Bakgrund: Hjärtsvikt är en vanlig och växande sjukdom i västvärlden. I Sverige finns en stor okunskap om vad hjärtsvikt är och vilka symptom den innebär. Hjärtsvikt är svårt och bota då det är en kronisk sjukdom och den drabbade måste lära sig att leva med sjukdomen.Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt.Metod: Litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är granskade enligt Willman, Stoltz & Bahtsevanis (2006) granskningsmall och analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) analysprocess.Resultat: Studien genererade fem huvudkategorier: Livsinskränkningar, Copingstrategier, Stödjande faktorer, Bristande stöd samt Kampen för autonomin.Slutsatser: Hjärtsviktspatienter upplever att de saknar adekvat vård och trygghet i sin vardag. De upplever att vården brister framförallt vad gäller information och kontinuitet.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Alzheimers sjukdom påverkar minnet och andra kognitiva funktioner. Förändringar som uppkommer påverkar personens möjlighet att arbeta, vardagen och sociala aktiviteter. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom. I denna studie har narrativer från tre kvinnor med tidig diagnos av Alzheimers sjukdom analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i sex kategorier: att inte klara av det som förut var enkelt, att inte kunna vara en del av en gemenskap, att inte vara samma person längre, att söka värdighet och trygghet i tillvaron, att relationer får större betydelse samt att vara tvungen att lära sig leva med sjukdomen.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ?normalt?. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka.Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld.

Förtroende har sitt ursprung i trygghet och säkerhet. För att lämna ifrån sig personlig information krävs att man känner förtroende och således även trygghet och säkerhet. Tillgång till personlig information är en viktig konkurrensfördel för ett företag. Samtidigt utgör den personliga informationen ett problem eftersom många kunder känner en oro att lämna ifrån sig denna. Oron beror på osäkerhet om vad som kan hända med den information man lämnar, denna oro kan i sin tur leda till brist på förtroende.

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, föräldrars och pedagogers känslor och tankar kring inskolningen. Barn och föräldrars rätt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgått från frågeställningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet är att vi vill skaffa oss den kunskap som krävs för att kunna ge barn och föräldrar den start i förskola och skola som de har rätt till.

Bakgrund: I Sverige är det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kärl- och nervförändringar, ögon och njurpåverkan. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd från sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de är i behov av. Metod: En allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanställdes.

To thoroughly think with safety and security in mind is an important issue in planning of public city spaces. Spaces intended to be available to all inhabitants of a city should have a welcoming appearance. Unfortu-nately, this is not the situation in many pedestrian walkways, parks and such spaces, possibly due to lack in safety and security. This master thesis intend to examine questions at this issue ? what makes you feel safe and what causes insecurity in public city spaces. The safety aspect treats the human psychological and sociological ways of perceiving her milieu and other humans in it, and how the physical shape of her surroundings can affect the sense of safety.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau & Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ?What´s the problem represented to be??.Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen.

Studiens syfte var att undersöka hur patienterna på Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vårdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pågick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels på plats på mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vårdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjälpa dem snabbt och effektivt.

Bakgrund: När en kvinna får diagnosen bröstcancer, innebär det en stor omställning för henne, både emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god vård, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en känsla av trygghet och empati, är det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tänkas gå igenom och uppleva. Syfte: Således syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det är att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad på åtta vetenskapliga artiklar.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

I dagsläget förmedlar fastighetsmäklare sedan ett antal år tillbaka ett stort utbud av sidotjänster, då det finns en stark efterfrågan från kunder att få sådana tjänster förmedlade av mäklare i samband med en fastighetsaffär. Denna undersökning riktar in sig på fastighetsmäklares förmedling av tjänsterna besiktning och försäkring för dolda fel. Enligt nuvarande fastighetsmäklarlag är det inte tillåtet för mäklare ta ersättning för att förmedla sidotjänster som kan anses vara förtroenderubbande. Det innebär att mäklare idag lägger ner tid och arbete på att marknadsföra dessa tjänster åt tjänsteaktörer utan att få betalt för det. I det förslag till en ny fastighetsmäklarlag som Fastighetsmäklarutredningen har lämnat ska dock det generella förbudet mot förtroenderubbande verksamhet avskaffas och fastighetsmäklare ska få möjlighet att ta betalt utav sina samarbetspartners för förmedling av deras tjänster.

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt hållbarhetsperspektiv. Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..