Skuggor har länge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnärliga arbete. Skuggor av glas berättar inte bara om den yttre formen utan förmedlar även något från glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella är ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i våra kroppar. Kunskap som vi ännu inte greppat med vårt intellekt.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser på kost och hälsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga är dessa frågor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nå syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer från två olika kommuner (Leksand och Gävle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen är att det råder skilda uppfattningar om kost- och hälsofrågorna hos dessa ansvariga för skolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur gymnasieungdomar tänker och reflekterar kring begreppet mångkultur och dess innebörder.Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fokusgruppsintervjuer som undersökningsmetod. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med fem deltagare i varje. Samtliga av deltagarna gick tredje året på gymnasiet i yrkesförberedande program.Undersökningen visar att deltagarna i studien har övergripande negativa tankar kring mångkultur. Flera av dem menar att det innebär betydligt fler problem i samhället än det ger möjligheter. Det uttrycks även en viss motvilja till att leva i ett mångkulturellt samhälle och flera av deltagarna talar till förmån för ett monokulturellt alternativ.

I dagens tekniska samhälle finns en tendens till att barn och ungdomar, men även vuxna, rör sig alldeles för lite och vistas för lite utomhus. Forskning tyder på att det är viktigt av hälsoskäl att vistas ute, få frisk luft och röra sig för att kroppen skall fungera, och att man lär bättre om man mår bra. Med detta som grund ser vi utomhuspedagogiken som ett intressant område ur allmänhetens synpunkt, att studera. Syftet med undersökningen är att se hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i de olika åldrarna i skolan. Vi valde att lämna ut en kvalitativ enkät till utvalda pedagoger inom en och samma kommun.

Syftet med uppsatsen har varit att studera betydelsen av inslag av meänkieli i modern svensk litteratur ur ett narratologiskt och postkolonialt perspektiv. Inslagen har räknats och kategoriserats med avseende på vilken betydelse de har för berättelsen, för karaktärerna, tiden och rummet, i vilken situation de förkommer, vilken känsla de förmedlar och om de är översatta till svenska eller inte. De verk som studerats är två av Gunnar Kieri, Av dig blir det ingenting (1976) och Bara ett liv (2001), samt Mikael Niemis Mannen som dog som en lax (2006). De båda verken av Gunnar Kieri har jämförts sinsemellan och en jämförelse har också gjorts mellan de båda författarnas sätt att använda meänkieli. Postkoloniala teorier har prövats på de tre verken.

Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

I denna studie går vi igenom skolkuratorns subjektiva syn på relationen mellan skolkurator och elev, samt hur deras arbete går till. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod, där vi har intervjuat tio skolkuratorer och deras syn på relationen mellan dem och eleverna på skolan. Skolkuratorns ansvar har blivit större då deras område har växt inom skolan, de måste kunna se individen utifrån både familjära förhållanden men också ur ett kulturperspektiv, då dessa har stor påverkan på tonåringarna. Skolkuratorn måste också se till de olika yttre krav som påverkar eleven, och därför blir det viktigt för skolkuratorn att uppdatera sig med ny kunskap. Skolkuratorn använder sig av många olika metoder för nå ut till eleverna, då de i studien visar sig att en av skolkuratorerna använder sig av böcker, en annan av konst och en tredje av samarbetsövningar.

Syftet med denna C?uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan den rådande finanskrisen och barns hälsa och hur detta i så fall påverkar barns livssituation. Vi vill undersöka hur professionella som arbetar med barn uppfattar situationen utifrån de upplevelser och samtal de haft med barn i skolan.Våra frågeställningar är:? Vilka samband kan det finnas mellan barns hälsa och finanskrisen?? På vilket sätt har finanskrisen, direkt eller indirekt, påverkat barnens livssituation?? Hur tror de professionella att barnen påverkas av finanskrisen?För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat personal från två olika skolor ifrån två olika stadsdelar i Göteborg för att kunna jämföra vår empiri.

Syftet med vår magisteruppsats är att undersöka kunders förväntningar på butiksutbudet i förhållande till en plats som från början inte varit ämnad för handel av varor och tjänster men som nu är under förändring.Vi har använt oss av en kombinerad strategi. Detta innebär att vi kombinerat en kvantitativ enkätundersökning som genomfördes under tre dagar på en flygbuss mellan Helsingborg och Ängelholm med tre stycken kvalitativa telefonintervjuer som vardera tog mellan 15-20 minuter. Vi analyserar vårt empiriska material ur ett kvalitativt perspektiv.Denna magisteruppsats grundas främst på teorier om förväntningar och föreställningar som påverkar dessa, samt platser. Vi använder oss av begrepp som förväntningsdynamik, plats och ickeplats. Teorikapitlet utmynnar sedan i en modell baserad på dessa teorier.Vi har kunnat visa att flygplatsen som plats starkt påverkar flygresenärernas förväntningar.

Bakgrund: I den fysiska vårdmiljön framkom olika förutsättningar för att skapa god omvårdnad då grundläggande mänskliga värderingarna var av betydelse för hur begreppen hälsa och omvårdnad tolkades. De traditionella vårdmiljöerna kunde uppfattas som anonyma och sterila platser av både sjukvårdspersonal och patienter, dessa egenskaper representerar hur fysiskt påtaglig sjukvårdsmiljön var. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter inom somatisk vård upplever den fysiska vårdmiljön på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tre huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; sjukhusmiljö, vårdavdelningsmiljö och vårdsalsmiljö.

Skuggor har länge fascinerat mig och varit en viktig del i mitt konstnärliga arbete. Skuggor av glas berättar inte bara om den yttre formen utan förmedlar även något från glasets inre. Mötet mellan det yttre och det inre, mellan det materiella och det immateriella är ett tema för detta arbete. Konsten och konsthantverket har en unik möjlighet att utforska och förmedla erfarenheter och kunskaper som finns i våra kroppar. Kunskap som vi ännu inte greppat med vårt intellekt.

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslärare på det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslärare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast ställt frågor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lärarna utformar sin undervisning på olika sätt. Vilka moment som de lägger mest vikt på varierar mellan lärarna.

SammanfattningDen här studiens syfte var att studera lek och kommunikation hos en barngrupp i två olika typer av utomhusmiljöer. Platsens betydelse har lyfts fram genom att samma barngrupp studerats i två olika miljöer, parklek respektive skogsmiljö. Resultatet visade dessa platsers påverkan på just denna barngrupps lekar. Miljöerna var kända och trygga för barngruppen och gruppen var van att vistas utomhus cirka 4 ? 5 timmar varje dag, alla veckans dagar.Frågeställningarna behandlade frågor om hur barngruppen lekte och kommunicerade i byggd parkleks- respektive naturlig skogsmiljö.

Denna uppsats är skriven som en studie i fyra delar. Första delen består utav redogörelser för syfte, metod och källmaterial samt hur jag skapat det analysverktyg som används i arbetet. I andra delen belyses krigföringens grundprinciper såsom de är definierade i litteraturen. Här redogörs även för de faktorer som kommer att användas vid identifikationen. Tredje delen av min studie inleds utav en historisk återblick, där jag återberättar händelserna som utspelar sig i Norge under 1942-1943.

Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighet vill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin närmiljö? Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor på olika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här båda punkterna? metod: Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hur människor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olika platser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när det gäller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter på plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att det funnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta för omvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö..