Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Titel:Skicka vidare ? ungdomars val av kommunikationskanaler för att få information omfritidsaktiviteterFörfattare:Johanna FasthUppdragsgivare:Göteborgs stad Centrum, enheten FritidKurs:Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapVid institutionen för journalistik, medier och kommunikationTermin:Vårterminen 2011Handledare:Annika BergströmSidantal:39 sidor, 15 824 ordSyfte:Att undersöka vilka kommunikationskanaler ungdomar använder sig av och efterfrågar för attfå information om fritidsaktiviteter i Göteborgs centrum.Metod och material:Kvalitativa gruppintervjuer i form av fokusgrupper med totalt nio ungdomar i årskurs 9.Huvudresultat:Resultatet visar att ungdomarna främst får information om fritidsaktiviteter genom kompisar, dels via sociala sajter, t.ex. Facebook och dels via personliga möten. Undersökningen visar även att ungdomarna tycker att information genom det personliga mötet är lättare att ta till sig än information som fås via affischer och flyers. Ungdomarna anser att sms-utskick är en bra informationskanal för att få information om fritidsaktiviteter..

Informations- och kommunikationskanaler har ett stort inflytande vad gäller framgångsrikheten inom företag. Studier har visat att många organisationsförändringar resulterar i en negativ effekt på grund av bristande kommunikation. Anledningen kan vara att antingen för få eller för många kanaler används. Syftet med undersökningen var att bidra med beskrivande kunskap om vilka kommunikationskanaler som används internt inom företag. Undersökningen bidrog även med kunskap om vilka skillnader vad gäller användandet av informations- och kommunikationskanaler mellan större företag och mindre företag. Olika teorier beskrevs i ett teorikapitel som använts i undersökningens forskningsområde.

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Syftet med detta examensarbete är att förbättra kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen i kommunen, för att därigenom förbättra näringslivsklimatet i Mariestads kommun. För att uppnå syftet är det två delproblem som har undersökts. Vilka kanaler används när kommunen kommunicerar med företagen och hur fungerar kommunikationen mellan kommunen och företagen. En intervju har genomförts som blev en del av grunden till den enkät som skickades ut till 211 aktiebolag i Mariestads kommun. I undersökningen delades företagen in i olika grupper beroende på storlek av företag.Resultatet visade att de kommunikationskanaler som användes mellan kommunen och företagen var lokaltidningen, brev, informationsmöten, telefon, mail, kommunens hemsida och personliga besökDet visade sig att kommunikationen mellan Mariestads kommun och företagen har stor betydelse för näringslivsklimatet.

På logistikföretag är det viktigt att de anställda är väl informerade för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och få fram godset i tid. Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan ledningen och nattchaufförerna på logistikföretag ser ut. Vi har i vår undersökning valt att studera kommunikationskanaler, vertikal och horisontell kommunikation, informell och formell kommunikation, organisationskultur och kommunikationsproblem. Vi har avgränsat studien till att innefatta nattchaufförerna på företaget och deras upplevelser kring kommunikation. Till analysen har vi tagit fram en modell som kallas kommunikationszoner för att beskriva olika skeden som karaktäriseras av olika sätt som nattchaufförerna kan kommunicera på.

Bakgrund och problemLivsmedelsgrossistens roll och affärsidé handlar om att samordna kontakten med olika leve-rantörer världen över och snabbt och kostnadseffektivt tillhandahålla de varor kunderna efter-frågar. Transportuppdraget i varukedjor handlar inte längre bara om den materiella delen utan även om den immateriella delen. För att effektivt kunna hantera både varu- och informations-flöde krävs effektiv kommunikation med nya lösningar men samtidigt anses transportbran-schen i hög grad vara väldigt traditionellt bunden.SyfteUppsatsens syfte är att studera hur livsmedelsgrossister kommunicerar med externa transpor-törer och vilka kommunikationskanaler de använder när de bokar och utbyter information och dokument om transporterna.MetodDå uppsatsen syftar till att skapa en djupare förståelse och en helhetsbild över undersöknings-området har därför ett hermeneutiskt förhållningssätt valts med en kvalitativ ansats. Personli-ga intervjuer har genomförts med fyra respondenter på grossistföretag som ansvarar eller dag-ligen arbetar med kommunikationen med företagets externa transportörer.Resultat och slutsatsVår studie visade att grossisterna i hög utsträckning hade elektronisk kommunikation med sina kunder men i liten utsträckning med transportörerna för att man gärna upprättade en per-sonlig kontakt med transportören, och allra främst chauffören. Antalet informationstransak-tioner med transportören var lågt och man upplevde inga problem, såsom missförstånd eller låg respons, med de personbaserade kommunikationskanalerna.Förslag till fortsatta studierDet vore av intresse att genomföra studien i det motsatta förhållandet.

