Kan Trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på Trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och Trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till oTrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Introduktion: Vård i livets slutskede är när döden väntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbättrad livskvalité för patienten och de närstående.Närstående upplever palliativ vård ofta som en främmande situation och påverkas fysiskt, känslomässigt och socialt. De närstående spelar en stor roll för välbefinnande och Trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur närstående till patienter i palliativ vård upplever Trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick från Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lämpliga sökord.

Sjuksköterskor har ansvar för att barn är behandlade i överensstämmelse med barnens rättigheter och att interagera med dem. I bakgrunden beskriver en studie att barn upplever att sjuksköterskor inte lyssnar på dem. Barn är sårbara eftersom de är underlägsna både sina föräldrar och sjuksköterskorna beroende på deras både åldersmässiga och kunskapsmässiga övertag. Det är därför viktigt för sjuksköterskor att ge barn möjligheten att delta i beslutsfattande processer, vilket kan få dem att känna sig inkluderade, respekterade och lyssnade på som individer. På så sätt kan sjuksköterskor kommunicera Trygghet.

Tinnitus och Menieres sjukdom är båda dolda handikapp, som påverkar hörseln. Tinnitus är ett vanligt symtom, inte bara i Sverige utan även internationellt. Tinnitus definieras som en upplevelse av ljud i frånvaro av yttre stimulering. Menieres sjukdom är ett kroniskt tillstånd som drabbar innerörat och ger symtom i form av anfall med yrsel, hörselnedsättning, tinnitus samt lock för örat. Syftet med detta arbete var att beskriva hur tinnitus och Menieres sjukdom kan påverka patienten i det dagliga livet, samt hur sjuksköterskan kan agera för att dessa patienter ska känna Trygghet trots sina symtom.

Eftersom frågan om Trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av Trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur Trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av Trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av Trygghet skulle kunna höjas där. Efter detta arbetes genomförande har det kunnat konstateras att den fysiska miljön har ett påverkan på den upplevda Tryggheten, samt att fysisk planering erbjuder ett antal verktyg för att öka Trygghetsupplevelsen. Dock ligger en stor del av den upplevda Tryggheten hos den enskilda individen och dess personliga bakgrund och erfarenheter..

Vår utgångspunkt med detta arbete har varit att undersöka Tryggheten i gruppen. Vårt syfte har varit att undersöka hur vi som pedagoger kan skapa Trygghet i gruppen samt hur trygga barnen i de klasser där vi gjorde vår praktik i var. Vår undersökning genomfördes i en låg- och mellanstadieskola, i en årskurs 4 och i en årskurs 6, i Luleå kommun. Genom observation, enkäter och intervjuer samt tidigare forskning försökte vi få svar på våra frågor. Resultatet visade att lärarens främsta verktyg för att skapa Trygghet i gruppen är gruppsamtal men även regler, rutiner och gruppstärkande övningar.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd Trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett Trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd Trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka.

Trygghet och välbefinnande är något som tas förgivet så länge en person klarar sig själv och är frisk. Att bli äldre och ensamboende påverkar välmående på olika sätt. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva hur äldre personer upplever välbefinnande och stöd av distriktssköterskan. I studien deltog åtta personer från en liten kommun i norra Sverige som har en relation till distriktssköterskan och assistans av hemtjänst. Intervjuerna var semistrukturerade, spelades in på band och skrevs sedan ner ordagrant till text.

Vad är egentligen tanken med mötesplatser i stadsplaneringen och hur kan mötesplatser kopplas till Trygghet? Trygghet, något upplevt, är eventuellt inte möjligt att skapa för samtliga alltid. Mötesplatser konstrueras på många sätt. Tanken är ofta att de ska vara för alla, hur de upplevs är en annan sak. Stockholms stad har inga särskilda strategier för mötesplatser utan arbetar på olika sätt för att uppnå trygg- och säkerhet.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, Trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, Trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

Lärande är en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lärande kan inte ske utan vissa förutsättningar. Trygghet är en sådan förutsättning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om Trygghet i förskoleverksamheten. Frågeställningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, Trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin Trygghetsmedvetenhet vid lärande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt Trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer.

Syftet med litteraturstudien var att belysa vikten av att sjuksköterskan kan skapa en god relation och inge Trygghet till en patient som vårdas inom psykiatrisk vård. Vad det är som skapar denna Trygghet i relationen mellan patient och vårdgivare? Litteraturstudien behandlar tio vetenskapliga artiklar, vars data analyserats enligt Fribergs principer för kvalitativa studier. Under resultatanalysen framträdde fyra teman kring att etablera Trygghet; vad som främjar respektive hämmar Trygghetskänslan ur patientens och sjuksköterskans perspektiv. Båda parter påverkar relationens kvalitet och klimat, och sjuksköterskan har i sin professionella yrkesroll större möjlighet och ansvar att upprätta och vidmakthålla en god relation än vad som kan åläggas en patient.

Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats där nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vården. Vårt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vården ville ha kontroll över livet, uppleva Trygghet och värderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. när patienter kunde vårdas i det egna hemmet.

Syftet med detta examensarbete var att anpassa webbtexter omTjejjouren Meja till tjejer i åldern 12-20 år och att utforma dessa så att de inger Trygghet hos mottagaren. Genom att utgå ifrån den oTrygghet tjejer kan känna när de ska kontakta jouren skapades texter som ska göra så att tjejer vågar söka stöd. Arbetet fokuserar på språklig och innehållsliga aspekter som är viktiga för att mottagaren ska känna sig trygg med texterna..

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur yrkespersoner ser på utrymme och Trygghet på en arbetsplats där olika former av klientrelaterat våld förekommer. Huruvida någon upplever sig ha ett stort eller litet utrymme kan bero på många olika faktorer. Kroppsliga förutsättningar och kön kan likväl som arbetsmässig kontext vara faktorer som påverkar. Det är svårt att generalisera varför en person upplever sig ha ett visst utrymme, men det är tydligt att yrkesutövares utrymme påverkas när de dagligen tvingas vara riskmedvetna runt våld på sina arbetsplatser. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts för att undersöka hur dessa antaganden kopplas till verkligheten.