Telefonrådgivning ökar inom hälso- och sjukvården. Inom psykiatrin får sjuksköterskan ta emot många samtal från personer som uttrycker tankar på att inte vilja leva. Suicid är ett växande problem såväl nationellt som internationellt och det är viktigt att aktivt arbeta med suicidprevention. Sjuksköterskans uppgift i telefonsamtalet blir att bilda sig en uppfattning om hur allvarlig situationen är när någon ringer och uttrycker suicidtankar. Det ställer höga krav på bred kunskap i sjuksköterskans förmåga att göra adekvata bedömningar.

Arbetet grundar sig i ett problem med eftersatt underhåll som uppmärksammats på våra kyrkogårdar runt om i landet, något som idag brukar kallas underhållsskuld. Kortfattat innebär det att man skjutit underhållet på framtiden och detta innebär idag ofta att underhållet har vuxit till en underhållsskuld. Det här ger ofta ökade kostnader och större arbetsinsatser. Det bristande underhållet har gett oss miljöer som ibland inte är säkra att vistas i för såväl personalen som besökaren av kyrkogården. Ett bristande underhåll kan även påverka hur besökaren upplever kyrkogården och intrycket av en misskött kyrkogård kan göra att förväntningarna inte motsvaras.

Statens och försäkringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ökningen grundar sig på flera faktorer, bl a på grund av den ökade brottsligheten i samhället men även p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och åklagare informerar mer om rätten till statlig brottsskadeersättning. De ökade kostnaderna för försäkringsbolagen kan bero på den ökade medvetenheten om att ersättning kan lämnas genom överfallsskyddet i hemförsäkringen. Överfallsskyddet i hemförsäkringen kom till på 1970-talet som ett led i att förbättra ersättningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersättning men endast i begränsad omfattning.

WHO säger att palliativ vård utgör ett förhållningssätt med syfte att ?förbättra livskvaliteten för patienten och de närstående.? Enligt Widell (2003) används begreppet palliativ vård när vi pratar om patienter som har en obotlig sjukdom och befinner sig i livets slut. Kärnan inom den palliativa vården är de fyra hörnstenarna: symtomlindring, teamarbete, relation och kommunikation samt anhörigstöd. Den palliativa vården är komplex och bygger till stor del på teamarbete mellan olika yrkeskategorier. När en människa får beskedet att han/hon lider av en obotlig sjukdom medför det ångest och lidande både för individen och dennes anhöriga.

För att få en trygg identitet ska alla elever i grundskolan uppnå medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i det gemensamma. Detta anser skolverket vara viktigt för förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Tyvärr resulterar många av försöken att tala om kultur i skolan bara till ökat särskiljande, istället för ökad förståelse.Denna undersökning syftar till att hitta ett nytt sätt att arbeta med kultur- och etnicitetsfrågor. Utifrån frågeställningen ?Hur kan man använda designprocessen för att skapa nya högtider och därigenom synliggöra och utmana de sätt på vilka identitetskapande sker bland elever i grundskolans årskurs tre?? har ett designpedagogiskt projekt genomförts tillsammans med 50 barn i nioårsåldern.I detta projekt har dessa 50 barn, eleverna i två skolklasser, använt metoder inspirerade av transformations- och participatory design för att skapa ett helt nytt, eget högtidsfirande. Tillsammans har vi satt ramarna för en ny tradition, en ny kultur och ett nytt beteende. Min förhoppning var att genom att skapa något nytt, gemensamt skulle samhörighetskänslor uppstå istället för att kulturella skillnader skulle uppmärksammas och på så sätt öka segregeringen.Under projektets gång har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, fotografier, fältanteckningar och artefakter, de produkter som eleverna tillverkade inför firandet.

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ?busstorg? beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen.

Den pedagogiska metoden Storyline är temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berättelse igångsatt av läraren. De som arbetar enligt denna metod låter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförståelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig beståndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frågeställning: Hur lyfts elevens förförståelse fram inom Storylinemetoden och vad händer med förförståelsen?Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnärlig undersökning inspirerad av Storyline.

Sammanfattning ? "Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd och tillsvidareanställd personal"Datum: 2014-06-11Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS,Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Gabriel Cakisi Abizer Kapasi Erik Wallén 880804 891201 870615Titel: Arbetsmotivation: En jämförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda.Handledare: Kerstin NilssonNyckelord: Arbetsmotivation, tillfälligt anställda, inhyrd personal, motivationsstrategierForskningsfrågor: 1: Finns det skillnader mellan inhyrd personal och tillsvidareanställda i deras värdering av arbetsmotivationsfaktorer och företagets arbetsmotivationsstrategier? Om ja, hur skiljer de sig åt?2: Hur skulle företagets arbetsmotivationsstrategier kunna anpassas efter eventuella likheter eller skillnader?Syfte: Syftet med studien var att jämföra och identifiera skillnader i vad inhyrd och tillsvidareanställd personal upplever som arbetsmotivation inom tre kontors- & administrationsavdelningar samt en IT-avdelning på ett stort svenskt teknikföretag, samt att undersöka företagets motivationsstrategier och hur strategierna skulle kunna anpassas efter eventuella skillnader.Metod: Studien använde sig av en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju. Enkätden delades in i två delar där del A undersökte motivationsfaktorer och del B undersökte motivationsstrategier. Den kvalitativa intervjun var semistrukturerad och undersökte vilka motivationsstrategier företaget använde som sedan låg till grund för enkätdel B.Slutsats: Resultatet visade på att inhyrd och tillsvidareanställd personal skiljer sig i sin värdering av motivationsstrategier och motivationsfaktorer. För arbetsmotivationsfaktorer så var skillnaderna: 1) tillsvidareanställda värderar personlig utveckling högre, 2) inhyrda värderar att arbetsinsatsen leder till goda resultat högre, och 3) tillsvidareanställda värderar en trygg anställning högre.

Förmågan att organisera, styra och samordna allt mer internationella företag blir allt viktigare. Dagens marknad kräver att organisationerna är flexibla för att kunna svara på markandens krav. Såväl organisationsutvecklare som strateger har varit nödsakade att tänka i helt nya banor, vilket varit vitaliserande för synen på utvecklingsfrågor. Chefer måste bli ledare för att ?förränta? människokapitalet.

Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar känslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och totalt åtta barnutredare från fem olika polisdistrikt i Stockholms län som skiljer sig med avseende på ålder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien är barnutredarnas upplevelser och hantering av känslor i yrket.

Syftet med detta arbete är att finna svar på hur vi, inför framtidens stadsbyggande, kan åstadkomma optimalt hållbara, trivsamma och välfungerande miljöer och bostadsområden för alla oberoende av kön, ålder, bakgrund och samhällsklass. Med lanskapsarkitekturstudier, projektarbeten samt litteraturstudier som grund utkristalliserades tolv frågeställningar varav den om "Blandstaden" blev den viktigaste, då blandstaden sägs vara vår tids nya stadsbyggnadsvision (Bellander 2005, s.6). För närmare undersökning av begreppet valdes två olika stadsdelar i Stockholm som båda är planerade med blandstaden som ideal. En stadsdel är driven av kommersiella överväganden och en styrs av kommunen. Två yrkespersoner med stor kunskap om respektive plats intervjuades. Platserna besöktes och fotograferades och efter analys av materialet besvarades tolv frågeställningar. De huvudsakliga slutsatserna av arbetet är att blandstaden blivit det nya stadsbyggnadsidealet som en reaktion mot de zonerade städer som det tidigare planeringsidealet har gett upphov till och som vi idag ser stora nackdelar med. Skillnaden mellan förändringsprojekt drivna av kommunen och kommersiella överväganden var inte så stora som jag förväntat mig, då även kommunen i praktiken är driven av vinstintressen och verkar uppmuntra gentrifieringsprocessen. Strävan efter socialt blandade städer bottnar i en strävan efter en mångfasetterad, attraktiv och stimulerande miljö (Bellander 2005, s.25). På lång sikt är arbetet för en socialt blandad stad en metod att förebygga motsättningar mellan olika grupper i samhället. Fördelarna med en social blandning är dock mer komplexa än vad man kan tro, då konsekvenserna av att göra nedgångna områden mer attraktiva kanske inte nödvändigtvis gynnar de boende utan i värsta fall tvingar dem att flytta ifrån sina hem. Planeringsverktyget blandstaden verkar fungerar bra i den bemärkelsen att man kan främja funktionsblandning som i sig är en viktig faktor för en stimulerande och trygg stadsmiljö. Det är dock inte lika säkert att blandstaden är det mest effektiva verktyget för att åstadkomma en social blandning. Därför är mitt förslag på fortsatt kunskapsutveckling inom området att undersöka resultat av alternativa planeringsverktyg för att främja social mångfald som ?Social Housing?..

AbstraktSyftet med denna studie är att utifrån förskollärares erfarenheter belysa inskolningsmodeller som tillämpas på förskolan. Studien har utgått från fyra frågeställningar för att kunna besvara syftet; Vilka inskolningsmodeller förekommer på förskolorna? Vilka är skillnaderna mellan dem? Vilka för- och nackdelar framhålls med olika inskolningsmodeller? Vad är enligt förskollärarnas erfarenheter centralt vid inskolning? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som alla arbetar med yngre förskolebarn, 1- 3 år, verksamma på olika kommunala förskolor inom en stor kommun i norra Norrland. Som komplement till intervjuerna har jag även gjort en ostrukturerad observation. Bakgrundstexten inleds med studiens teoretiska utgångspunkt, Bowlbys anknytningsteori, där aspekter som trygg bas och anknytningsperson beskrivs som viktiga.

Studiens syfte var att undersöka hur det är att vara barn i familj och förskola när föräldrar lever i missbruk och vad barn vill att vuxna i omgivningen ska göra för att hjälpa dem. Syftet var även att undersöka vad förskollärare tror att dessa barn behöver och vad de gör för dem.Studiens underlag är baserat på ostrukturerade intervjuer för att få ett djup i berättelserna. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer. Fem av dem var vuxna som hade levt med missbrukande föräldrar som barn och tre av dem var förskollärare. Arbetets teoretiska utgångspunkt har baserats på tidigare forskning kring barn som levt eller lever med missbrukande föräldrar.Studiens resultat visar att tre av dem som levt med missbrukande föräldrar som barn ansåg att det var ?konstigt? att ingen av pedagogerna visade några tecken på att de visste hur det stod till hemma.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt är den psykiska hälsan central för individens möjlighet att fungera i samhället. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa framför allt hos vuxna men även hos barn. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hälsa. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.