Sök:

Sökresultat:

3147 Uppsatser om Trygghet och säkerhet - Sida 55 av 210

ARBETSRELATERAD STRESS HOS SJUKSK?TERSKOR En litteratur?versikt om stressfaktorer som p?verkar patients?kerheten

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

Betydelsen av patientdagbok pÄ IVA. En litteraturstudie

Patienter pÄ IVA Àr utsatta för obehagliga upplevelser, bÄde genom sjukdom, behandling och vÄrdmiljö. NÀrstÄende beskriver kÀnslor av overklighet och skrÀck. Patienter minns drömmar, mardrömmar och faktiska hÀndelser lÄng tid efter intensivvÄrdsvistelsen. Dagbok anvÀnds pÄ mÄnga IVA-avdelningar för att ge patienten ett underlag att bearbeta hÀndelser och eventuella minnesluckor frÄn vÄrdtiden. Syftet med litteraturstudien Àr att belysa betydelsen av dagbok för IVA-patienter och deras nÀrstÄende.

Hur pÄlitliga Àr kommunernas integrerade system för den enskildes integritetsskydd

Dagens organisationer anvÀnder sig allt mer av integrerade systemlösningar för att pÄ sÄ sÀtt kunna bli effektivare i sina processer (Myerson, 2001). Det finns flera orsaker som lig-ger till grund till detta, sÄ som till exempel lÀgre kostnader för organisationen, och att göra den mer konkurrenskraftig pÄ marknaden (Myerson, 2001). Fördelen med integrerade sy-stem Àr att de möjliggör för till exempel att tvÄ skilda avdelningar inom en organisation kan kommunicera med varandra, med hjÀlp av mindre eller större nÀtverk, oberoende av var de Àn befinner sig i vÀrlden. Med hjÀlp av detta sÄ kan de dela vital information, vilket kan be-hövas inom de respektive avdelningarna. DÄ de flesta organisationer pÄ ett eller annat sÀtt arbetar med kundinformation, som till exempel personnummer, sÄ mÄste det finnas nÄgon form av skydd mot bÄde yttre och inre hot.Dessa hot mot integrerade system i organisationerna leder till misstro hos kunden samtidigt som det Àven lyfter fram de problem som kan skapas av dem, vilket leder till att kunderna kan komma att frÄga sig sjÀlva om deras personliga information Àr tillrÀckligt skyddade.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om kommunens befintliga integrerade system Àr till-rÀckligt pÄlitliga nÀr det kommer till individens personliga information.För att kunna nÄ fram till ett resultat sÄ fokuserade vi arbetet pÄ hur det ser ut i praktiken, eftersom det inte finns sÄ mÄnga studier kring integrerade system och sÀkerhet rörande per-sonlig information.

Fysisk aktivitet pÄ receptŸ som del av behandling efter transitorisk ischemisk attack

Transitorisk ischemisk attack (TIA) Àr en allvarlig förvarning till stroke som kan förorsaka bÄde omfattande funktionsnedsÀttning och död. Det finns idag stark evidens för att fysisk aktivitet har en viktig roll i prevention av stroke. Fysisk aktivitet pÄ receptŸ (FaR), Àr en metod som numera anvÀnds i vÄrden för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur personer som har drabbats av TIA upplevde att bli ordinerade FaRŸ, i vilken utstrÀckning de följde receptet och hur deras fysiska kapacitet pÄverkades av interventionen. Metod: Fem personer som varit inlagda vid PiteÄ Àlvdals sjukhus pÄ grund av TIA deltog i studien.

Revisionsplikten: nödvÀndigt ont eller stor nytta för det lilla företaget?

Syftet med föreliggande uppsats var att förstÄ den reviderade informationens anvÀndning och betydelse i och för mikroföretag. Detta dÄ det idag pÄgÄr en het debatt angÄende revisionspliktens vara eller icke vara. Svenskt NÀringsliv och Svenska Revisorsamfundet vill slopa revisionsplikten för alla mindre aktiebolag dÄ de tycker att krÄngliga regler hÀmmar företagandet och att Sverige Àr beroende av de smÄ företagen. FAR tror dÀremot att slopad revisionsplikt skulle innebÀra ökade risker för de mindre företagen genom att det skulle bli bÄde svÄrare och dyrare att lÄna pengar och att göra affÀrer. I England Àr revisionsplikten borttagen med motiveringen att kostnaden för revisionen översteg nyttan.

Revisionspliktens vara eller inte vara - för smÄ och medelstora aktiebolag i Sverige

Syfte: Denna rapport syftar till att urskilja för- respektive nackdelar med revisionsplikten. Genom att analysera vÄra respondenters instÀllningar i frÄgan skall vi dra slutsatser om revisionsplikten i SME Àr tillrÀckligt motiverad för att den skall vidmakthÄllas. Undersökningen syftar ocksÄ till att dra slutsatser om varför Sverige Àr ett av de fÄ lÀnder som fortfarande har kvar revisionsplikten i samtliga aktiebolag. Avslutningsvis vill vi Àven ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan detta faktum och respondenternas instÀllning i frÄgan. Teori: För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi tagit utgÄngspunkt i det viktiga begreppet förtroende, revision, den institutionella teorin samt den pÄgÄende debatten.

