Sökresultat:
915 Uppsatser om Trygg lärandemiljö - Sida 54 av 61
Svordomar och krÀnkande sprÄkbruk bland lÄgstadieelever : En studie ur ett lÀrarperspektiv
Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
Trygghet och sÀkerhet i 60-talets bostadsomrÄden. Exemplet Dalbo i VÀxjö.
Detta examensarbete undersöker hur man med hjÀlp av fysisk planering och
gestaltning kan skapa förutsÀttningar för trygghet och sÀkerhet i 60-talens
bostadsomrÄden. Som ett exempelomrÄde har Dalbo i VÀxjö anvÀnts.
Efter en historisk och teoretisk genomgÄng presenteras förslag till
förÀndringar som kan gynna tryggheten och sÀkerheten i Dalbo
En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förÀndringsarbeten i
socialt utsatta omrÄde ges. Den visar att den samhÀllsekonomiska utvecklingen,
tillsammans med det samhÀllspolitiska klimatet och den nya tekniken under
60-talet fick stark inverkan pÄ vad som byggdes.
Erfarenheter frÄn förÀndrings-arbeten visar att det krÀvs ett multisektoriellt
arbetssÀtt för att lyckas i de mest utsatta bostadsomrÄdena.
Barns upplevelser av pedagogernas deltagande i leken : "Att man ska leka nÄt man vill"
Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvÀrlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med bÄde det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregÄende citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta pÄ förskolan.
Barnutredares upplevelser och hantering av kÀnslor i yrket : En fenomenologisk studie om hur polisens barnutredare upplever och hanterar kÀnslor i yrket
Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar kÀnslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod och totalt Ätta barnutredare frÄn fem olika polisdistrikt i Stockholms lÀn som skiljer sig med avseende pÄ Älder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien Àr barnutredarnas upplevelser och hantering av kÀnslor i yrket.
Ăr alla goda ting tre? : ? En studie om hur personal anstĂ€llda genom ett bemanningsföretag upplever arbetssituationen
Flexibilitet har blivit allt viktigare pÄ den svenska arbetsmarknaden vilket Àr nÄgot organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vÀxt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror pÄ att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rÄdande behov. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur de anstÀllda upplever sin anstÀllning pÄ ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som mÄlats upp genom media angÄende bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anstÀllning.
VÀrdering av kunskapsföretag och humankapital : - En jÀmförande studie av banker pÄ marknaden i Eskilstuna
Sammanfattning ? "Arbetsmotivation: En jÀmförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd och tillsvidareanstÀlld personal"Datum: 2014-06-11NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS,Institution: Akademin för Ekonomi, SamhÀlle och Teknik EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Gabriel Cakisi Abizer Kapasi Erik Wallén 880804 891201 870615Titel: Arbetsmotivation: En jÀmförande studie av arbetsmotivationsfaktorer och preferenser för motivationsstrategier mellan inhyrd personal och tillsvidareanstÀllda.Handledare: Kerstin NilssonNyckelord: Arbetsmotivation, tillfÀlligt anstÀllda, inhyrd personal, motivationsstrategierForskningsfrÄgor: 1: Finns det skillnader mellan inhyrd personal och tillsvidareanstÀllda i deras vÀrdering av arbetsmotivationsfaktorer och företagets arbetsmotivationsstrategier? Om ja, hur skiljer de sig Ät?2: Hur skulle företagets arbetsmotivationsstrategier kunna anpassas efter eventuella likheter eller skillnader?Syfte: Syftet med studien var att jÀmföra och identifiera skillnader i vad inhyrd och tillsvidareanstÀlld personal upplever som arbetsmotivation inom tre kontors- & administrationsavdelningar samt en IT-avdelning pÄ ett stort svenskt teknikföretag, samt att undersöka företagets motivationsstrategier och hur strategierna skulle kunna anpassas efter eventuella skillnader.Metod: Studien anvÀnde sig av en kvantitativ enkÀt och en kvalitativ intervju. EnkÀtden delades in i tvÄ delar dÀr del A undersökte motivationsfaktorer och del B undersökte motivationsstrategier. Den kvalitativa intervjun var semistrukturerad och undersökte vilka motivationsstrategier företaget anvÀnde som sedan lÄg till grund för enkÀtdel B.Slutsats: Resultatet visade pÄ att inhyrd och tillsvidareanstÀlld personal skiljer sig i sin vÀrdering av motivationsstrategier och motivationsfaktorer. För arbetsmotivationsfaktorer sÄ var skillnaderna: 1) tillsvidareanstÀllda vÀrderar personlig utveckling högre, 2) inhyrda vÀrderar att arbetsinsatsen leder till goda resultat högre, och 3) tillsvidareanstÀllda vÀrderar en trygg anstÀllning högre.