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen på Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansågs mest lämpliga i Organisationens kommunikationsärenden. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex chefer och sex HR medarbetare i vardera där fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsärenden diskuterades. Analysmetoden som användes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvårade kommunikationen mellan chefer och HR medarbetare.

Problem och syfteOrganisationer's interkommunikation är idag viktigare än någonsin och detta vetorganisationer och företag själva om. Det satsa's mer och mer på professionella resurser somska ta hand om informationen inom företaget. Ändå klagar medarbetarna på att informationenär bristfällig. Vad beror detta på? Med utgångspunkt från detta är vårt syfte att undersöka huren organisation kan optimera den interna kommunikationen med hänsyn till medarbetarna'suppfattning.MetodMed hjälp av samtalsintervjuer har vi intervjuat olika medarbetare på olika arbetsplatser omdera's syn på internkommunikationen på respektive arbetsplat's.

Corporate Social Responsibility, CSR, är ett medel som företagen använder sig av för att leva upp till de ökade krav som omvärlden ställer på dem, framförallt när det kommer till frågor om etik, samhället, och miljön. Den externa kommunikationen blir ett naturligt led i att föra ut information om företagets CSR-arbete till omvärlden, och det är i slutändan de anställda som, i sin kontakt med kunderna, står för mycket av den kommunikationen. Att beskriva och analysera hur Lindex respektive Folksams CSR-arbete kommuniceras ut till de anställda, utgör syftet i studien. För att hjälpa oss att beskriva och analysera den interna kommunikationen, introduceras i teoriavsnittet en kommunikationsmodell som skildrar den kommunikativa handlingens förlopp, från sändare till mottagare. Teorin ger även en förståelse för begreppen internkommunikation och informationsöverflöd samt några vanliga kommunikationskanaler, där bland; arbetsplatsträffar och intranät.

Syftet med uppsatsen ?Vem har rätt till berättelsen? Nyhetskonstruktion i tryckta medier om dem som blev beskjutna av den såkallade lasermannen? är att undersöka tryckta mediers rapportering om den såkallade lasermannen och de människor han besköt. Jag gör detta motbakgrund av Shahram Khosravis berättelse om hur han framställdes i medierna när han blev beskjuten av lasermannen. Jag vill även undersöka förekomsten av samhällsdiskurser i artiklarna.Frågeställningarna är: vad är det för berättelser som förmedlas genom medierna och hur kan dessa jämföras med Shahram Khosravis berättelse? Kan man utläsa något budskap i mediernas rapportering och kan man i sådant fall förklara och förstå detta? Samt, vad kanmedierapporteringen tänkas få för effekter? Uppsatsen bygger på teorier om konstruktivism och medielogik, som handlar om att allting är konstruerat och att medierna inte på ett objektivt sätt kan skildra olika nyheter.

Uppsatsen behandlar ämnet marknadsföring och kommunikation i ett icke- kommersiellt företag. Jag har undersökt hur en bostadsrättsförening kommunicerar med sina medlemmar och vilka kanaler de använder sig av. Den teoretiska delen omfattar intressentmodellen som beskriver sambandet mellan omgivningen och intressenterna och hur relationerna fungerar. Kommunikationsmodellen förklarar flödet från avsändaren av meddelandet till dess att meddelandet når mottagaren. Jag förklarar också olika typer av kommunikationskanaler.

In our study we examined recurrent patterns and changes in the representation ofhomosexual persons in Swedish daily newspapers 1987, 1997 and 2007.We analysed articles about HIV-infected persons and articles with a view to portray thelife conditions of gay and lesbian persons from the three different years. We chose toonly analyze news articles that intend to represent real human beings, which mean thatwe did not analyze reports that only reproduce abstract knowledge from authorities.With analytical tools from semiotics and discourse analysis we identified some recurrentpatterns in the representation of homosexual people. We found that a recurrent pattern inthat when homosexual people are seen as groups, they are described as deviant,discriminated and some times as a threat. When portrayed as individuals the nonanonymouspersons appear in articles and pictures as normal, strong and healthy. Lesbianwomen are not represented in the articles from 1987, but in articles from 1997 and 2007they appear as unhappy when single and happy in a relationship.The results also showed some interesting differences in news representation ofhomosexual persons between the three investigated years.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Citizens? interaction with governments is an area with unique implications for channel management. Governments need to take the citizens perspective into further consideration in order to be successful in delivering high-quality e-services. This paper aims to determine if a categorization of citizen-initiated contacts from a citizen-centric perspective can be a valuable basis for decisions regarding e-service development. The study consisted of three steps.