Syftet med studien var att beskriva förÀldrars förvÀntningar och upplevelser av inflytande, kontinuitet och trygghet, med kommunal verksamhet för avlösarservice. Intervjuer genomfördes under senhösten 2004 med fem förÀldrar, fyra kvinnor och en man om deras förÀvantningar och upplevelser av genomförandet av insatsen avlösarservice som deras barn var beviljade enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Efter en omorganistaion i kommunen staratdes i september 2002 en ny verksamhet: avlösar- och ledsagarcentralen. Centralen bestod av en fast personalgrupp som var anstÀllda för att genomföra insatserna ledagarservice och avlösarservice. FörÀldrarna hade förvÀntningar pÄ att avlösarna skulle ha förförstÄelse för barnet och funktionsnedsÀttningen.

Problem: Fo?r att skapa ett starkt employer brand ska arbetsgivaren inneha positiva associationer hos potentiella medarbetare, vilket bidrar till att mindre resurser kra?vs fo?r att finna den efterfra?gade kompetensen. Da? en rekommendation handlar om att yttra sig fo?rma?nligt blir betydelsen av medarbetares rekommendationer viktig fo?r fo?retagets employer brand. Resultaten av att anva?nda sig av medarbetares rekommendationer i rekryteringsprocessen a?r ka?nt inom forskningen.

Varje dag drabbas mÀnniskor av ohÀlsa och en del behöver uppsöka akutsjukvÄrd för att fÄ hjÀlp att bemÀstra sin situation. Det Àr av stor vikt att fÄ information om sin situation, diagnos, behandling och egenvÄrd för att klara av sin ohÀlsa. Enligt den svenska HÀlso- och sjukvÄrdslagen och enligt riktlinjer frÄn Socialstyrelsen Àr vÄrdpersonal skyldig att ge patienter information. Att fÄ information har enligt tidigare studier ett nÀra samband med att kÀnna delaktighet i sin vÄrd och med högre patienttillfredsstÀllelse. Syftet med den hÀr litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att fÄ information som patient pÄ en akutmottagning.

Bakgrund: Ett barns sjukhusvistelse Àr traumatiskt och förenat med lidande hos sÄvÀl barn som förÀldrar. En sjuksköterska behöver ha en grundlÀggande förstÄelse för förÀldrarnas och barnets situation, dÄ bristande kunskap kan ge upphov till vÄrdlidande. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan tillgodose barn och förÀldrars behov för att förhindra vÄrdlidande under barnets sjukhusvistelse. Metod: En litteraturbaserad studie baserad pÄ tio kvalitativa artiklar med en kvalitativ analys för att skapa en ny helhet. Resultat: Resultatet presenteras under tvÄ domÀner: Barns behov och FörÀldrars behov. Barns behov Àr indelat i följande kategorier: Kontroll över sitt liv, Trygghet samt VÀlbefinnande. FörÀldrarnas behov Àr indelade i kategorierna Medverkan, Förtroende för vÄrdpersonalen samt Stöd. Varje kategori omfattar tvÄ underkategorier. Slutsats: Ett barns sjukhusvistelse skapar behov hos bÄde barn och förÀldrar.

Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska kommunala belysningsplaner kan behandla trygghet och estetik samt granska i vilken utstrÀckning kommunala belysningsprogram finns i Sverige. Arbetet skall visa hur olika kommuner arbetar med belysningsplanering och hur de i sin tur vÀljer att ta upp trygghetsaspekter och estetik. Den teoretiska ramen för arbetet Äterfinns i forskningsöversikten vilken beskriver nyttan med ljus och ljusets betydelse för trygghet, estetik och rumslighet etcetera. Efter forsknings-och kunskapsöversikten följer en genomgÄng av förekomsten av belysningsprogram i 21 utvalda regioner för att fÄ en överblick i hur vanligt förekommande det Àr att kommuner upprÀttar planer för belysning. Senare följer en fallstudie av belysningsprogram frÄn AlingsÄs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun och dÀrefter en analys och diskussion av dessa.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Med ökad Älder ökar risken att drabbas av fysiska och psykiska försÀmringar. Statistik visar att den Àldre befolkningen kommer att öka. Detta stÀller krav pÄ Àldreomsorgens personal för att tillgodo se den Àldres behov. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den Àldre personens upplevelse av att flytta till sÀrskilt boende. Studien Àr baserad pÄ 10 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Denna rapport a?r en del av en sto?rre fo?rstudie som handlar om lo?nsamheten i en liten vindkraftsanla?ggning besta?ende av tre vindkraftverk placerade pa? O?land. Syftet fo?r denna del a?r att underso?ka kostnaden fo?r underha?llet, olika underha?llsstrategier och lagerha?llning. Rapporten beskriver a?ven de olika komponenterna i ett vindkraftverk, vilka fel som intra?ffar samt hur ofta de intra?ffar.

