilket innebär snabbare responstider men försvårar hur olika klienter hittar till varandra.Det bloggindexerande företaget Twingly kör idag med ett distribuerat system som använder flera olika kösystem för att koordinera ut arbete till de olika datorerna.

Trots att socialbidraget är utformat som ett kortvarigt stöd är det allt fler människor i Sverige som uppbär bidrag en längre tid. Inom ramen för den skäliga levnadsnivån som socialbidraget ska se till att upprätthålla finns ingen plats för onödiga utgifter samtidigt som konsumtion blivit allt mer viktigt i dagens samhälle. Rätten till socialbidrag omgärdas av hårda krav och en mängd negativa uppfattningar från omgivningen. Syftet är att undersöka socialsekreterares bild av och ensamstående socialbidragstagares upplevelser av att leva relativt fattigt i jämförelse med omgivningen under en längre tid.Vi har utgått från frågeställningar om upplevelser av långvarigt biståndstagande och konsumtion, omgivningens påverkan samt bidragets utformning.För att besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra socialsekreterare och fem klienter. Klienterna som intervjuats lever eller har levt på socialbidrag under en längre tid och socialsekreterarna jobbar med handläggning av försörjningsstöd.

Under de senaste decennierna har det vuxit fram en allmän förväntan om att företag ska betjäna både aktieägare och allmänheten. Det ställer i sin tur krav på revisorerna som måste vara medvetna om vilka förväntningar de olika intressenterna har. Olika intressenter har dessutom olika förväntningar på revisionen vilket inte förenklar situationen för revisorerna. Ett av kommunikationsmedlen som ett företag har idag med sina intressenter är den externredovisning som upprättas av revisorerna. Den allmänna opinionen har under den senaste tiden dock fört allvarlig kritik mot revisorer och hela revisionssystemet.

Rapporten innefattar en jämförande studie mellan olika typer av membran och beläggningar.Främst sker en jämförelse mellan materialens förmåga att andas. Vattentäthet testas på nyamaterial och efter olika sorters nötning så som martindale, flexing och tvätt för att få en ökadförståelse för materialen. Verktyget som används i studien för att mätaånggenomsläppligheten är hudmodellen. Resultatet presenteras med ett Ret-värde vilket är enförkortning på Evaporative resistance of a textile. Metoden används för att på ett bra sättsimulera hur huden svettas.Projektet har utförts på Swerea IVF som är ett forskningsinstitut beläget i Mölndal.Hudmodellen är en av de senaste stora investeringarna på Swereas textil och plast avdelning.Resultatet av studien visar att laminat andas bättre än beläggningar, dock har bärarmaterialetstor inverkan på resultaten.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats är att ta reda på hur man med annan utbildning utöver hälsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som väntar samt få klarhet i hur hälsopedagogarbetet ser ut.Våra frågeställningar är följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsområde, är meriterande utöver hälsopedagogutbildningen?2. Vad karaktäriserar hälsopedagogarbetet?MetodStudien är en kvantitativ enkätstudie.

Denna rapport beskriver vårt projektarbete på ComOpt i Helsingborg. Uppgiften har varit att göra presentationer av företagets produkter. Det centrala i arbetet har varit grafisk design, i det här fallet gränssnittsdesign till de presentationer vi har gjort. I vår rapport reflekterar vi över den designprocess vi har genomgått och ställer frågor som: Vad gör en designer till en bra designer? Och: Var får vi kreativitet och inspiration ifrån? Det vi har kommit fram till är att en bra designer kännetecknas av förmågan att kunna prestera bra trots bristande resurser.

Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil.

Syftet med denna masteruppsats var att undersöka vilka idéer och faktorer som legat till grundför de säkerhetslösningar som finns på två socialkontor ? samt hur dessa förkroppsligas i ochgenom kontorens fysiska miljöer. Dessutom är syftet att undersöka vilka föreställningar omklienten som kan uttolkas ur detta. Studiens empiriska material består av sju kvalitativaintervjuer, som genomförts med tjänstemän som varit involverade i planeringen avsocialkontorens utformning och/eller tjänstemän med som har ett särskilt ansvar för kontorenssäkerhet. Empirin utgörs även av observationer som jag genomfört på socialkontoren.Materialet har analyserats och tolkats med hjälp av sociologen och filosofen Henri Lefebvresteori om hur (sociala) rum produceras, och filosofen Ian Hackings begrepp interaktivakategorier.

I den ideella sektorn återfinns en liten andel av de socionomer som är yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersätta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns välfärdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör således socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av vad det innebär att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrån socionomer anställda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur insatser och fo?rutsa?ttningar fo?r ekonomiskt bista?nd formuleras och individanpassas inom fo?rso?rjningssto?d fo?r unga vuxna. De fra?gesta?llningar som anva?nds behandlar hur gruppen unga vuxna bista?ndstagare konstrueras, hur socialsekreterare definierar insatser utifra?n klientens behov, samt hur fo?rutsa?ttningar fo?r bista?nd formuleras och huruvida dessa uppra?ttas med ha?nsyn till klientens individuella situation. Fra?gesta?llningarna bero?r det sociala arbetets normfo?rmedlade praktik, ba?de utifra?n hur gruppen unga vuxna konstrueras men ocksa? utifra?n hur gruppens behov motiverar de insatser som de unga vuxna anses beho?va.

ProblemStandardiseringar av arbetsprocesser hävdas leda till effektivisering och kvalitetssäkring samt en effektivare personal. Standardiseringar har blivit mycket vanligt förekommande inom olika typer av organisationer. Även managementkonsultorganisationer anses idag arbeta standardiserat, efter olika modeller och verktyg. Något som utsatts för hård kritik av många forskare som hävdar att varje klients problem kräver en unik lösning och att det därför inte är möjligt att lösa en kunds problem genom ett standardiserat tillvägagångssätt. Denna problematik har frambringat till grunden för denna studie som söker att finna svar på frågan om hur standardiseringar påverkar managementkonsultorgansiationer.SyfteDenna studie syftar till att sprida en förståelse för hur standardiseringar kan förbättra eller försämra managementkonsultorganisationers arbete.TillvägagångssättDenna studie grundas huvudsakligen på en kvalitativ undersökningsmetod där empirin har samlats in genom fem intervjuer och två samtal med konsulter från fyra olika managementkonsultorganisationen.

För de flesta människor är deras bostadstransaktioner de största transaktioner de är delaktiga i. För att genomföra denna process krävs förhandlings-, juridiska-, ekonomiska- och tekniska kunskaper inom den specifika fastighetsmarknaden. Köparen och säljaren behöver därav ofta anlita externa experter för att stödja dem i deras mellanhavanden. Hur de ekonomiska intressena bevakas i denna process skiljer sig både inom och mellan de internationella fastighetsmarknaderna. Det svenska systemet, där en mäklare representerar både köpare och säljare, är internationellt sätt mycket ovanligt.

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen.