Studien uppmärksammar kvinnor som attraheras av män som är emotionellt otillgängliga på grund av exempelvis missbruk, antisocialt beteende och psykisk ohälsa. Studiens syfte var att belysa vissa psykologiska dimensioner som kunde förklara tre kvinnors benägenhet att välja emotionellt otillgängliga män till kärlekspartners samt få ökad kunskap om kvinnor som ingår i smärtsamma kärleksrelationer. Studiens frågeställning fokuserade på hur kvinnornas partnerval kunde förstås mot bakgrund av deras nära relationer under uppväxtåren. Studien utformades enligt kvalitativ design där tre kvinnor med erfarenhet av smärtsamma kärleksrelationer intervjuades utifrån ett syftesbestämt urval. Intervjumaterialet kategoriserades i huvudtemana uppväxtårens nära relationer, valet av kärlekspartner och relationen med otillgängliga män.

Styrelsen i ett företag är tänkt att utgöra en funktion för övervakning och rådgivning till den högsta ledningen. Det är styrelsens ansvar att förvaltningen av företaget sköts på bästa möjliga sätt. En faktor som påverkar hur bra styrelsens arbete blir är styrelsens sammansättning. Företagets framgång kan sägas hänga samman med styrelsens sammansättning och kompetens. Det är viktigt att styrelsen kan kommunicera och utbyta erfarenheter.

Verksamheten Spindeln i Västerås vänder sig till personer med så kallad dubbeldiagnos, människor med psykisk sjukdom och samtida missbruksproblematik. Syfte med denna studie var att söka kunskap om vad klienterna med så kallad dubbeldiagnos på verksamheten Spindeln upplevde som meningsfull sysselsättning, samt om verksamheten Spindeln bidrog till att klienterna upplevde sig inneha någon form av meningsfull sysselsättning. Empirin insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem klienter från Spindeln. De teorier som behandlades var känslan av sammanhang (KASAM), stigma samt socialt kapital. Dessa teorier användes till att tolka empirin tillsammans med tidigare forskning inom området psykisk sjukdom och meningsfull sysselsättning.

?De glömda barnen? är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet.

The purpose of this paper was to examine how clients on the unit for adults at Södemalms district administration (Stockholm, Sweden) with severe mental illness and substance abuse differs from other clients with substance abuse at the baseline and at follow-up one year later. We have used a quantitative method and analyzed material from ASI-interviews performed at the adult drug abuse unit at Södermalm during the time period 2002-2010. At the baseline the clients with substance abuse and co-occurring severe mental illness have more problems than other clients, primarily in the area of mental health. They spend more time alone and are more likely to engage in illegal activities. Interviewers assess their situation as more serious and that they need more help in all of ASI's areas of life than other clients.

I dagens bilburna samhälle är det nödvändigt att ur miljösynpunkt energieffektiviseratransporterna. Samtidigt blir etableringar av externa handelsplatser allt vanligare iSverige och lockar främst kunder med bil. Högsbo Sisjön i Göteborg är från börjanett industriområde där handeln har expanderat och därför kan det idag betraktas somen extern handelsplats. Utvecklingen har medfört påtaglig trängselproblematik ochdet finns behov av att hitta lösningar för att reducera antalet transporter i området. Enmöjlig bidragande lösning till trafiksituationen skulle kunna vara att samordnahemleveranser från butikerna.

Bakgrund: Sedan mitten av 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat från drygt 8 liter ren alkohol per person och år till cirka 10,5 liter per person och år. Varje år dör minst 6000 människor i Sverige av orsaker relaterade till alkohol. Majoriteten av den svenska befolkningen konsumerar i måttlig mängd men en del hamnar i ett riskbruk eller missbruk som kan leda till ett beroende. Idag beräknas mellan 10-15 % av befolkningen i Sverige ha ett skadligt alkoholkonsumtionsmönster. MI (Motivational interviewing) är en metod som används av bland annat vårdpersonal för att motivera personer till förändring i sitt liv genom egen motivationshöjning.

ABSTRACTStandardized assessment instruments have increasingly come to be used in social work. Although national studies of ASI and DOK's reliability and validity has only been examined to a limited extent. In order to improve knowledge of assessment instruments conditions, relevance and scope, this present literature study highlights the background and the application of the interview methods ASI and DOK, used in swedish abuse and dependent care. In answering the survey questions, a qualitative content analytical method has been used. ASI and DOK are multidimensional interviews which take into account that several areas affecting the client's treatment outcome.

Bakgrund: Inom den palliativa vården är närstående ofta en förutsättning för att den anhörige ska kunna vårdas i hemmet, trots hjälp från ett vårdteam. De närstående är en viktig del av vården då de känner den anhörige bäst och kan fungera som ett stöd i anpassningen till en ny situation. Den palliativa vården vilar på fyra hörnstenar där närståendestöd ingår. Det ligger också i sjuksköterskans ansvar att stödja närstående i syfte att främja hälsa och förhindra ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig i ett palliativt skede i hemmet. Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan åren 2003-2011. Artiklarna togs fram via databaserna CINAHL plus with full text och PubMed.

The Swedish and the Finnish compulsory care legislation that regards abusers differ in several ways. The arguments for compulsory care and for the time which one will receive compulsory care are dissimilar. The aim of this thesis is to describe and analyse which arguments for compulsory care and the length of the care time that has been expressed in the Swedish and the Finnish laws and in the statutes. The tools were an argumentation analysis, which is a form of qualitative text analysis method, combined with a hermeneutic scientific position. We have investigated the arguments that try to justify compulsory care and the care time that has been expressed in the laws and the statutes.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur brottsutsatta kvinnor som har eller har haft en missbruksproblematik upplever sitt behov av stöd efter att de utsatts för någon form av brott. Med studien har vi även haft ett delsyfte där vi ville undersöka om kvinnorna identifierar sig själv med bilden av ett brottsoffer eller inte. Våra frågeställningar har varit:? Vilket behov och vilken form av stöd upplever kvinnorna sig ha efter att de utsatts för brott?? Har det förekommit någon form av stöd efter att kvinnorna varit utsatta för ett brott?? Hur har detta stöd sett ut?? Upplever kvinnorna att de är ett brottsoffer?Brottsutsatta kvinnor med missbruksproblematik har svårt att själva se sitt behov av stöd. Det kan bero på att de inte identifierar sig med bilden av ett brottsoffer då de anser att de valt att leva i en värld där de vet att risken att utsättas för brott är påtaglig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg.

Working life is an arena that often reflects attitudes that already exist in our society. When alcohol- and drug abuse is detected among employees the employer has a statutory responsibility for rehabilitation. But the way how these employees gets to be treated is also influenced by attitudes. The purpose of this essay was to illustrate from a gender perspective how women's and men's alcohol- and drug abuse occur in working life and how the attitudes in our society towards their abuse reflect on trade life. Referring that, our intention was also to examine which consequences are given of how the individual is treated.

Genom att urskilja de faktorer som medfo?r en fo?rho?jd risk fo?r brottslighet kan preventiva a?tga?rder anpassas fo?r att motverka den enskilde individens a?terfallsbena?genhet i brottslighet. Individer med psykisk sto?rning utgo?r en betydande del av de individer som bega?r brott och a?tga?rderna bo?r da?rmed anpassas utifra?n deras riskfaktorer. Fo?r att underso?ka vilka bakomliggande faktorer som medfo?r att individer med psykisk sto?rning a?terfaller i na?gon form av brottslighet gjordes en retrospektiv registerstudie med fokus pa? de individer som genomga?tt en ra?ttspsykiatrisk underso?kning under a?ren 1992-2002 och genom denna blivit diagnostiserade med en sexuell sto?rning (N = 153).

AbtraktSyftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor.