BakgrundFör att revisorn ska kunna ge aktiebolagets intressenter en rättvisande bild över bolagets finansiella ställning krävs det att revisorn innehar hög kompetens inom området och är objektiv i sina bedömningar. För att revisorsnämnden ska kunna säkerställa att revisorn besitter de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalité behöver revisorn avlägga ett kunskapsprov. Mellan åren 2006 och 2012 var det omkring 50 procent av tentanderna som blev godkända på revisorsexamen, därför fann vi det intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar tentandens resultat på revisorsexamen. SyfteSyftet med vår studie är att få en djupare förståelse om vilka faktorer det är som kan ha en större inverkan för tentandens resultat på revisorsexamen. Vi har därför valt att undersöka följande faktorer: branscherfarenhet, utbildning, självstudier, motivation, Trivsel på arbetsplatsen, mentorskap och lärande, kontorsstorlek, ålder samt kön. Teoretisk referensram Under teoriavsnittet presenteras McClelland prestationsteori, Herzbergs dubbelfaktorteori samt Argyris Single and Double loop inlärningsteori. Dessa teorier förklarar vad tentanden motiveraras av och ökar Trivseln i det dagliga arbetet samt hur tentandens inlärning sker.

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. ArbetsTrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetsTrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en chef på ett företag med generellt hög arbetsTrivsel.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

BakgrundFör att revisorn ska kunna ge aktiebolagets intressenter en rättvisande bild över bolagets finansiella ställning krävs det att revisorn innehar hög kompetens inom området och är objektiv i sina bedömningar. För att revisorsnämnden ska kunna säkerställa att revisorn besitter de kunskaper som krävs för att genomföra en revision av hög kvalité behöver revisorn avlägga ett kunskapsprov. Mellan åren 2006 och 2012 var det omkring 50 procent av tentanderna som blev godkända på revisorsexamen, därför fann vi det intressant att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar tentandens resultat på revisorsexamen. SyfteSyftet med vår studie är att få en djupare förståelse om vilka faktorer det är som kan ha en större inverkan för tentandens resultat på revisorsexamen. Vi har därför valt att undersöka följande faktorer: branscherfarenhet, utbildning, självstudier, motivation, Trivsel på arbetsplatsen, mentorskap och lärande, kontorsstorlek, ålder samt kön. Teoretisk referensram Under teoriavsnittet presenteras McClelland prestationsteori, Herzbergs dubbelfaktorteori samt Argyris Single and Double loop inlärningsteori. Dessa teorier förklarar vad tentanden motiveraras av och ökar Trivseln i det dagliga arbetet samt hur tentandens inlärning sker.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige.

Syftet med examensarbetet är få ökad kunskap och förståelse för lärares uppfattning av en god lärmiljö. Vad anser lärarna vara en god lärandemiljö, hur kan en god lärmiljö skapas och vilken betydelse menar lärarna att lärmiljön har för undervisningen? En intervjuundersökning på två likvärdiga skolor i Norge och Sverige genomfördes och tre lärare på respektive skola deltog. Resultatet av undersökningen visar att lärarna har en relativt samstämmig syn på vad en god lärmiljö är och anser att lärmiljön är av största vikt för all undervisning. Respondenterna anser att trygghet, Trivsel, acceptans och gemenskap är nyckelord för den goda lärmiljön.

The aim of this thesis is to explore the job satisfaction of librarians and try to nuance stereotypes, which the public has and which still exist in massmedia concerning librarians and their work. The study is qualitative and based mainly on semistructured interviews with ten libraries born between 1937s and 1973s of which eight are women and two men. Furthermore, I have divided them into two groups according to age in order to see if there are differencies between the older and the younger concerning job satisfaction. In addition, I have used participant observation to some extent. My assumption is that job satisfaction is effected both by individual factors and environmental factors at work.