LÀrares syn pÄ utomhuspedagogik - en undersökning i Ärskurs F-2

I arbetet undersöker vi lĂ€rares syn pĂ„ utomhuspedagogik och om lĂ€rare upplever att denomgivande miljön runt skolan pĂ„verkar hur de arbetar med utomhuspedagogik. I teoriavsnittet presenteras ett utomhuspedagogiskt förhĂ„llningssĂ€tt och vilken roll lĂ€raren har för att skapa trygghet, upplevelser, sammanhang och samspel med eleverna utomhus.Åtta lĂ€rare i Ă„rskurserna F-2 deltog i en kvalitativ, semistrukturerad undersökning ochresultatet visar att de ser positivt pĂ„ att anvĂ€nda sig av utomhuspedagogik som en del avundervisningen. Vidare beskrivs pĂ„ vilka sĂ€tt de upplever omgivningen och att de hinder som förekommer inte pĂ„verkar dem i den utstrĂ€ckning som vi inledningsvis trodde skulle varafallet. I diskussionen redogörs för resultatet i förhĂ„llande till litteraturen och vĂ„ra egna reflektioner..

Transmission mellan prisindex : Kan KPI prognostiseras med ITPI?

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

FörÀldrars attityder till sina ungdomars skolgÄng ? Fyra ungdomar berÀttar om hur de tror att förÀldrar pÄverkar elevers motivation till skolarbete. Parents? attitudes towards their children?s studies - Four students talk about how they think parents affe

I min studie har jag valt att tolka fyra ungdomars upplevelser om vad de anser om hur förÀldrars attityder och engagemang pÄverkar ungdomars motivation till skolarbete. Faktorerna som ungdomarna ansÄg pÄverkade dem mest för att de skulle klara sina studieresultat var trygghet och kÀrlek. Studien visar att bÄde brist och överflöd pÄ bekrÀftelse och beröm kan sporra till bÀttre studieresultat..

Ensam Àr inte stark- Kvalitativ studie om Àldre homo/bisexuella kvinnors tankar om Àldreomsorgen

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera Àldre homo/bisexuella kvinnors tankar och strategier kring att ta del av Àldreomsorgen. Uppsatsens centrala frÄgestÀllningar Àr: Hur resonerar informanterna kring att vara homo/bisexuell och ta del av en heteronormativ Àldreomsorg? Vad har informanterna för strategier inför denna nya sociala situation, och hur resonerar dem runt dessa? Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med socialpsykologiskteori och queerteori som grund. Det empiriska materialet har insamlats med hjÀlp av intervjuer och ett deduktivt arbetssÀtt har anvÀnts för att belysa empirin med hjÀlp av valda teorier. Vi ser det komplexa i att behöva förhÄlla sig till att vara homo/bisexuell i ett heteronormativt samhÀlle.

SHARED SPACE : Att fÄ rum i staden

En utbyggnad av shared space har skett och sker runt om i Sverige, Europa och övriga vÀrlden. Utbyggnaden har föranlett en debatt kring Àmnet som handlar om stadens funktion och om mÀnniskors tillgÄng till staden utifrÄn sina villkor. Det finns ett kunskapsbehov i kommunal planering nÀr det gÀller utformning och val av plats för shared space, vilket Àr en av anledningarna till examensarbetet. Syftet Àr att formulera och pröva en arbetsmodell som kan vara vÀgledande i arbetet med etablering av shared space, dÀr fokus ligger pÄ prioriteringar mellan anvÀndare och begreppen: stadens karaktÀr, tillgÀnglighet, trygghet, trafiksÀkerhet och miljö. Dessa utgör kvalitetsbegreppen i planerarhandboken; Trafik för en attraktiv stad.

"Man lÀmnar ju bort det viktigaste man har sÄ man vill ju att det ska bli bra!" : Pedagogers och förÀldrars tankar om inskolning i förskolan

Inskolning Àr starten för barnet i förskolans vÀrld och kan rymma mÄnga kÀnslor för barnet, förÀldrarna och pedagogerna. I föreliggande studie Àr vÄrt syfte att belysa tvÄ inskolningsmodeller som pedagogerna pÄ vÄr utvalda förskola arbetar med, genom att undersöka hur pedagoger resonerar kring dem och om de anser att nÄgon modell Àr mer lÀmplig och i sÄ fall varför. Studien undersöker Àven förÀldrars centrala tankegÄngar kring valet av inskolningsmodell till deras barn. I denna studie sÄ undersöks de tvÄ inskolningsmodellerna ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv för att söka ta reda pÄ om nÄgon av inskolningsmodellerna Àr mer lÀmplig Àn den andra för barnet. VÄrt empiriska material utgörs av Ätta kvalitativa intervjuer med pedagoger och förÀldrar, fyra intervjuer med pedagoger samt fyra intervjuer med förÀldrar.Av resultatet framkommer det ett antal viktiga faktorer som bÄde pedagoger och förÀldrar anser vara av stor vikt vid en inskolning och i valet av inskolningsmodell.  Pedagoger och förÀldrar benÀmnde trygghet som det viktigaste mÄlet för inskolningen.

Skillnad i reklamationshanteringen - före och efter införande av e-handel?

Flertalet renodlade e-handelsföretag gÄr i konkurs medan de som utvidgat verksamheten frÄn traditionell handel till att omfatta Àven e-handel verkar klara sig bÀttre. AnvÀnder sig handlarna av samma hantering för reklamationer vid öppnandet av e-handelsplatsen som de traditionellt gör? Vi formulerade hypotesen: Strukturen av reklamationsflödet Àndrar sig inte vid införandet av e-handel. Genom att undersöka de sekventiella reklamationsflödena per företag kunde vi utlÀsa om det fanns nÄgon skillnad och möjligen varför. Vi genomförde en fallstudie pÄ tvÄ företag och resultatet visar att företagen medvetet har sÄ lika hanteringar för reklamationer som tidigare som möjligt.

Den Europeiska Arresteringsordern: I ljuset av till?tliga avsteg fr?n principen om ?msesidigt f?rtroende ?

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Asylprotokollet : EU-medborgares begrÀnsade asylrÀtt i Sverige

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

<- FöregÄende sida 55 NÀsta sida ->