Sök:

Sökresultat:

2983 Uppsatser om Trygghet. skolmiljö - Sida 54 av 199

LÀs- och skrivundervisning : En studie om lÀrares undervisningsmetoder och tillvÀgagÄngssÀtt

Syftet med denna studie var att ge exempel pÄ hur lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning i sin undervisning i Ärskurs 1. Syftet var Àven att ge exempel pÄ hur lÀrarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att uppfylla syftet och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat 9 lÀrare. Vi gjorde en kvalitativ studie och anvÀnde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vÄrt resultat framkom det att lÀrarna blandade metoder och plockade delar frÄn fem olika metoder för att nÄ det bÀsta resultatet.

Att vistas i gaturummet : en studie av den offentliga gatans sociala kvaliteter

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.

Kommunikation i den pediatriska palliativa vÄrden : ur förÀldrars perspektiv

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Employer Branding : Nyckeln till att fÄ anstÀllda att stanna i en provisionsbaserad bransch?

Employer Branding, EB, Àr ett koncept inom marknadsföring som syftar till ett företags marknadsföring gentemot anstÀllda. Konceptet grundar sig i att organisationer genom EB kan skapa ett attraktivt varumÀrke gentemot anstÀllda för att sedan fÄ dem att identifiera sig med det. EB syftar Àven till att skapa en trivsam organisationskultur. Detta ska resultera i att de anstÀllda kÀnner lojalitet gentemot företaget och dÀrmed tenderar att stanna lÀngre inom företaget. TillÀmpning av detta koncept har i tidigare forskning visat sig gynnsamt dÄ resultaten visar att anstÀllda fÄr en tillhörighet till och fortsÀtter att arbeta inom företaget.

Förverkande av hyresrÀtt

HyresrÀtten som bostad Àr en av de vanligaste boende formerna i Sverige. Bostaden Àr en central punkt för individen och utgör för honom trygghet, sÄvÀl ekonomisk som social. HyresgÀsten har dÀrför ett i lag stadgat starkt skydd för att inte behöva lÀmna sin bostad mot sin vilja, ett s.k. besittningsskydd. HyresgÀsten kan dock genom kontraktsbrott förverka sin hyresrÀtt och bli tvungen att flytta i förtid.

TolvÄringars upplevelse av smÀrta i samband med blodprovstagning i skolmiljö : jÀmförelse pojkar och flickor

NÄlstick Àr för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smÀrtupplevelser i samband med nÄlstick, men de Àr uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jÀmföra tolvÄriga pojkars och flickors upplevelse av smÀrta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger nÄgon skillnad mellan könen. Materialet Àr hÀmtat ur en enkÀt frÄn en pÄgÄende studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som anvÀndes var kvantitativ. FrÄgorna som valdes ur enkÀten berör upplevelsen av blodprovstagningen.

Unga vuxnas upplevelse av sjuksköterskans stöd under sin behandling av cancer

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Faktorer som kÀnnetecknar en god arbetsplats : utifrÄn ett chefsperspektiv

Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. OmvÀrldsfaktorer sÄ som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat pÄ företagens villkor och förutsÀttningar. Personalen har dÀrmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att fÄ en större förstÄelse för vad som kÀnnetecknar en god arbetsplats utifrÄn ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt.

Organisationsengagemang -En studie av konsulter i fyra datakonsultföretag

Bakgrund: I dagens kunskapssamhÀlle Àr företag som förlitar sig pÄ individers kompetens för framgÄng oftast mycket sÄrbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har ocksÄ problem med en allt för hög personalomsÀttning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel pÄ ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anstÀllda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har dÄ svÄrt att kontrollera de anstÀlldas insatser samtidigt som det fysiska anstÄndet till det egna företaget kan pÄverka individens kÀnsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anstÀlld i företaget.

Ungdomars syn pÄ polisen i Lund

Studien Àr gjord efter samtal med och efterfrÄgan frÄn Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har pÄ polisen och dess arbete. Undersökningens syfte Àr att fÄ kunskap om ungdomars syn pÄ polisen, mÀta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har nÄgon betydelse för respondenternas Äsikter. Studien syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet pÄ undersökningen Àr att respondenterna Àr positiva eller inte har nÄgon Äsikt om polisen i Lund.

Vision Araby/Dalbo : Förslag pÄ ÄtgÀrder i den offentliga miljön för att uppnÄ ökad trygghet och attraktivitet

Endast en kilometer frÄn VÀxjö Centrum ligger ett bostadsomrÄde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till mÄnga av de bostadsomrÄden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis vÀlplanerade och funktionella lÀgenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.

Fantasi eller verklighet? : En studie av barns magiska tÀnkande i anslutning till filmens vÀrld

Mitt syfte med denna uppsats Àr att studera det magiska tÀnkandet hos barn i Äldrarna 8-13 Är. Jag Àmnar lyssna pÄ barnens tankar om magi och genom detta fÄ en bild av hur de uppfattar magi, med hjÀlp av tvÄ filmer med magiska inslag. Möjligheterna att för ytterligare en tid tro pÄ jultomten och hÀxor och andra magiska vÀsen bidrar till en trygghet hos barn som mÄnga gÄnger vuxit upp för fort, menar medieforskaren Ulf Dahlquist. Denna teori har vÀckt frÄgor hos mig. Min huvudfrÄgestÀllning lyder: Hur ser barns magiska tÀnkande ut i Äldrarna 8-13 Är? Med detta menar jag om fantasivÀrlden Àr en vÀrld av fantasi eller verklighet.

FjÀrran eller nÀra Hur gÄr det ?

SAMMANFATTNING Elever som gÄr Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö frÄn hela landet eftersom det Àr riksintag. Hur gÄr det dÄ för dessa elever som ger sig ivÀg hemifrÄn redan vid 15-16 Ärs Älder? En del flyttar lÄngt, och har bara möjlighet att Äka hem under de lÀngre loven. Andra behöver inte flytta lika lÄngt och kan utan problem Äka hem varje helg. Under min praktik pÄ Eksjö gymnasium sÄg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation frÄn hemmet och den stora omstÀllning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utstrÀckning hos de elever som flyttat ?lÄngt? jÀmfört med dem som flyttat ?kort?? Kanske finns det andra orsaker till problemen. Det kanske kan vara sÄ att en del elever ser en chans att komma hemifrÄn genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program.

Skola, friskola och kulturell mÄngfald. Rektor, lÀrare och elever pÄ en muslimsk friskola och deras beskrivningar av den egna respektive den kommunala skolan

Studien behandlar hur olika företrÀdare för en muslimsk friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av friskolan som anges. Den behandlar Àven vilka förestÀllningar om kulturell mÄngfald som rektor, lÀrare och elever uttrycker i sina beskrivningar av friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt friskolan underlÀtta för kÀnslan av trygghet hos barnen och anses stÀrka barnens identitet..

Matematikbokens betydelse : Styrning eller komplement

Matematikboken har under mÄnga Är varit ett hett Àmne, bÄde inom skolvÀsendet och media. De teorier som finns inom Àmnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. DÀrav blir vÄrt syfte att beskriva hur lÀrare ser pÄ anvÀndningen av matematikboken som lÀromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersÀtta matematikboken. Empirin har hÀmtats frÄn fem semistrukturerade intervjuer av matematiklÀrare pÄ mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken dÄ de upplever att det ör en trygghet.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->