Man kan fÄ en jÀttetrevlig och trygg kÀnsla i gruppen : LÀrares tankar kring kollaborativt lÀrande i Àmnet Idrott och HÀlsa.
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur och varför lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar med kollaborativt lÀrande i idrottsundervisningen. Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Vilket Àr idrottslÀrarnas syfte med anvÀndandet av kollaborativt lÀrande iundervisningen?? Hur sÀkerstÀller lÀrarna kvaliteten i det kollaborativa arbetet?? Vilka eventuella problem eller svÄrigheter anser lÀrarna kan finnas med detkollaborativa arbetssÀttet?MetodStudien har en kvalitativ ansats och anvÀnder intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuguide var den intervjutyp som utnyttjades och fyra aktiva lÀrare deltog i studien. Intervjuguiden skapades utifrÄn studiens teoretiska perspektiv och begrepp, samt utifrÄn fynd frÄn tidigare forskning.
?Finns ju de som tycker det rÀcker att gÄ till jobbet och vara med barnen, bara? : Om förutsÀttningar för kreativa personer i svensk förskola
Med nio Är av grundskolan och nu tre Är pÄ lÀrarutbildningen i bagaget, har vi mÀrkt en stor förÀndring bland grundskolans elever. Det sprÄk som en gÄng kunde höras i de korridorer vi gick i som smÄ, har förÀndrats. Ett nytt slags sprÄk har tagit plats bland elever, ett sprÄk som Àr mer tolerant mot svordomar och könsord. SÄ pass tolerant att eleverna sjÀlva inte reagerar nÀr nÄgon tilltalar de med nÄgra av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? AnvÀnder de svordomar och i sÄ fall, vilka? AnvÀnder de svordomar för att krÀnka andra elever, eller Àr det mest för att förstÀrka en kÀnsla?Detta arbete syftar till att fÄ en inblick i de yngre grundskoleelevernas sprÄkbruk ur ett lÀrarperspektiv; vad anser lÀrarna vara ett acceptabelt sprÄk och hur hanterar de svordomar bland sina elever.
En omhÀndertagande och trygg introduktion? En utvÀrdering av nyanstÀlldas introduktion inom Sahlgrenska universitetssjukhuset/OmrÄde Mölndal
Att fatta beslut om omvÄrdnad av patienter i palliativ vÄrd Àr ett komplext arbete, som bygger pÄ hur vÄrden Àr organiserad, teoretisk och erfarenhetsmÀssigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det Àr ocksÄ viktigt att vara observant pÄ hur situationsstress hos vÄrdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur vÄrdarna fattar beslut vid omvÄrdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vÄrdare frÄn ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.
Spelar lÀraren nÄgon roll? InstrumentallÀrares berÀttelser om sin musikundervisning
Title: Does the teacher play any role? Instrumental music teacher's stories about their music teaching.This paper focuses on how instrumental music teachers describe their own significance for- and relationship to the pupils and if the teacher-pupil relationship has any significance for the pupil's success in music learning. How important are the teachers? What kind of teaching behaviours do the teachers emphasize in their telling? The theoretical background is psychology and educational theory. My research method is qualitative, particularly interviews.
