Enligt Lpo 94 har skolan uppdraget att sträva efter att skapa en levande social gemenskap för eleverna. Den har också, tillsammans med föräldrar, ett ansvar för elevernas självkänsla. En utgångspunkt för denna studie var att en levande social gemenskap är en förutsättning för att elevers självkänsla ska utvecklas på ett positivt sätt och att självkänslan är lika viktig som ämneskunskaperna för de val individen gör i livet. En viktig faktor för hur elevers självkänsla utvecklas under skoltiden är hur de blir bemötta av kamraterna i klassen. Av kamraterna lär sig elever vilket värde de har för andra människor, vilket formar deras självkänsla.

Syftet med denna uppsats var att utifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, studera hur några medverkande i ett likabehandlingsnätverk i en Reggio Emilia-inspirerad förskoleenhet, talade om kön/genus och normer. Arbetet med nätverket har beskrivits som en ?minipolitisk? arena; för vardagsnära demokratiska förhandlingar ? ett möte mellan rådande ?storpolitik?, i form av läroplan och lagar, och lokalt förverkligande. Därmed ville vi bidra med kunskap om hur ett sådant nätverk kan möjliggöra ett praktiskt arbete med genusfrågor, samt om vilka eventuella svårigheter som finns. Vi samlade in material via intervjuer med sex pedagoger, där några precis påbörjat sitt deltagande i nätverket medan andra hade deltagit i ett år.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans värld och varje reform har medfört förändrade krav på skolans verksamhet. Varje läroplan bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. När Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns där en förändrad syn på kunskap och lärande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de så kallade fyra f:en. Förståelse av fenomen har fått en central plats och eleven förväntas att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till sina studier genom ett djupinriktat lärande.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag i ämnet Idrott och hälsa ett läsår efter införandet av Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011(Lgr 11).Vilka förändringar på styrdokumentsnivå uppfattar lärarna att Lgr 11 har medfört?I vilken mån har innehållet i ämnet påverkats?Hur påverkar ramfaktorer lärarnas arbete med att följa Lgr 11?Hur resonerar lärarna kring betyg och bedömning i relation till tidigare styrdokument?MetodStudien har en kvalitativ ansats och utifrån detta valdes intervju som metod. Urvalet var strategiskt utifrån i förväg fastställa kriterier och kom att innehålla sex lärare i ämnet Idrott och hälsa inom Stockholms län. Utsagorna bearbetades och analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori.  ResultatLärarna menar att det finns en ökad medvetenhet om läroplanens innebörd än tidigare. Detta gör lärarna mer benägna att följa läroplanen.

Samhället förändras kontinuerligt. För att människor ska må bra i ett föränderligt arbetsliv behöver de uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga kring det som berör dem. Ett hälsofrämjande arbetsliv är inte bara gynnsamt för individen, det bidrar även till hållbar tillväxt i samhället.  Organisationer strävar efter att utveckla sina verksamheter, vilket i forskning ofta diskuteras utifrån ekonomiska perspektiv. Att i kontrast till det ekonomiska perspektivet studera organisationer utifrån ett pedagogiskt perspektiv är föreliggande undersöknings fokus. Perspektivet syftar till att studera mellanmänskliga påverkans- och förändringsprocesser samt dessas förutsättningar inom organisationer.

Uppsatsen undersökte SSPF som är ett samverkansforum mellan socialtjänst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jämföra vad SSPF innebär och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrån mål, syfte, ansvarsfördelning, förutsättningar ochungdomars delaktighet. Syftet var också att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tänkas påverka de ungdomarsom är aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter från socialtjänst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende.

Det svenska järnvägsområdet är sedan 1990-talet under stark omdaning med en ökad marknadsmedvetenhet, förändrad lagstiftning och harmonisering av Europas järnvägssystem. Järnvägsstyrelsen är en relativt ny myndighet som tillkommit som ett resultat av dessa förändringar. Järnvägsstyrelsens uppgift är huvudsakligen att tillse att järnvägsmarknaden är effektiv med likvärdiga villkor och en sund konkurrens men även att järnvägsmarknaden har hög säkerhet för medborgarna och näringslivet. Införande av EU-lagstiftning såsom andra järnvägspaketet är exempel på pågående förändringar inom järnvägsområdets säkerhetshantering där Järnvägsstyrelsens roll som säkerhetsmyndighet stärks och renodlas. Förändringarna innebär bland annat att Järnvägsstyrelsen skall sluta utreda orsaken till olyckor och tillbud.

