Bakgrund: Att vara förĂ€lder till svĂ„rt sjuka barn Ă€r stressande och innebĂ€r en stor pĂ„frestning. Även andra anhöriga, sĂ„som mor- och farförĂ€ldrar pĂ„verkas av svĂ„r sjukdom hos barn i familjen. KĂ€nslor av skuld, rĂ€dsla och chock Ă€r vanligt. Individuell information, stöd och delaktighet i vĂ„rd och omvĂ„rdnad kan inge en kĂ€nsla av trygghet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga till svĂ„rt sjuka barn.Metod: En kvalitativ intervjustudie gjordes för att uppnĂ„ studiens syfte. Inklusionskriterierna var sjuksköterskor med minst 2 Ă„rs yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvĂ„rden.

Bakgrund: Att Äldras innebÀr stora förÀndringar bÄde psykiskt, fysiskt och socialt. Under 2000-talet har vÄrdplatser samt vÄrdtiden pÄ sjukhusen minskat vilket gör att allt fler Àldre personer fÄr vÄrd och omsorg i sitt eget hem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka Àldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjÀnst. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utefter en intervjuguide anvÀndes och intervjuerna analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger pÄ sju intervjuer med personer över 65 Är med olika nivÄer pÄ hjÀlpbehov frÄn hemtjÀnsten. Efter transkribering av intervjuerna kom kategorierna trygghet, otrygghet, vÀntan, personalbrist och omstÀllning fram. Slutsats: Att vara beroende av hemtjÀnst innebar för mÄnga av de Àldre en stor omstÀllning. Vidare framkom det ur undersökningen att en stor del av dagen gÄr Ät till att vÀnta pÄ hemtjÀnstpersonalen. Personalbrist gjorde att en del upplevde omvÄrdnadssituationen som stressig för bÄda parter.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

2010 reviderades lÀroplanen för förskolan. FrÄgor som berör förÀndring i förskolans uppdrag Àr alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framÄt i önskad riktning.Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolelÀrares intentioner med att ha sÄngsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sÄngsamling anvÀnds som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger pÄ ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelÀrare.Resultatet visar pÄ att pedagogernas intentioner Àr de samma som funnits lÀnge i den traditionella förskolan, det vill sÀga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men Àven andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lÀrandeinriktade, lÀrandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande.Förskolans lÀroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att anvÀnda sÄngsamling som aktivitet och resultatet visar pÄ hur förskollÀrarna anvÀnder sÄngsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara vÀl medvetna om deras egna intentioner och gör sÄngsamlingen till ett utvecklande och lÀrande forum för de yngsta barnen..

AbstraktBakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vÄrdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vÄrdar en sjuk dÀr vÄrden övergÄtt frÄn palliativ vÄrd till vÄrd i livets slutskede har rÀtt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vÄrda en nÀrstÄende i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie dÀr aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi Àr montessorilÀrare och undervisar i montessoriklasser dÀrför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om sjÀlvstÀndighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av lÀroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn pÄ elevinflytande och delaktighet. Studien pÄbörjades i ett annat arbete dÀr 36 elever fick besvara en enkÀt om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansÄg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lÀrande.

Anhöriga Àr en viktig del i vÄrdandet av en patient, sjukvÄrdspersonalen behöver dÀrför ha kunskap om hur anhöriga vill bli bemötta. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur anhöriga vill bli bemötta i en akut vÄrdsituation pÄ ett sjukhus. Studien gjordes utifrÄn en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet pÄvisade att anhöriga beskrev att de ville bli bemötta med respekt och vÀrdighet i en akut vÄrdsituation genom att patienten vÄrdades med respekt och vÀrdighet. TillmötesgÄendet frÄn sjukvÄrdspersonalen relaterat till den anhöriges behov av att fÄ vara nÀra patienten var betydande för den anhörige.

I dagens samhÀlle blir befolkningen allt Àldre och antalet personer över 80 Är ökar. MÄnga Àldre vill bo kvar hemma sÄ lÀnge som möjligt, men Àldre som upplever dÄlig hÀlsa och inte klarar sina vardagliga behov vill flytta till ett sÀrskilt boende. Syftet med vÄr studie var att undersöka de Àldres uppfattningar kring deras boendesituation. Vi inriktade oss pÄ Àldre som bor kvar hemma och de som flyttat till sÀrskilt boende. VÄr studie genomfördes med en kvalitativ ansats och sex intervjuer gjordes.