BakgrundVi spenderar ungefÀr en tredje del av vÄrt liv sovandes, trots det Àr det inte fullt klarlagt varför vi sover och vad som sker i kroppen nÀr vi sover. Sömn Àr ett grundlÀggande fysiologiskt behov hos mÀnniskan och Àr viktigt för att vÄr kropp skall fungera optimalt. Sömnbrist har en rad negativa konsekvenser och omvÄrdnadspersonal behöver dÀrför kunskap om sömn. Att skapa en miljö som möjliggör för patienten att uppleva vÀlbefinnande och trygghet i, hjÀlper den som Àr sjuk att slappna av vilket Àr förutsÀttningar för att kunna somna. Sjuksköterskan Àr vanligen den profession som först uppmÀrksammar sömnproblem hos patienten och Àr betydelsefull för patientens möjlighet att fÄ hjÀlp med sina sömnproblem.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av vÄrdmiljöns pÄverkan och betydelse för att frÀmja sömn hos personer som vÄrdas inom slutenvÄrd.MetodEn kvalitativ intervjustudie med utgÄngspunkt i sjuksköterskors erfarenheter.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollÀrare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgÄr frÄn ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri Àr insamlad frÄn kvalitativa intervjuer frÄn de tvÄ yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollÀrares utsagor. Resultatet har analyserats utifrÄn 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, dÀr huvudkategorierna Àr blyghet och social kompetens.

I detta arbete har det undersökts hur det Àr möjligt för förskollÀrare i förskolan att tillmötesgÄ delar av mÄlen i lÀroplanen för förskolan, trygghet, utveckling, delaktighet samt lÀrande utifrÄn barnens olika behov och förutsÀttningar. Syftet var att se vad förskollÀrarna gör i sitt arbete för att leva upp till dessa mÄl.Med hjÀlp av intervjuer med förskollÀrare och förskolechefer har vi tagit reda pÄ vad de kan göra i verksamheten, vad som de kÀnner att de lyckats med och om det Àr nÄgot som de kÀnner att de skulle behöva utveckla eller förÀndra. Förskolecheferna har Àven fÄtt berÀtta vad de anser att de kan göra för att stötta och hjÀlpa förskollÀrarna i deras arbete med att leva upp till dessa mÄl.Svaren blev överlag ganska lika frÄn de olika förskollÀrarna. Majoriteten menade att de önskade mer resurser för att fÄ mer tid för planering och reflektion för att kunna tillmötesgÄ alla barnens olika behov. De talade Àven om att det Àr de som förskollÀrare som har kunskapen om Lpfö98 och att det stÀller till det nÀr de stretar Ät olika hÄll i arbetslaget.

Familjen har pÄ ett eller annat sÀtt alltid funnits med i omvÄrdnaden dÄ barnen blivit sjuka. Inom familjen och i förÀldraskapet ingÄr det att hÄlla barnen friska samt att vÄrda dem nÀr de blir sjuka. Av sina förÀldrar fÄr barnen bÄde fysisk och psykisk trygghet. Det Àr nödvÀndigt att sjuksköterskan samarbetar med det sjuka barnets familj. Med syfte att belysa förÀldrars upplevelser och erfarenheter av att deras barn vÄrdats pÄ sjukhus har vi gjort en litteraturstudie inkluderande tio vetenskapliga artiklar.

This essay aims to examine how safety is reflected in local plans. This was done by describing the physical environments, which are addressed in the local plans and its impact on safety. It has also been undertaken to see if certain physical environments with respect to safety have been addressed differently.The paper is made with the qualitative method Thematic analysis. The method is used to analyze the three local plans that have been available during the essay. The analysis was done with my created themes Traffic separation, Accessibility, High vision, Light and bright and Human presence.The results have shown that the local plans takes up physical environments that are good for safety.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Bakgrund: Att fÄ ett positivt svar pÄ hiv-test Àr, enligt tidigare studier, en mycket stressande upplevelse. Detta pÄverkar individen bÄde pÄ det psykologiska och sociala planet. Sjuksköterskan blir ofta samtalspartnern i dessa sammanhang och bör ha ett professionellt förhÄllningssÀtt i sitt bemötande med den hiv-smittade patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor, som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med patienter med hiv-smitta, uppfattar det egna bemötandet. metod: Instervjustudien byggde pÄ fyra djupgÄende intervjuer med sjuksköterskor pÄ en infektionsklinik.