Denna uppsats Àr en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i LaxÄ?, ett projekt som har velat lÀra mÀnniskor hur man kan reducera sina koldioxidutslÀpp. Arbetet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet Àr att beskriva hur de fÄr vardagen att fungera nÀr de samtidigt försöker minska sin klimatpÄverkan. En viktig teoretisk utgÄngspunkt Àr att vardagen Àr praktisk och till stor del bestÄr av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhÀlle anvÀnds för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om bÄde klimathotet och vilka förÀndringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Denna uppsats a?mnar utreda den upphovsra?ttsliga problematiken som uppsta?r vid anva?ndandet av generativ AI, med sa?rskild inriktning pa? musikbranschen. Uppsatsen underso?ker anva?ndningen av upphovsra?ttsligt skyddade verk som input i AI-system samt den genererade musikens upphovsra?ttsliga status. I syfte att utforska de tva? dimensionerna av generativ AI och upphovsra?tt fokuserar uppsatsen pa? relationen mellan input och output, med ma?let att belysa det komplexa sambandet mellan tra?ningsdatan och musiken som genereras.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

In this paper we examine what security is to the individual and how the individual creates and maintains security in their work. The purpose of this paper is to study how the creating of security in working life is performed. We conduct six semi-structured qualitative interviews with permanent employees in the private sector and we encode our material using thematic analysis. We analyze our material and illustrate our problem area on the basis of Anthony Giddens's theory of ontological security and give examples of how security and creating of security is performed at the empirical field with previous studies in the research area. Our survey shows that security for the individual at work seems to be about having continuity in everyday life, financial stability, a permanent employment, a challenging and fun job and a family in good health and good living.

Bakgrund: BristfÀllig postoperativ smÀrtlindring Àr ett stort problem pÄ mÄnga vÄrdavdelningar. Patienter fortsÀtter att uppleva obehag och smÀrta efter operation trots att utvecklingen i postoperativ smÀrtbehandling har gÄtt framÄt. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser vid postoperativ smÀrta. Metod: Litteraturstudien byggde pÄ sju artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studierna granskades och analyserades efter Malteruds (1998) analysprocess, med avsikt att komma fram till olika teman.

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero pÄ den kunskap hon har angÄende screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening sÄsom gynekologisk hÀlsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjÀlp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehÄllsanalys. Det Àr inte alltid sÄ att screeningen mynnar i ett entydigt negativt svar eller ett svar som tyder pÄ cancer.

Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

Syftet med studien Àr att redovisa hur elever och lÀrare förhÄller sig till det stöd en ADHD diagnostiserad elev fÄr i skolan. Av intresse var ocksÄ att redogöra för hur klassrumsklimatet pÄverkas av detta stöd..

Denna uppsats innehÄller en uppföljningsstudie av Malmö OmrÄdesundersökning 2012 (MOMS) med ett nÀrmare fokus pÄ delomrÄdena Annelund och SödervÀrn. I dessa delomrÄden konstaterades att övervÀgande del respondenter Àr trygga eller delvis trygga i sitt bostadsomrÄde trots flera omstÀndigheter som korrelerar med hög otrygghet. I uppsatsen har vi efterstrÀvat att kvalitativt undersöka bakomliggande mekanismer till respondenternas övervÀgande trygghet i form utav observationsstudier och intervjuer med nyckelinformanter. Uppsatsen innehÄller en utförlig beskrivning av fenomenet "trygghet" och en genomgÄng av forskningslÀget kring faktorer som pÄverkar tryggheten pÄ olika sÀtt. Resultaten visar att den övervÀgande tryggheten i delomrÄdena kan bero pÄ att Annelund och SödervÀrn Àr belÀgna i nÀrheten till olika mötesplatser dÀr invÄnare trÀffas och fÄr möjlighet att etablera gemensamt definierade informella regler och accepterat beteende. DelomrÄdena har av olika anledningar genomströmningar av mÀnniskor som naturligt övervakar omrÄdenas gator och platser och i bostadshusens fysiska struktur fann vi goda möjligheter för invÄnarna att övervaka sin omedelbara bostadsmiljö. Vi konstaterade att Annelund har tydligare grÀnsdragningar mellan invÄnarnas privata utrymmen Àn i SödervÀrn, men att kÀnslan av tillhörighet till sitt bostadsomrÄde var starkare i SödervÀrn med kringliggande delomrÄden.

De flesta kommuner i Sverige arbetar idag pÄ nÄgot sÀtt för att minska biltrafiken. SÄ Àven Göteborgs stad som menar att ?biltrafiken ska minska till förmÄn för resande med kollektivtrafik och cykel?. Upp till hÀlften av restiden med kollektivtrafik tillbringas pÄ bytespunkten, ÀndÄ Àr det en plats som lÀtt glöms bort. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vilka aspekter som pÄverkar bytespunktens attraktivitet samt att genomföra en fallstudie pÄ tvÄ bytespunkter i Göteborg.

Alla mÀnniskor kan drabbas av en akut sjukdom eller skada. Hur de drabbade hanterar hÀndelsen Àr mycket varierande. KÀnslor som rÀdsla, oro och smÀrta kan öka risken för mer eller mindre lÄngdragna psykiska reaktioner. Om det akuta vÄrdteamet har kunskap om den intima kopplingen mellan mÀnniskans kropp och psyke kan de ge ett korrekt stöd och bemötande redan i ett tidigt skede och dÀrmed kanske minska patientens psykiska lidande. Trots att traumavÄrden gör stora tekniska framsteg finns endast liten kunskap om hur det Àr att vara traumapatient.

OmvĂ„rdnadsarbetet prĂ€glas dagligen av beröring som sjuksköterska krĂ€vs det att man hela tiden hittar nya vĂ€gar för att frĂ€mja hĂ€lsa. Att leva med kronisk eller svĂ„r sjuk-dom leder till ett stort lidande och hela den enskilda mĂ€n-niskans liv förĂ€ndras. Syftet med denna studie var att se vilka pĂ„verkan kroppslig beröring har vid kronisk eller svĂ„r sjukdom. Metod som anvĂ€nts Ă€r en systematisk litte-raturöversikt. Studien resulterade i sex kategorier, SmĂ€rt-lindring, Avslappnande och rogivande, VĂ€lbefinnande, bekrĂ€ftelse och trygghet, Ökad aktivitets nivĂ„, Minskad vĂ„rdtid och lĂ€kemedelsanvĂ€ndning samt Andning och cir-kulation.

BAKGRUND: Hur kan en inskolning gÄ till och vad finns det för inskolningsformer ochinskolningsstrukturer? För att barnets första möte med förskolan ska bli sÄ bra som möjligtfinns inskolning att tillgÄ som Àr en introduktionstid in i verksamheten. NÀr ett barn kommersom ny till en förskola, behöver pedagogerna ta hÀnsyn till hans/hennes tidiga anknytning ochutveckling för att pÄ bÀsta sÀtt bemöta barnet.SYFTE: Syfte Àr att undersöka hur inskolningar av de yngsta barnen, 1-3 Är pÄ sex olikaförskolor kan gÄ till, ur sex pedagogers perspektiv.METOD: Vi har anvÀnt en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som redskap. Sexpedagoger frÄn förskolans verksamhet intervjuades.RESULTAT: I resultatet framgÄr att pedagogerna betonar vikten av inskolningensbetydelse, för att det nya barnet ska fÄ en trygg start i förskolan. Trygghet Àr nÄgot sompoÀngteras som viktigt under inskolningen.