Syftet med vårt arbete var att undesöka pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse inför fortsatta studier. Vi har valt att tolka pojkarnas upplevelser i termer av Trivsel, relationer/kontakter med lärare, intresse av skolämnen och om lärandet utgått ifrån deras kontext. Vi har använt oss av en enkätundersökning som besvarats av 34 pojkar. Därefter genomförde vi en gruppintervju bestående av fyra pojkar. Detta gjorde vi i Luleå kommun bland pojkar som gick tredje året på en praktisk yrkesutbildning.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och en diskussion om hur några pedagoger beskriver konstruktionen av utvecklingssamtal på förskolan samt hur pedagogerna beskriver det innehåll som de anser bör finnas med vid ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts med utgångspunkt från ett konstruktionistiskt perspektiv med hjälp av en mindre enkätundersökning samt en fördjupad intervjustudie där svaren sedan har bearbetats kvalitativt. Bearbetning av materialet har gjorts genom att tolka innebörder och konstruera kategorier efter de svar som erhållits. Resultatet av studien visar att de deltagande pedagogerna använder sig av fortlöpande anteckningar under terminen, multimedia såsom Ipad och digitalkamera och pedagogisk dokumentation samt barnkonferens när de förbereder sig inför ett utvecklingssamtal. Pedagogerna anser också att de viktigaste delarna att ta upp vid ett utvecklingssamtal är barnets utveckling och lärande, information från föräldrar, föräldrarnas tankar och önskemål samt barnets Trivsel och trygghet på förskolan. En viktig aspekt är relationen mellan föräldrarna och pedagogerna där både denna studies respondenter och tidigare forskning är samstämmiga, en god relation är grunden till hur utvecklingssamtalet uppfattas. .

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgångspunkten i detta arbete är det fenomenologiska perspektivet, då syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad föräldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola går samt hur föräldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag använt mig av intervju med föräldrar från två olika förskolor för att få en större vidd på min insamlade data. Föräldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering är lika varandra, merparten av föräldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan föräldrarna och förskolan råder det delade meningar mellan föräldrarna likaså dialog mellan förskolan och hemmet.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men även möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsställd ökar chansen för Trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som påverkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes på ett sjukhus i mellersta Sverige under våren 2013, där nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgränserna och tidspress. Det var viktigt att ha förståelse och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att även kunna hjälpa varandra i arbetet ansågs betydelsefullt.

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens Trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetsTrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetsTrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetsTrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat..

Bemanningsbranschen i Sverige växer snabbt och närmare en procent av den totala arbetskraften i landet är anställd i bemanningsföretag. Tidigare forskning har ur ett organisationspsykologiskt perspektiv undersökt hur direktanställd personal reagerar på inhyrd personal och vice versa, då indikationer på att stigmatisering av inhyrd personal negativt påverkar arbetstillfredsställelsen framkommit. Dock har inga socialpsykologiska studier om direktanställdas arbetsTrivsel i telemarketingbranschen kunnat hittas. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att undersöka ingroup/outgroup bias i relation till direktanställd personals arbetsTrivsel inom telemarketingbranschen. I en enkät ombads direktanställda vid ett telemarketingföretag att ta ställning till påståenden om personalrelationerna på arbetsplatsen.

Denna undersökning söker nå förståelse för lojalitet i förhållande till arbetsplatsen när man jämför Generation Y med Baby Boomers. Tidigare forskning visar att lojalitet är ett multidimensionellt begrepp som kan ha olika riktningar och att flera faktorer har ett samband med lojalitet. Tidigare forskning kring generationsskillnader och lojalitet är begränsad men många studier tyder på att Generation Y är mindre lojala än Baby Boomers. Undersökningen är gjord på Veolia Transport och bygger på djupintervjuer med fyra Baby Boomers tunneltågförare och tre från Generation Y. I resultatet framkom Trivsel, motivation, bild av företaget, ledarskapet och organisationskultur som viktiga faktorer för lojalitet, och undersökningsdeltagarna från Generation Y tenderade att vara mindre lojala, ha kortare tidsperspektiv på sin anställning och ett mer individualiserat förhållningssätt till lojalitet än de från Baby Boomers.