Sök:

Sökresultat:

982 Uppsatser om Trovärdig revision - Sida 41 av 66

VÀrdet av revision : En kvalitativ studie om dess inverkan vid kreditgivning till smÄ och medelstora företag

Sammanfattning I dagslÀget Àr Sverige tillsammans med Malta det enda landet inom EU som tillÀmpar lagstadgad revision för alla aktiebolag oavsett storlek. I syfte att tillÀmpa undantaget enligt EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv tillsattes en utredning av den svenska regeringen. Denna utredning syftade till att utreda vilka ÄtgÀrder som krÀvs för ett avskaffande av revisionsplikten för de smÄ aktiebolagen. Det före detta justitierÄdet Bo Svensson bland andra genomförde och presenterade denna utredning i mars 2008, vilken stödjer ett avskaffande av revisionsplikten. Majoriteten av de smÄ och medelstora företagens finansiering sker idag genom banklÄn.

Revisionskvalitet - Kan belöningssystem leda till kvalitetshotande beteende inom revision?

Den hÀr studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetÀr karaktÀr kan komma att pÄverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. UtifrÄn teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsÀtts det att finansiella belöningar försÀmrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet Àr att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstÄr och skapar en konflikt mellan att vidhÄlla revisionskvalitet och mÄlet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas Àr belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet pÄ PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhÄller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat pÄ vÄra kvalitativa intervjuer Àr att monetÀra belöningar inte utgör nÄgot direkt hot mot revisionskvaliteten.

Revisionspliktens vÀrde för skattekontroll av smÄ aktiebilag

Syfte: syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur revisionsplikten anvÀnds vid skattekontroll. Vidare avser vi att uppskatta revisionspliktens vÀrde för skattekontrollen i smÄ aktiebolag. Slutligen Àmnar vi undersöka om revisionspliktens vÀrde för skattekontroll Àr ett starkt argument för att bibehÄlla revisionsplikten i smÄ aktiebolag i Sverige. Metod: undersökningen har prÀglats av en kvalitativ metod med ett abduktivt synsÀtt. För att beskriva hur Skatteverket anvÀnder revisionsplikten i kontrollarbetet samlades skriftligt material in, samt personer pÄ Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten intervjuades.

Tvistlösning online vid konsumenttvister

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.

Revisionskommitté - en förtroendehöjande ÄtgÀrd?

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att utreda och analysera huruvida investerarnas förtroende för företagen pÄverkas om företagen inrÀttar revisionskommittéer. Metod: Informationen samlades in genom ett flertal telefonintervjuer. Diverse fondbolag, Aktiespararna och Fondbolagens Förening intervjuades sÄsom föresprÄkare för smÄspararna. Teoretiska Principal- och agentteorin har anvÀnts för att beskriva perspektiv: intressekonflikten mellan företagsledning och Àgare. Förtroende har analyserats utifrÄn spelteoretiskt och kulturellt synsÀtt.

Jordbruksverkets nya definition av betesmark : Effekter och reaktioner hos lantbrukarna. Intervjuundersökningar frĂ„n SkĂ„ne och Örebro lĂ€n.

Wooded pastures are common in the agricultural landscape in Sweden, often rich in naturaland cultural values. It is not a well confined biotope but consist of a semi-open landscapewith a complex pattern and wide variation of tree and shrub coverage. The values in thewooded pastures have been created through a long history of management.One major threat to wooded pastures is ceasing management. Yearly and intensive grazinghas been demanded for several years in order to receive economical support. At the sametime trees and bushes have often been regarded as vegetal invasion.

MÀnniskosmuggling : Hemliga tvÄngsmedel för att bekÀmpa den organiserade brottsligheten

The first aim of this study is to examine what the differences are between the Classic directive (directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of 31 March 2004 on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts) and the Revised Classic directive (directive 2014/24/EU of the European Parliament and of the council of 26 February 2014 on public procurement and repealing Directive 2004/18/EC) when it comes to social considerations in public procurement. The second aim is to examine if the revision of the directive has solved the prior existing problems regarding social considerations in public procurement. In this paper a traditional European legal method is used. The examinations show a number of things, including the Revised Classic directive involving codification of case law, references to other sources of law and some clarified rules as well as new provisions. The regulations regarding reserved contracts, technical specifications, and selection criterion are satisfied in the Revised Classic directive.

Revisionsplikten: förvÀntningar och aspekter frÄn tre intressegrupper

Den internationella marknaden skapar ett behov för harmoniserade redovisnings och revisionsregler. Sverige har i mÄngt och mycket anpassat sig till internationella standarder och revisionsplikten Àr en i raden av föremÄl som Àr uppmÀrksammat för en debatt med Svenskt NÀringsliv som företrÀdare. Med anledning av detta har det pÄgÄtt en intensiv debatt om revisionspliktens vara eller icke vara för mindre aktiebolag. Genom att studera vad som hÀnt i England efter avskaffandet av revisionsplikten kunde vi göra jÀmförelser mot Sverige och fÄ en förstÄelse för hur revisionsbyrÄer och deras klienter kan pÄverkas. Vi valde att göra en fallstudie med tre olika kategorier av intressenter för att fÄ deras aspekter samt deras förvÀntningar utifrÄn problemet.

Fyra bankchefers uppfattning av internrevision jÀmfört med IIA: s definition: en fallstudie inom bankbranschen

DÄ internrevision utförs finns det tre deltagande parter, bestÀllaren, den som utför tjÀnsten och mottagaren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera om intrycket av internrevision för de som Àr mottagare stÀmmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna pÄ de fyra storbankerna i LuleÄ: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision vÀl överrensstÀmma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Fyra bankchefers uppfattning av internrevision jÀmfört med IIA:s definition: en fallstudie inom bankbranschen

DÄ internrevision utförs finns det tre deltagande parter, bestÀllaren, den som utför tjÀnsten och mottagaren. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga och analysera om intrycket av internrevision för de som Àr mottagare stÀmmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna pÄ de fyra storbankerna i LuleÄ: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision vÀl överrensstÀmma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Det mindre företagets rÀddning? : en studie om hur ekonomisk brottslighet kan undvikas genom en intern kontroll

The purpose of this essay was to examine whether small businesses can avoid ac-counting crimes with a well-conducted internal control system. The questions we asked ourselves was, whether and if so, companies can prevent this from happening by using a internal control.In this essay we used a qualitative approach. Essential information was given to us from four different interviewees. We also worked from an inductive approach which means that we interviewed people without any earlier research to build on. The method also had a hermeneutical approach, which means that we made different interpretations based on the reference framework and the empirics.After the study had been carried out, we concluded that all evidence from this essay suggested that even small businesses need an internal control to protect their business.

FörvÀntningsgapet : Vad revisionsinsatsen i HQ Bank innebÀr för förvÀntningsgapet

Problem: That the stakeholder?s expectations donÂŽt answer to what auditors can and may do have been a problem for several years. This problem was defined for the first time by Liggio at 1974. Since 1974 there have been several researches about the expectation gap for auditors.Purpose: The purpose of our study is to research what the audit effort in HQ Bank means for the expectation gap.Theory: The theories in our study discuss the audit profession, the definition of the expectation gap, how trust develops between individuals, the regulations that the authorities discuss and a review of earlier researches in this subject.Method: We have done a qualitative study in which we interviewed approved auditors at PwC and Convensia in addition we interviewed the chief lawyer at the Swedish financial supervisory authority to answer our purpose.Conclusions: The conclusion of our study is that the expectation gap exists between the auditors and the stakeholders. Another conclusion is that the incidents in HQ Bank have influenced the expectation gap in a negative direction, to reduce the expectation gap we suggest that adjustments of the regulations must be done and that the auditors themselves must inform their stakeholders what auditors can and may do..

Den orena revisionsberÀttelsens betydelse - Vilka Àr konsekvenserna för ett företag som fÄr en oren revisionsberÀttelse?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka konsekvenserna för ett företag som uppvisar en oren revisionsberÀttelse. Metod: Kvalitativ metod har anvÀnts för att uppfylla uppsatsens syfte. PrimÀrdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn var och en av intressegrupperna, kreditgivare, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Teori: För att besvara frÄgestÀllningen tas utgÄngspunkt i den institutionella teorin. Resultatredovisning: Totalt har sju intervjuer genomförts med representanter frÄn var och en av intressegrupperna samt med revisorer.

Revisionsplikt - IgÄr. Idag. Imorgon?

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ vilka olika förestÀllningar som finns om revisionsplikten för smÄ aktiebolag, hos smÄ aktiebolag samt revisionsbyrÄer utifrÄn de svar vÄra respondenter ger. UtifrÄn dessa bildar vi oss en uppfattning om vad ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna fÄ för konsekvenser. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Denna genomförs frÀmst genom semistrukturerade intervjuer med revisorer och smÄföretagare. Ansatsen i undersökningen Àr induktiv.

Revisorsyrket ett av de mest jÀmstÀllda : varför sÄ fÄ kvinnor pÄ topp?

Syfte: JÀmstÀlldhet har varit pÄ tapeten i mÄnga Är nu och verkar alltid vara ett aktuellt Àmne pÄ ett eller annat sett. Vad gÀller arbetslivet sÄ har nÄgra av de senare debatterna handlat om varför vi inte har kommit lÀngre Àn vad vi gjort, att det verkar ta för lÄng tid att fÄ till en förÀndring. Det pÄstÄs att revisionsbranschen Àr jÀmstÀlld sÄ tillvida att lika mÄnga kvinnor som mÀn arbetar inom denna bransch. Trots detta sÄ tillhör de högsta positionerna och delÀgarskap flest mÀn. DÀrför Àr syftet med vÄr uppsats att belysa varför det finns sÄ fÄ kvinnor pÄ de högre posterna inom revision, alltsÄ auktoriserade revisorer och högre.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->