Trygghet är ett centralt begrepp inom allt vårdarbete och inom vårdvetenskap. Hälso- och sjukvårdslagen från år 1982 anger att ett krav för god vård är att den tillgodoser patientens behov av Trygghet. När en patient drabbas av plötslig sjukdom eller trauma uppstår en känsla av oTrygghet. Trygghet är dock ett relativt outforskat begrepp inom vårdvetenskap och bl.a. finns det svårigheter att använda begreppet från engelsk litteratur då det finns en rad synonyma begrepp.

Ambulanssjuksköterskan är första kontakten i vårdkedjan och ska på bästa sätt behandla barnet tills de når mottagande enhet. Vården skall utföras utifrån ett förhållningssätt som förmedlar en känsla av Trygghet till barnet. Barn är till skillnad från vuxna en relativt säll-an förekommande patientgrupp inom ambulanssjukvården. Att vårda barn kan innebära psykologiska och emotionella påfrestningar hos ambulanssjuksköterskan. När ett barn drabbas av sjukdom eller olycksfall uppstår en känsla av oTrygghet hos barnet.

Syftet med mitt examensarbete är att studera den nya skollagen och dess syfte gällande Trygghet och arbetsro. Jag har utgått från regeringens beslut kring varför en ny skollag arbetades fram, och vilka behov regeringen ansåg att en ny skollag skulle uppfylla. Utifrån detta beslut har jag sedan genom kvalitativa intervjuer studerat hur man som lärare arbetar med skollagen, samt hur kunskapen kring lagen faktiskt ser ut. Den nya skollagen har tre huvudkategorier; kunskap, valfrihet och Trygghet, där jag har fokuserat på arbetet kring Trygghet. Jag inleder mitt examensarbete med att förklara skollagen utifrån regeringens beslut.

Personer i behov av vård känner sig trygga med sjuksköterskor som inger naturligt förtroende. Trygghet uppstår då personer i behov av vård har förmåga att bilda en relation med sjuksköterskor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av Trygghet i relationen till sjuksköterskor beskrivet av personer i behov av vård. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar som publicerades mellan åren 1998-2008. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Kan Trygghet skapas? Trygghetsfrågorna har fått ett allt större utrymme i debatten om staden. Forskningen och debatten är långt ifrån entydig och recepten på Trygghet varierar kraftigt mellan olika länder. Grovt kan de förespråkade åtgärderna delas in i två läger: säkerhet och Trygghet. ?Säkerhet? med framför allt situationell brottsprevention med den filosofin att skadegörelse, våld och stölder leder till oTrygghet, vilket i sin tur leder till att människor inte vågar ta plats i det offentliga rummet.

Trygghet är en mänsklig rättighet för alla individer. Det finns dock sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer i samhället som kan påverka den upplevda Tryggheten. Denna uppsats har avgränsats till att undersöka vad som upplevs påverka Tryggheten på ett bostadsområde i en större stad i mellersta Sverige. Bostadsområdets invånare har sämre socioekonomisk status än generellt i staden. Boende på bostadsområdet har även visat på oTrygghet och oro att gå ut efter det blivit mörkt.

Syfte och frågeställningar : Det övergripande syftet är att studera begreppet Trygghet och dess användning i lokaltidningen Vårt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema Trygghet. Meningen är att komma åt Trygghetsbegreppets innebörd såsom den är presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera Trygghet och vad som i själva fallet diskuteras. Studien utgår från följande allmänna och specifika frågeställningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv på Trygghet framställt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till Trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien är en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehållsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

Syftet med denna uppsats avser att undersöka vad verksamma lärare anser att Trygghet hos eleven innebär, hur de arbetar för att skapa trygga elever samt om de anser att Tryggheten har förändrats. Teoridelen beskriver vad Trygghet innebär, människans behov av Trygghet, lärarens förhållningssätt och slutligen kännetecken på en otrygg elev. Teoridelen utmynnar i fyra problempreciseringar. I empiridelen presenteras urval och avgränsningar för undersökningen samt behandlas tillförlitlighet och metodkritik, genomförande och etiska aspekter. Undersökningen genomfördes utifrån kvalitativ metod.

I den här studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet Trygghet kan tolkas och användas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn på Trygghetsbegreppet kan visa sig i lärandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet Trygghet växte fram från egna minnen från vår första tid i skolan då vi drog oss till minnes att Trygghet var viktigt för att vilja lära. Med hermeneutiken som forskningsansats används och problematiseras vår egen förförståelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet Trygghet och begreppet lärande.

Eftersom frågan om Trygghet är en mycket viktig fråga som kopplas till demokrati och jämställdhet ? om allas rätt att få använda staden så som de önskar, utan att stanna inomhus på grund av rädsla ? så har i detta arbete undersökts vilka faktorer i den fysiska miljön som påverkar upplevelsen av Trygghet. Arbetets fallstudie består av ett stråk i centrala Göteborg som har analyserats ur Trygghetsaspekten. Genom intervjuer, platsbesök och en undersökning av litteraturoch myndigheters bild av Trygghet, har en platsanalys gjorts och ett antal gestaltningsprinciper för utformning av tryggare stadsrum, tagits fram. Dessa har sedan applicerats på fallstudie-stråket för att visa hur känslan av Trygghet skulle kunna höjas där.

Personcentrerad vård beskrivs som att se hela människan och kunna sätta sig in i den andras livssituation. Respekt och förståelse för val och önskningar ska leda till självbestämmande och delaktighet i vård och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsätt förordas för att möta de förväntningar som finns på god vård där patienten kan vara trygg och känna tilltro till vården. Att utvärdera personcentrerad vård är viktigt för att visa hur grundläggande behov som Trygghet och tillit tillgodoses vid en förändrad vårdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vård som påverkar patientens upplevelse av Trygghet och tillit.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka ungdomars upplevelse av Trygghet respektive oTrygghet i det offentliga rummet i Skärholmen, samt vilka strategier de har för att öka Trygghetskänslan. Studien intar ett genusperspektiv och bygger på forskning och teorier om Trygghet, oTrygghet, genus och offentliga rum. Genom ett bekvämlighetsurval kontaktades sex respondenter och semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes. Resultatet visar att ungdomarna generellt är trygga i det offentliga rummet i Skärholmen, särskilt på välbekanta platser, på platser där de känner många människor, samt på dagtid. De mest framträdande faktorerna som ligger till grund för upplevelsen av Trygghet är kunskap och erfarenheter, kontroll och samhörighet.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna Trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner..

Följande arbete analyserar ordnings- och disciplinfrågor i skolan. Baserat på litteratur, egna analyser, och intervjuer med en gymnasielärare och en universitetsadjunkt i pedagogik på lärarutbildningen, presenteras ett konkret förslag till handlingsplan för hur man kan skapa en skola där det råder Trygghet, trivsel och arbetsro. Mer specifikt undersöker jag vad en lärare kan göra i ett fall med en elev som trots lärarens uppmaning vägrar att lämna klassrummet. Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina undersökningar på behovet av att skapa en lugnare och säkrare miljö i dagens skola..

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna Trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.