Min musikaliska bana har sin utgångspunkt i kyrkan. Det var här jag fick min första scenerfarenhet och musikaliska influenser. I och med min utbildning i jazz och improvisation har jag saknat att inte kunna spela min nyupptäckta musik i det sammanhang som jag kommer ifrån. Arbetet mynnade ut i en gudstjänst baserad på improvisationsmusik som hölls i Equmeniakyrkan Lerkil. Istället för att använda musiken till gemensam sång fick den rollen av att vara lots genom en nattvardsgudstjänst, i form av en ovanlig duo bestående av kontrabas och Trummor.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela Trummor utan även inkluderar sociala företeelser.

Studiens syfte a?r att se hur jag som trumslagare arbetar ? och upplever arbetet ? med att fo?rba?ttra min fo?rma?ga att improvisera med en tydlig ro?d tra?d. Under cirka tre ma?nader video- och loggboksdokumenterade jag min o?vning fo?r att se vilka metoder och strategier som anva?ndes fo?r att utveckla det solistiska improvisationsspelet. I resultatet framga?r att begra?sningar a?r ett viktigt och flitigt anva?nt verktyg under o?vningen.

SyfteSyftet med den här uppsatsen var att undersöka om elever på gymnasieskolans Estetiska program inriktning musik upplevde jämställdhet i ensembleundervisningen. Eleverna på fyra olika skolor inom Skaraborg, årskurs två, har fått svara på en enkät där frågorna utgick ifrån syftet samt våra frågeställningar, vilka var: Bemöts tjejer och killar på samma sätt? Upplever eleverna att vissa instrument är förknippade med killar respektive tjejer? Hur speglas de ?traditionella könsrollerna? i musikundervisningen?MetodVi gjorde en kvantiativ studie och samlade in ett stort antal fakta genom en enkätundersökning med hög standardisering som byggde på påståenden med några öppna frågor, fasta svarsalternativ samt kommentarsfält där eleven kunde yttra sig ytterligare. Vi hade även en öppen fråga om förebilder och varför man valt just det instrumentet man valt. Avslutningsvis fick även eleven redogöra för om han/hon tyckte att olika instrument hade en manlig/kvinnlig eller könsneutral ställning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiker ser på begrepp som ljudnivå, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien är sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs på sex kvalitativa intervjuer och är avgränsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka är baserade på Trummor och bas ? pop/rock, jazz/blues.Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan på det ljud och den ljudnivå som uppnås vid en konsert.Vidare redovisas respondenternas syn på relationen mellan ljudnivåer och musikupplevelse.

Genom att spela in Lars Janssons låtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-jazz kompositioner. Jansson låtar är oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och Trummor). I triokonstellation är det viktigt för pianisten att upprätthålla harmonik, rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMjazzens karaktäristiska kännetecken.

I denna studie undersöks kunskapsförmedling vid användandet av en ämnesintegrerad undervisningsmetod. Studien undersöker även vilka redskap som nyttjas när en ämnesintegrerad undervisningsmetod används. Studien grundar sig i sociokulturell teori och dess syn på lärande. Studiens frågeställningar är följande; På vilket sätt förmedlas kunskaper i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? och Vilka redskap används i klassrummet när den ämnesintegrerade undervisningsmetoden används? Undersökningens empiri har samlats in genom fallstudier bestående av observationer i klassrumsmiljö.

Syftet med den här undersökningen var att få kunskap om hur musik kan användas som verktyg för att underlätta läs- och skrivinlärning i svenska för de lägre åldrarna. Vi ville veta om någon särskild del av musiken gynnar läs- och skrivprocessen extra mycket och på vilket sätt den påverkar barnens språkliga utveckling. En annan fråga vi ville ha svar på var hur verksamma lärare ser på integreringen av musik i svenskämnet och hur de arbetar med det. Vi fördjupade oss i ämnena språkutveckling, musikens påverkan, olika inlärningsstilar och vad språk och musik har gemensamt innan vi utförde studien. Därefter utförde vi fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom svenska och musik.

En individ som utsätts för ett traumatiskt brott påverkas på många sätt. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever tillitssvårigheter som följd av att de blivit utsatta för brott, samt om professionellt stöd minskar brottsoffers eventuella tillitssvårigheter. Studien genomförs medkvantitativ metod utifrån det amerikanska datamaterialet National Crime Victimization Survey från 2010. Resultatet visar att de flesta brottsoffer upplever tillitssvårigheter som följd av brott. Samtidigt uppsöker endast ett fåtal brottsoffer professionellt stöd.

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.

Jag anva?nder mig ofta av afrikanska traditionella rytmer na?r jag skriver musik. Jag experimenterar ofta med att blanda dessa rytmiska traditioner med andra kompositoriska parametrar till ny musik. Bakgrunden till den ha?r uppsatsen a?r ba?de detta mitt experimenterande och mitt fo?rflutna som slagverkare, vad och hur jag da? har ta?nkt om rytmer och musik, allt ur en musikers perspektiv.Syftet a?r att reflektera o?ver hur det kan vara att i sitt komponerande inspireras av traditioner fra?n olika kulturer.

For several years Uppsala University together with several companies has been involved in a WISENET project aimed at improving railway transport security. By placing a sensor system near the wheels of each wagon, the temperature of the bearings can be measured and transmitted to a collector placed centrally on the wagon. This in turn transmits the collected data to RFID receivers placed intermittently along the railway.As the signals are transmitted wirelessly, problems may occur as the antennas get dirty or coated with ice and snow. To determine the effects of these coatings, several tests were performed examining the reflection coefficient S11, the impedance Z11 and the efficiency eta of an antenna, and how they varied when various coatings were placed over the antenna. Examined coatings were ice, snow and water to determine the effects of weather, and various metal-based coatings: powdered iron both pure and partially oxidized, and iron ore granules.

Det här arbetet syftar till att undersöka huruvida trumset som instrument kan påverka lyssnarens uppfattning av det känslomässiga uttrycket i musikaliska sammanhang och hur stor inverkan det kan ha på helhetsintrycket.För att undersöka detta har jag komponerat sex kortare stycken som alla ämnar uttrycka varsitt känslouttryck. Dessa har sedan spelats in av musiker som tillsammans har tolkat musiken utifrån den känsla som den är tänkt att representera. Ytterligare två alternativa trumtagningar har spelats in, respektive programmerats, och sammanfogats med de övriga instrumentens originaltagningar för att jämföras mot varandra i en enkät.Tyvärr gör avsaknaden av både en större mängd fullständiga svar och spridning i urvalsgruppen det svårt att sammanställa ett konkret resultat för att utröna vilken påverkan musikalisk utbildning och musikaliskt intresse har för lyssnarens upplevelse av helhetsintrycket. I den ringa mängden fullständiga svar finns det dock en tydlig linje genom de exemplen som var lätta att definiera, medan de exemplen som behandlade något mer komplexa känslouttryck ledde till en viss splittring hos respondenterna.Samtliga musikaliska val som jag gjort i detta arbete har gjorts utifrån mina egna erfarenheter och utifrån den information som jag har tagit del av genom andra studier och undersökningar..