Tjänstekvalitet är ett omdiskuterat begrepp inom den offentliga upphandlingssektorn. Även om många upphandlande myndigheter understryker vikten av god kvalitet vid en tjänsteupphandling upplever de ändå svårigheter med att definiera kvalitet samt utforma och ställa krav i tydliga, relevanta och mätbara kriterier. Uppsatsen behandlar hur kvalitet kan mätas vid offentliga tjänsteupphandlingar. Det utreds hur kompetens och erfarenhet kan utvärderas samt vilka faktorer som ska beaktas för att utforma proportionerliga och transparenta utvärderingskriterier. Inledningsvis sker en redogörelse för faser i upphandlingsprocessen som är av vikt för upphandling av kvalitet och därefter utreds begreppet tjänstekvalitet.

SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrågan om vi ville åta oss uppdraget att förbättra Ovanåkers kommuns årsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra ämne för en C-uppsats. Vi insåg dock rätt snart att en mall inte är lämplig för en årsredovisning eftersom det låser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istället att årsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.Vårt primära syfte, att skapa en ökad förståelse för vikten av kommunala årsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar på de problemställningar vi har formulerat. En problemställning var att definiera ?målgrupp? och ?förbättra?.

Enrons kollaps år 2001 aktualiserade frågan om revisorns oberoende. Ett ämne som till stor del utgör själva grundstommen i revisorsyrket. Enronskandalen förde med sig en ordentlig restriktion av amerikanska, men även svenska, regelverk. Dessa reglementen åsyftar att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter, för att minska risken för nya redovisningsskandaler. I Sverige infördes analysmodellen i revisorslagen den första januari år 2002.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlätta för räddningstjänsterna vid besvärliga bränder så att chansen att rädda liv ökar, säkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gångbar produkt. Projektet är en fortsättning på ett tidigare stadium, demo1, där identifierades de viktigaste grunderna som måste finnas i brandroboten.

Denna rapport innefattar ett examensarbete av Manne Hellsing, studerande på Mälardalens Högskola inom Ingenjörsprogrammet, Innovation och produktdesign.Uppdraget har utförts för och på företaget Calesco i Kolbäck och utfördes mellan den 1/4-2013 och den 13/6-2013. Det uppdrag som delades ut av Calesco bestod av att konstruera en ny typ av vattensängsvärmare, med någon form av trådlös styrning. I detta arbete ingick att undersöka vilken väg som var den rätta att gå med framtidens vattensängsvärmare samt att skapa en prototyp av konceptet.För att kunna angripa problemet på rätt sätt utfördes noggranna förstudier i början av projektet. Med hjälp av undersökningar av befintliga produkter i Calescos sortiment och undersökningar av konkurrerande produkter skapades ett bra grundmaterial för att kunna fastställa vad problemet faktiskt var och i vilken riktning projektet borde gå. Nuvarande produkter undersöktes med en bred grund där all information snappades upp, oavsett hur viktig eller oviktig den till synes var.

Denna rapport behandlar ett examensarbete som bedrivits mot AB Realisator. Examensarbetet ligger på D-nivå och innefattar 30 högskolepoäng. Uppdraget från Realisator innefattade att designa ett chassi till en brandrobot.Realisator startade ett stort projekt för att utveckla en brandrobot som ska underlätta för räddningstjänsterna vid besvärliga bränder så att chansen att rädda liv ökar, säkerheten för personalen ökar och kostnaderna minskar. Brandroboten ses som en internationellt gångbar produkt. Projektet är en fortsättning på ett tidigare stadium, demo1, där identifierades de viktigaste grunderna som måste finnas i brandroboten.

Problemområde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehåller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekräfta, förstå och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrån barns perspektiv. Om man erkänner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgång för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmärksamma det barnen själva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förståelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten är att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv.