SammanfattningSyfte och frågeställningar:Vår studie syftar till att undersöka orsaker till konflikter i idrott och hälsa.1. Hur ser fördelningen ut i antal konflikter mellan de olika konfliktorsakskategorierna i ämnet idrott och hälsa för år 1-2? (Princip, objekt och situation)2. Vilka är de vanligaste konfliktorsakerna inom ämnet idrott och hälsa för år 1-2?3.

Denna studie gjordes på förfrågan av en simklubb i västra Sverige. Uppgiften var att mätafram laktatkurvan på ett antal simmare. Önskemålet var tio (10) simmare men vi fick ettbortfall på fyra (4) på grund av sjukdom, ovilja och tester för nära inpå mästerskap. Metodenvi valde var laktatmätning efter varje simmat lopp. Simmarnas uppgift var att simmaprogressivt 5*200m frisim.

Ett problematiskt förhållande till mat kan grunda sig i en negativ kroppsuppfattning vilket isin tur kan bero på de normer och ideal som individen förväntas leva upp till för att passa in.Kroppsideal speglar inte bara hur kroppen bör se ut enligt normen, utan medföljs också avflertalet värderingar och fördomar om innehavaren. Syftet med denna studie är att utforska om,och i så fall hur, kroppsuppfattningen påverkar relationen till ätande hos gymnasieungdomar.För att fördjupa syftet användes frågeställningar som rörde kroppsuppfattning och ätmönster irelation till kön. Skillnaderna mellan könen belyses utifrån ett genusperspektiv. Totalt deltog222 ungdomar i studien som utfördes genom en enkät.Resultatet visade att det var vanligare att reglera sitt ätande eller att ha negativa känslorkopplat till ätande om kroppsuppfattningen var negativ. Det framkom även att det var någotvanligare att tjejer hade negativa känslor kopplat till ätande.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder.

På SWECO VBB har ett projekt som kallas Geomodellen pågått ett antal år, projektet syftar till att integrera geotekniska, geohydrologiska, topografiska och miljötekniska förhållanden i en och samma 3D-modell. SWECO VBBs vision med Geomodellen är att skapa ett verktyg där all geoteknisk data i projektet presenteras på ett lättöverskådligt sätt. Detta examensarbete är ett steg i den utvecklingen, arbetets syfte är att undersöka vilka datorverktyg som finns tillgängliga på marknaden, samt att studera vilka av dessa program som kan vara lämpliga att använda för att göra geotekniska 3D-modeller. Med en geoteknisk 3D-modell menas en modell där olika jordlager i ett undersökningsområde representeras av ytor i en 3D- miljö. Önskemålet med dessa modeller är att de i ett projekt skall verka som projekteringsunderlag när förstärkningsåtgärder och dylikt skall dimensioneras, exempelvis pållängder och sponter.

Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetsförmedlares förståelse av kompetensbegreppet, med fokus på social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer är sociala nätverk, strukturer i samhället och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det är en kvalitativ studie som bygger på en hermeneutisk ansats. Det innebär att individernas tolkningar, såväl de fem respondenternas som min egen har använts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna.

Corporate Social Responsibility, företagets sociala ansvarstagande, har de senaste åren uppmärksammats mer och mer. Medierna och intresseorganisationer har fått allmänheten intresserad av dessa frågor och trycket på att företag ska ta sitt sociala ansvar har ökat. Det sociala ansvaret ska genomsyra företagens hela organisation och sträcker därför sig även till leverantörer. Att kontrollera att leverantörer arbetar på ett etiskt korrekt sätt är inte alltid helt enkelt då geografiska avstånd försvårar kontrollen.Vi har för avsikt att undersöka hur mindre textilföretag kontrollerar sina leverantörer i u-länder med avseende på CSR. Vi vill ta reda på om relationens karaktär har betydelse för kontrollen och jämföra ifall små och stora företag arbetar på olika sätt.Vi har kommit fram till att små och stora företag arbetar olika med kontroll av leverantörer.

Det övergripande syftet med föreliggande uppsats har varit att bidra till en djupare förståelse om självhjälp på Internet genom att belysa individens medvetande och interaktion med andra. Studiens forskningsobjekt har utgjorts av sju individers livsberättelser som återfinns på ett diskussionsforum på Internet och har genomförts enligt en narrativ forskningsmetod och hermeneutiskt ansats. Studien är av kvalitativ art och individens handlande och självupplevda verklighet har stått i fokus. Teorin som applicerats i studien är det pragmatiska mikroperspektivet, symbolisk interaktionism, med följande teoretiska utgångspunkter: symboler, bortträngning, identitetsberövande och ömsesidigt stöd. Analysen är tematiserad enligt studiens tre frågeställningar.

Företags renommé uppmärksammas allt mer, både inom näringslivet och bland forskare. Båda grupperna verkar vara överens om att ett gott renommé är en stor konkurrensfördel, och mycket forskning finns om vad ett renommé består av och hur det bör förvaltas. Däremot verkar det finnas få undersökningar om hur ett renommé kan repareras efter att det har blivit skadat, trots att detta borde vara en viktig fråga för företag. Syftet med vår uppsats är att analysera området ?Reputation Repair?, det vill säga förstå vad som krävs av företag för att återupprätta ett skadat renommé.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svårighet för patienterna, deras familjer och samhället.Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. Frågeställningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier användes för att hantera livssituationen.Metod: Litteraturöversikten inkluderade primärkällor från nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Centralt i uppsatsen är hur ungdomar resonerar och förhandlar sitt identitetsskapande i relation till sitt gymnasieval och sin framtid. Två fokusgruppsintervjuer, med niondeklassare från två högstadieskolor i Mellansverige, genomfördes i studien. Materialet analyserades med utgångspunkt i diskursiv psykologi och narrativ analys. Resultatet visade på att det fanns tre övergripande mönster att resonera på i förhållande till gymnasievalet och framtiden. Bland annat pendlade ungdomarna mellan framhävandet av den egna autonomin och värdet av att kunna lyssna på andra.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet är stressad och att elever upplever mer stress med stigande ålder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hälsa A lära sig om både den fysiska och psykiska hälsan. Spänningsreglering är något som är viktigt för den psykiska hälsan och något som kan användas för att individen skall kunna slappna av så att stressen inte skall bli skadlig. Idrottslärare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan då natur och friluftsliv vara en sorts form av spänningsreglerande redskap? Denna studies syfte är att undersöka om elever på gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan än gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers känslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

SammanfattningBakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke.Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys.Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.