Denna rapport avhandlar det examensarbete som genomförts av Jeanette Jönsson och Marina Wiklöf, vårterminen 2011 vid Mälardalens Högskola. Rapporten redogör för utvecklingen av ett bärhjälpmedel för frakt av livsmedelspåsar. Den fråga som utreds är:Går det att utveckla ett enkelt bärhjälpmedel som avlastar fingrar, armar och axlar vid frakt av tunga livsmedelspåsar, samt som konsumenten vill använda? En marknadsundersökning görs. Den visar att det de flesta upplever problem med, vid frakt av livsmedelspåsar, är att de får ont i fingrarna.

Purpose: Corporations today see a greater responsibility towards society regarding the environmental impact of their actions, using available transportation options that are more eco-friendly can reduce this impact significantly. Martinsen and Björklund (2012) identifies a set of gaps between supply and demand of green logistics services. This paper aims to address what it is that affects the demand for these alternative solutions and what could be done to increase the usage of them, thereby decreasing this gap.Design/methodology/approach: A quantitative study with six Logistics Service Providers (LSP) and 24 companies that purchase transportation services, all operating in Sweden. Data is collected through semi-structured telephone interviews with people responsible for the purchasing of transports as well as key account managers within the service providing companies.Findings: Just as the LSP?s interviewed in this paper thought, the main focus of the transport buying companies are the costs.

Uppsatsen handlar om turismutvecklingen i gränsregionen vid den polsk-slovakiska gränsen, där Pieniny nationalparker som finns på var sin sida av den nationella gränsen uppmärksammas. I studien ställs frågor om möjligheter att utveckla turismen i en region mellan två länder, vilka restriktioner begränsar denna verksamhet och i vilken utsträckning har utvecklats samarbete som gäller turismfrågor mellan Polen och Slovakien.I uppsatsen används ett relevant teoretiskt material om regioner, statliga gränser, gränsöverskridande samarbete, förbindelserna mellan nationalparker och turismen samt turismplaneringen i skyddade områden. Det empiriska materialet om ämnet samlas in genom observation på fältet och intervjuer på båda Pieniny nationalparkerna i gränsregionen mellan Polen och Slovakien samt på Ekonomidepartementet i Slovakiens huvudstad Bratislava.Efter en utfört analys kommer författaren till följande slutsatser:turismutvecklingens möjligheter i gränsregionen finns på grund av två Pieniny nationalparker som finns på båda sidorna av gränsen och utgör ett odelbart ekologiskt system; tillhörande EU och Schengen frigör rörligheten av människor i gränsområdet; transporter och kommunikationer har möjligheten att utvecklas i samband med turismutvecklingen vid gränsen,turismutvecklingens restriktioner i gränsregionen innebär den utspridda organiseringen av turismplaneringen; den känsliga naturen i nationalparkerna kräver en särskild hänsyn inom turismutvecklingens process; en stor andel av privatägdmark i nationalparkerna försvårar planeringen; brist på tillgänglighet bromsar turismens utveckling; olika lagar i Polen och Slovakien komplicerar en enhetlig turismutveckling i gränsregionen; olika valutor i Polen och Slovakien besvärar turister som kommer på besök,samarbete inom turismplaneringen i den polsk-slovakiska gränsregionen har påbörjats, men fortfarande befinner sig i en utvecklingsfas.

I dagens läge behöver organisationer ha bättre uppsikt över sin miljöpåverkan. I dag saknas en metod för att se upphandlingens miljöpåverkan för en organisation. Med upphandling menas i denna studie alla varor/tjänster som köps in till en organisation. Miljöpåverkan för varor/tjänster syftar på de emissioner som uppstår från upptag av råvara, förädling och transporter av varor/tjänster framtill att de köps in till organisationen. Det finns en metod som testats en gång, denna studie utgår ifrån den.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med studien är att undersöka vilken betydelse idrottshallens utformning har avseende lärande, lek och fysisk aktivitet i ämnet idrott och hälsa för elever i grundskolan på fem skolor.Hur upplever läraren att idrottshallen fungerar för undervisningen?MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av metoden kvalitativ intervju på fem skolor i Stockholm. Skolorna kallas i studien för Nordskolan (F-6), Östskolan (F-3), Sydskolan (F-9), Västskolan (F-3) och Centrumskolan (F-9). En lärare i idrott och hälsa intervjuades på respektive skola. Lärarna kallas för Nora, Olga, Siri, Vera och Cissi.ResultatNord-, Syd- och Centrumskolans idrottshall är stor till golvytan, cirka 24x48 meter, och när varje hall delas av med en vikvägg är vardera halva cirka 24x24 meter.

