Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.

Resultaten i denna undersökning bekrÀftar att det finns en stor medvetenhet hos ungdomar i Göteborg kring risker för vÄld i vardagen och mÄnga sÀger sig anvÀnda riskreducerande strategier i olika sammanhang. Samtidigt visar denna undersökning att det finns en del skillnader i anvÀndningen av strategierna med avseende pÄ bl a kön, erfarenhet av vÄld, samt mellan skolorna..

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Papperslösa mÀnniskor Àr en utsatt grupp i samhÀllet dÄ de ofta lever i en oviss situation vad gÀller arbete, boende, framtid, det sociala umgÀnget och tillgÄngen till hÀlso- och sjukvÄrd. Deras möte med sjukvÄrden kan prÀglas av att kÀnna sig krÀnkt, alternativt rÀdsla för att bli nekad vÄrd eller för att nÄgon av vÄrdpersonalen ska ringa polisen eller migrationsverket. Till följd av detta kan det ta lÄng tid innan de vÄgar söka vÄrd, ibland undviker de vÄrden medvetet (Urrutia-Rojas, Marshall, Trevino, Lurie & Munguia-Bayona, 2006). DÄ vi som blivande sjuksköterskor kommer att möta papperslösa pÄ exempelvis en akutavdelning, Àr det viktigt att försöka fÄ en förstÄelse för hur de upplever mötet med sjukvÄrden. Syftet med denna studie var att beskriva papperslösas erfarenheter av svensk sjukvÄrd.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors respektive undersköterskors syn pÄ god omvÄrdnad. Studien Àr av empirisk och kvalitativ karaktÀr dÀr fyra legitimerade sjuksköterskor och fyra undersköterskor intervjuades och delgav sina uppfattningar. Analysmetoden innehÄllsanalys valdes och i resultatet presenteras nio stycken huvudkategorier; Ge patienten trygghet, att respektera patientens vilja och individuella behov, basal hygien ? och omvÄrdnad skall tillgodoses, social samvaro, motivera patienten, kommunikation, empati, hinder, skillnader i uppfattning..

Bakgrund och problem: Idag Àr revision lagstadgad för alla aktiebolag. Regeringen genomför ett omfattande arbete med mÄlsÀttningen att minska företagens administrativa kostnader. En av ÄtgÀrderna Àr att avskaffa revisionsplikten för smÄ företag. Detta Àr i linje med det arbete rörande regelförenklingar som pÄgÄr inom EU. Ett avskaffande ska dÀrmed, förutom att minska företagens kostnader, Àven förbÀttra deras konkurrenskraft ute i Europa.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lÀrare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ intervjustudie som metod. HÀr undersöktes om pedagogerna ansÄg att sociala relationer pÄverkade deras lÀraruppdrag och pÄ vilket sÀtt sociala relationer pÄverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

I denna studie belyser vi uppfattningar om förskollÀrares ledarskap och ledarskapets betydelse i den fria leken. En kvalitativ studie har gjorts dÀr intervjuer har genomförts med sju förskollÀrare. Resultatet visar att förskollÀrare anser att ledarskapet Àr komplext och att det finns en svÄr balans mellan att vara tydlig och att inte bli auktoritÀr. FörskollÀrarna har ocksÄ uppfattningen att ledarskapet har betydelse för barnens trygghet och utveckling i den fria leken. Ledarskapet har Àven betydelse för att leken utvecklas..

Syster Gudruns fullskalelab i Blekinge för IT i vÄrd och omsorg (SGF) initierade inom omrÄdet hÀlso- sjukvÄrd och omsorg aktiviteten vÄrdplanering pÄ distans. TvÄ hemtjÀnstgrupper i Karlskrona kommun medverkar i projektet och ska med videokonferensteknik genomföra vÄrdplanering pÄ distans. HemtjÀnstpersonalens deltagande i vÄrdplaneringsmötet ska öka tryggheten genom att de utgör ett vÀlkÀnt ansikte för vÄrdtagarna. Studiens syfte Àr att belysa hur hemtjÀnstpersonalen upplever vÄrdplanering pÄ distans genom att identifiera deras attityder till aktiviteten. DÀrtill Àr syftet att uppmÀrksamma deras tidigare erfarenheter av IT-stöd för att tillföra mer substans till de framkomna attityderna.

Detta examensarbete Àr en beskrivning av hur man inom skolan kan anvÀnda sig av Funktionsinriktad musikterapi (FMT), bÄde i elevhÀlsosyfte och personalvÄrd. Jag berÀttar om arbetet med en elev med diagnosen sprÄkstörning/dyslexi och en lÀrare med diagnosen utmattningsdepression. Mitt arbete visar att FMT med sin tydliga struktur kan hjÀlpa bÄde elever och lÀrare att fÄ tillgÄng till de egna förmÄgorna. Genom en balans mellan trygghet och utmaningar stimulerar FMT-metoden till utveckling hos personen, oavsett Älder. .

UtbrÀnd redan innan gymnasieexamen? Ja kanske, det Àr i alla fall ingen omöjlighet. Att ungdomar lever under press, stress och krav rÄder det inga tvivel om. MÀngder av undersökningar visar pÄ samma sak: ohÀlsan bara vÀxer. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram mÀnniskan bakom kravet: Vem Àr hon? Vad vill hon med sitt liv? Var kommer kraven ifrÄn? NÀr kÀnner hon sig trygg? Hur Àr det att vara ung i detta kravfyllda samhÀlle? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort fem kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk inriktning.

Bakgrund: Naturl?kemedel har l?nge anv?nts f?r att behandla symtom och sjukdomar globalt. De kan komplettera konventionell medicin och anv?nds av en majoritet av v?rldens befolkning. Idag ?kar anv?ndningen av naturl?kemedel i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka designprinciper som Àr viktiga för att en anvÀndare skall kÀnna förtroende och trygghet nÀr de handlar pÄ en e-handelssida. Idag finns det tyvÀrr mÄnga e-handelssidor som Àr dÄligt utformade och har dÄlig anvÀndbarhet. Det rÀcker inte att endast tekniken fungerar, utan anvÀndaren ska Àven förstÄ hur webbsidan anvÀnds och hur denne ska navigera sig pÄ webbsidan. Trygghet och förtroende Àr en viktig punkt för e-handelssidor, att handla pÄ Internet ska kÀnnas lika tryggt för kunderna som att handla i en vanlig butik. De huvudbegrepp jag har behandlat i denna studie Àr interaktionsdesign, informationsdesign och grafisk design.I min studie har jag valt att arbeta kvalitativt.