Syfte med studie var att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva distriktssköterskornas roll och upplevelse vid palliativ omvÄrdnad av patienter med cancer i hemmet. Design: beskrivande design. Metod: beskrivande litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar ingick i studien, materialet hÀmtat frÄn databaserna Cinahl och Pub med. Artiklarna analyserades utifrÄn en kvalitativ och en kvantitativ granskningsmall. Resultat: Majoriteten av distriktssköterskorna tyckte att det var positivt att vÄrda cancerpatienter i hemmet.

Telephone counselling has been around for more than forty years and remains a widely accepted communication support, both in the primary care and the outpa-tient departments of our hospitals. In many cases, this form of communication might be the only way in which the patient will have contact with the health ser-vices, primarily the nurse. In this study, the authors have chosen the word com-munication support as a generic name for the various technology tools, which are already present or in the future, might be an important link between the patient and the nurse. The aim of this study was to examine which communication sup-port that is available and patientsÂŽ perceptions of those and the patientsÂŽ percep-tions. Our patients can sometimes be affected by their illness, which means that their perception might be influenced and the advices or the prescriptions given by telephone will not be correctly perceived.

Björkman, Annika. (2013) FörskollÀrares och förÀldrars röster om inskolning av adopterade barn i förskolan; Preschool teachers and parents opinion on the induction of adopted children in preschool. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Handledare: Lisbeth Amhag Examinator: Magnus Erlandsson Syftet var att belysa vilka konsekvenser fyra förskollÀrares erfarenheter och förhÄllningssÀtt fick vid inskolningen av adopterade barn i förskolan. I undersökningen belyses Àven pÄ vilka sÀtt, kunskap och erfarenheter om adopterade barns bakgrund, anvÀndes av förskollÀrare vid inskolningen samt pÄ vilka sÀtt tre adoptivförÀldrars erfarenheter och kunskap om sitt barn och dess bakgrund togs tillvara. Metoder som anvÀndes i undersökningen var intervjuer och berÀttelser.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov pÄ en neonatalavdelning. Data söktes ur databaserna PubMed och Cinahl och femton artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att kommunikation och information, delaktighet och nÀrvaro, kunskap och förstÄelse, tillit och respekt, stress och oro samt trygghet var de allra viktigaste kÀrnfrÄgorna gÀllande förÀldrars behov och upplevelser. Resultatet visade att en Àrlig och förtroendeingivande kommunikation Àr av allra största vikt för att frÀmja en god anknytning mellan förÀldrarna och barnet. Det framkom att förÀldrarna önskade vara delaktiga i barnets vÄrd och att de ville bli uppmuntrade av vÄrdpersonalen att delta i denna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fÀltassistenters syn pÄ den offentliga nÀrmiljön. Studien Àr begrÀnsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda pÄ vad killar i högstadieÄldern gör pÄ sin fritid och hur fÀltassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det pÄverkar killarna och fÀltassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen Àr vad killarna och fÀltassistenterna har för tankar om trygghet och syn pÄ medias roll.

MÀnniskor som Àr sjuka/skadade söker sig dagligen till akutmottagningar i hopp om att fÄ hjÀlp. DÀr arbetar det flera olika personalkategorier som ansvarar för att dessa mÀnniskor skall fÄ bÀsta möjliga vÄrd. Det har kommit in rapporter om att patienter inte alltid har upplevt att de blivit mottagna pÄ ett vÀrdigt sÀtt. Denna litteraturstudies syfte Àr att beskriva patienters upplevelse av mötet med vÄrdpersonal pÄ akutmottagningar. Metoden Àr en litteraturstudie dÀr sju kvalitativa artiklar analyserats enligt Evans (2003) kvalitativa analysmodell.

I denna studie har trygghet och kommunikation inom ÀldrevÄrden undersökts. Studien utfördes med syftet att undersöka hur kommunikation och informationsdelning mellan Àldre vÄrdboende, deras anhöriga och deras vÄrdpersonal ser ut idag. Studien syftade Àven till att undersöka vilka faktorer som pÄverkar de Àldre vÄrdboendes och deras anhörigas trygghetskÀnsla. Förhoppningen var att bredda kunskapen kring fenomenen trygghet och kommunikation inom ÀldrevÄrden och att resultaten ska kunna frÀmja utvecklingen av kommunikations- och anhörigportaler.Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av tre olika mÄlgrupper som tillsammans formade vad som valdes att kallas för en omsorgscirkel.