På senaste tid har fler och fler företag börjat utrusta sin personal med elektroniska verktyg för beslutsstöd i mobila sammanhang. Laptops (bärbara datorer) har länge dominerat marknaden för det användningsområde som i uppsatsen kallas "mobil business intelligence". I takt med att mobiltelefoner har fått bättre prestanda och utökad funktionalitet har idén om att göra mobiltelefoner touchskärm-baserade gett upphov för begreppet "smartphones". Efter den stora succén med touchskärm-baserade enheter i fockformat har större varianter introducerats och marknadsförts som både pek- och läsplatta (eng. Tablet computer).

I december 2006 fick Produktionsköket på Sundsvalls Sjukhus ta emot Arbetsmiljöpriset för bästa arbetsplats i Landstinget Västernorrland. Åren dessförinnan var köket nominerat och hade vid några tillfällen också kommit till final.Ett produktionskök är på många sätt en belastande arbetsmiljö.Buller, hala golv och tunga lyft har kännetecknat arbetet i många storkök.Många som arbetar i dessa kök är lågutbildade kvinnor, som saknar den muskelkraft som skulle behövas för att tillfredsställande klara arbetet. Deras möjligheter att få ett annat, mindre belastande arbete, är också små.Flera undersökningar har visat på arbetsmiljöproblem i kök. Bland personalen i produktionsköket på Sundsvalls sjukhus gjordes en enkätundersökning avseende arbetsmiljön 2003. Denna s k Fria-enkät, visade på en mängd arbetsmiljöproblem.Flera förändringar genomfördes och 2006 fick köket motta Västernorrlands landstings arbetsmiljöpris för bästa arbetsmiljö.Vilka faktorer hade betydelse för den förbättrade arbetsmiljön?Var känslan av ökad trivsel bestående?Hur upplevdes kraven som ställdes på de anställda?Hade man rimlig kontroll över arbetet?Syftet med denna deskriptiva studie var att få svar på dessa frågor.Den undersökta gruppen bestod av kökets anställda, 30 personer.

Detta examensarbete behandlar vidareutveckling av en treaxlig släpkärra med automatkassettfunktion. Arbetet har utförts hos Släp & LastbilsPåbyggnationer i Övertorneå AB (SLP). SLP är en mekaniskverkstad som tillverkar släp och lastbilspåbyggnationer i Övertorneå. De volymmässigt stora produkterna är släp och lastbilspåbyggnationer för grus, berg och asfalt transporter. Uppdraget är att förse en släpkärra med ett automatkassettsystem.

Marksaneringar görs idag i syfte att förhindra spridning av föroreningar till människa och miljö. Den vanligaste metoden för marksaneringar är att massor grävs upp och transporteras iväg för behandling. De flesta saneringar i Sverige görs i torra material såsom jord men även saneringar i sediment och andra blöta material genomförs. Vid sanering i blöta material avvattnas ofta materialet för att minska kostnader i samband med transport och förbränning. Ett material som hög förmåga att binda metalljoner och som dessutom kan hålla kvar mycket vatten är torv.

Den pågående klimatförändringen är en stor fråga som diskuteras världen över. FN:s klimatpanel (IPCC) har slagit fast att människans tillförsel av växthusgaser till atmosfären bidragit till en ökad växthuseffekt och därmed en höjd temperatur på jorden. Målsättningen är att minska utsläppen och för att göra det måste man identifiera var de uppstår och i vilken omfattning. Genom att använda en metod kallad LCA (livscykelanalys) kan man studera en produkt eller tjänst med avseende på de utsläpp av växthusgaser som den ger upphov till under sin livstid. På så sätt kan man bedöma hur stor inverkan produkten eller tjänsten har på klimatförändringen.

Preciform AB är ett legotillverkande företag i Eskilstuna som har specialiserats sig på djupdragning, svetsning, slipning och formning av tunnplåt samt ytbehandling och montering. Företaget har som en del av sin produktion montage av Scuffplate till Volvo XC90-R-design.Från 2012 kommer VCC att ändra utseende på XC90-R-design, vilket innebär för Preciforms del att det blir en förväntad ökning av dagstakten samt att det kommer ställa ökade krav på logistiken runt Scuffplatemonteringen, vilket dagens process inte är anpassad för. Syftet med det här examensarbetet, som är en del av en förstudie på Preciform är att förbättra monteringsprocessen, skapa en överskådlig hantering samt lagerutrymme för ett ökat antal artiklar av ingående material.Tidsstudier av genomloppstid, processtid, godshantering och transporter samt gångstudie genomfördes för att identifiera förbättringsåtgärder, där de olika studierna tjänade som underlag vid beräkningar och jämförelser före och efter implementering av förbättringsåtgärder.Analyser av studierna visade att en av scuffplatemonteringens sex klart avgränsade stationer hade en högre genomloppstid än de andra. Föreslagna förbättringsåtgärder har syftat till att jämna ut takten i monteringsprocessen och reducera waste.En ny layout presenterades och efter viss modifiering implementerades den tillsammans med merparten av förbättringsförslagen.Beräkningar av tillgänglig tid i monteringen visar att en annan arbetsfördelning och indelning av stationer är möjlig i ett fortsatt förbättringsarbete.Jämförelser mellan gammal och ny layout visar på en reduktion av waste i genomloppstiden med 32 procent och en stegreducering med 30 procent.En fortsatt verksamhetsutveckling kommer att reducera tid och steg ytterligare. Resultaten av vidtagna förbättringsåtgärder kan utgöra grunden för en ny förbättringsprocess enligt principerna för Demings hjul.

Älvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete så har Älvsbyns räddningstjänst fått en ny riskanalys.Syftet med arbetet var att identifiera de risker som är mest frekventa och med högst konsekvens för Älvsbyns kommun inom räddningstjänstens verksamhetsområde. Riskerna delades in i tre områden: Risker för liv och hälsa, ekonomiska risker och risker för miljön.Den näst största risken för liv och hälsa är trafikolyckorna och det är också den mest frekventa larmtypen för räddningstjänsten, bortsett från automatlarm. Trafikolyckorna har de senaste åren ökat och snittet de senaste fem åren ligger på 23 olyckor per år.Fallolyckor är inget som räddningstjänsten ofta åker på, fastän det är den vanligaste olyckan i Sverige och kostar samhället mycket pengar bland annat i form av sjukskrivningar.Störst ekonomisk risk för kommunen är brand i byggnad, där bränder i allmänna byggnader står för större delen av skadekostnaden. Kostnaden är ett beräknat snitt och kan skilja stort år från år.

Närhet till tågstationen är av central betydelse för järnvägstrafik vilket medför problem med buller. Bullerproblemet åtgärdas vanligen genom att förbättra isoleringen på närliggande fastigheter och/eller med bullerplank längs spåret. Detta är dock kostsamma lösningar och de positva effekterna är i vissa avseenden begränsade. Buller från järnväg beskrivs vanligen med A-vägd ljudtrycksnivå, denna beskrivning har dock vissa begränsingar. För att ge en bättre beskrivning av bullerstörning krävs bättre mätmetoder.

Avsikten med denna rapport är att den ska underlätta underleverantörernas måluppfyllelse utifrån Banverkets miljökrav. Rapporten är uppbyggd som ett exempel på en miljöplan upprättad i enlighet med FU 2000. Banverkets FU 2000 anger minimikrav för miljö, kvalitet, arbetsmiljö och säkerhet som Banverkets leverantörer måste uppfylla vid en upphandling. Författaren har skapat ett fiktivt företag vars miljöplan uppfyller miljökraven i FU 2000. Den samlade informationen kommer från förfrågningsunderlag, intervjumaterial samt en litteraturstudie.

Antalet återvinningscentraler har ökat de senaste åren och vid utformning av dessa finns det en god möjlighet att utnyttja kunskap från industri och forskning inom arbetsplatsutformning och godshantering. Inom återvinningsbranschen finns det många arbetsmiljöproblem som visar sig i arbetsskadestatistiken. Ett problem är bristen på ergonomiskt lämpliga hjälpmedel för personal och besökare. Denna brist på hjälpmedel leder till arbetsskador och olyckor på ÅVC:erna. I dagsläget kan man bryta ner dessa problem i fem uppgifter,1.