Ăppen innovation : en cyklisk komplettering till Henry Chesbroughs definition av öppen innovation
Trafikmiljön Àr ett problem vid mÄnga skolor i landet. Det beror i mÄnga fall pÄ att skolorna inte Àr planerade och byggda för att sÄ mÄnga förÀldrar lÀmnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att mÄnga förÀldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvÀgen upplevs som osÀker, att det Àr för lÄngt till skolan, att förÀldrarna lÀmnar barnen pÄ vÀg till arbetet eller helt enkelt bekvÀmlighet. Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse till att öka trafiksÀkerheten för barn, och att utifrÄn barnens perspektiv fÄ fram underlag till förbÀttringar av trafiksÀkerheten i en skolas nÀromrÄde. MÄlet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan anvÀnda i detta arbete. Baserat pÄ en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.
Bland mossa och smÄkryp -att stimulera barns intresse förnaturen med hjÀlp av uppdragskort
Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet var att öka kunskapen om hur idrottslÀrare utformar undervisningen i idrott och hÀlsa för elever med diagnosen autism. Syftets tvÄ frÄge- stÀllningar lyder: ?Vilka strategier vÀljer lÀrare, dÄ de undervisar elever med autism i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiesÀrnivÄ?? samt ?VarifrÄn fÄr lÀrarna sina idéer och ambitioner till de strategier de anvÀnder sig av??.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med sju lÀrare genomfördes. Urvalet av informanter baserades pÄ ett strategiskt urval, dÀr kriteriet var att lÀrarna arbetar/har arbetat med elever med autism i gymnasiesÀrskolan i Àmnet Idrott och hÀlsa i Stockholms lÀn. Samtliga informanter hittades via personlig kÀnnedom om de skolor som hade autistiska elever.
VÀderskydd pÄ BergnÀsbron: ett utformningsförslag med fokus
pÄ gÄng- och cykeltrafik
Det Àr valet av transport för de korta resorna som har stor betydelse för bÄde miljön och folkhÀlsan. Att öka andelen gÄng- och cykeltrafikanter Àr av högsta intresse och detta stödjer transportpolitikens mÄl. TillgÀnglighet, trygghet, miljö och hÀlsa Àr alla exempel pÄ faktorer som krÀvs för att öka gÄng- och cykeltrafiken. GÄng- och cykeltrafikanter utsÀtts ofta för besvÀrande vind och nederbörd nÀr de ska ta sig över BergnÀsbron i LuleÄ. En skyddad överfart skulle kunna medföra att flera mÀnniskor vÀljer att cykla eller gÄ istÀllet för att ta bilen över bron.
Barnperspektivet : i vÄrdnads-, boende- och umgÀngesfrÄgor/-tvister
De största konsekvenserna av förÀldrarnas beslut att gÄ skilda vÀgar bÀr tredje part i familjen ? barnen. Samtidigt Àr det de som har rÀtt till en trygg uppvÀxt och utveckling som skall tillgodoses av förÀldrarna. Hur kan barnperspektiv framhÄllas och inte hamna i skuggan av de vuxnas perspektiv? Finns det klara linjer för hur barnperspektiv ska framhÄllas? Av vem kan barnen förvÀnta sig stöd under den svÄra tiden? Hur kan den laddade situationen mellan förÀldrarna som utspelas i vÄrdnads, boende och umgÀngestvister minskas? Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilken stÀllning barn som grupp har efter lagÀndringarna i förÀldrabalken (FB) 1 juli 2006 i frÄgor/tvister rörande dem sjÀlva gÀllande vÄrdnad, boende och umgÀnge.
Intressekonflikter i livbolagen : Hur Àr riktlinjer i livbolagen utformade för att sÀkerstÀlla att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner?
LivförsÀkringsbranschen har Äsamkats bristande förtroende frÄn deras försÀkringstagare och samhÀllet i stort de senaste Ären. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstÄr. Anledningen till att denna problematik Àr viktig att belysa Àr att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försÀkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieÀgare. Den 1 juli 2004 infördes en lagÀndring som innebÀr att livbolagens styrelse ska faststÀlla riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats Àmnar undersöka och öka förstÄelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen Àr utformade i livbolagen för att sÀkerstÀlla att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner.