Sökresultat:
1933 Uppsatser om Tredje och fjärde ćldern - Sida 35 av 129
Dyskalkyli och tekniska verktyg: En kvalitativ intervjustudie
Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och sjÀlvklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angÄende hur tekniska verktyg anvÀnds för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare Är. Denna studie ska Àven belysa pedagogernas Äsikter tekniska verktyg. I denna studie anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som Àr verksamma inom skolans tidigare Är.
Trekantsparken som delad plats? : En studie av intressemotsÀttningar i ett offentligt rum och hur dessa hanteras i planeringen
Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.
Betydelsen av betydelse - Om identitet, mening och betydelse i det postmoderna samhÀllet
Syftet med detta arbete har varit att undersöka om berÀttelsen kan fungera som katalysator för elevernas reflektion över sig sjÀlva och deras situation i ett postmodernt samhÀlle. VÀsentliga frÄgor i sammanhanget blev dels huruvida de sjÀlva kunde bli medvetna om och reflektera över sina egna och andras strategier i en sÄdan omfattande social omvandling. Ett sÄdant fenomen som kom i fokus var vÄrt behov av ytliga statussymboler.
Det i grunden kvalitativa arbetet bygger pÄ tre synvinklar och tillika kÀllor. För det första, mig sjÀlv som oundvikligt subjektivt filter; för det andra eleverna och för det tredje, mediala kÀllor som pÄ olika sÀtt har kunnat anvÀndas i sammanhanget.
Under arbetets lopp har jag kommit fram till att arbetets informativa, reflektiva och diskursiva processer i sig utgjorde ett lika intressant material som slutsatserna..
Dokumentation som arbetssÀtt -en forskningsstudie inom Reggio Emiliapedagogiken i förskolan
Vi har valt att i vÄrt examensarbete titta nÀrmare pÄ dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har dÄ varit ute och intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. TvÄ av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhÀlle. PÄ vÄra valda förskolor Àr det nÀstan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta Àr dÀremot inget som vi kommer att gÄ in pÄ i vÄr studie.
Borgen : BorgenÀrens möjligheter att krÀva fullgörelse av de olika borgensmÀnnen samt borgensmÀnnens inbördes regressförhÄllande
Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.
Upplevelser av sjuksköterskerollen och konflikthantering i anhörigkontakten pÄ Àldreboenden - en intervjustudie.
Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstÄ, i kontakten med anhöriga till patienter pÄ Àldreboende. Designen Àr deskriptiv och bygger pÄ individuellt genomförda intervjuer.Som urvalsmetod anvÀndes ett bekvÀmlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav tvÄ togs bort i efterhand dÄ de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma pÄ var sitt Àldreboende i en kommun i södra Norrland.För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga Àr det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha tÀta kontakter, stor förstÄelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att lÄta anhöriga bidra med sina kunskaper och kÀnna sig delaktiga fÄr sjuksköterskan anhöriga med sig.
Hur gör lÀrare? Vardagspraktik mot mobbning i Ärskurs F-6
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare förklarar hur mobbning uppstÄr och hur lÀrare agerar för att stoppa pÄgÄende mobbning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad tror verksamma lÀrare Àr den frÀmsta orsaken till mobbning? Hur gör verksamma lÀrare för att stoppa pÄgÄende mobbning? Skiljer sig lÀrares förklaringar om och agerande mot mobbning frÄn forskningens teorier om mobbning och hur den bÀst bekÀmpas? Tidigare forskning inriktad pÄ lÀrarnas vardagspraktik mot mobbning saknas. Undersökningens resultat diskuteras mot bakgrund av frÀmst svensk mobbningsforskning och anti-mobbningsprogram. Resultatet beskrivs och förklaras utifrÄn problemstÀllningen om lÀrarnas handlande överensstÀmmer med eller avviker frÄn forskningsbaserade teorier.
Att utbilda med uppdragstaktik
Svenska försvarsmakten hĂ€vdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa pĂ„stĂ„r att sĂ„ inte Ă€r fallet. Ă
tminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara sÄ att bristen pÄ förstÄelse för doktriner och ledningsfilosofier finns dÀr grunden lÀggs, under soldat- och officersutbildning pÄ lÀgre nivÄ. Mycket forskning och utveckling har skett pÄ högre nivÄer men pÄ grundnivÄn har tyvÀrr relativt lite forskning genomförts.
Hur partnern till den som insjuknat i stroke upplever sin livssituation
Bakgrund: Stroke Àr vÀstvÀrldens tredje vanligaste dödsorsak. Varje Är fÄr ungefÀr 30 000 mÀnniskor stroke i Sverige. NÀr nÄgon insjuknat i stroke berörs Àven deras partner. Syftet med studien var att belysa hur partnern till den som insjuknat i stroke upplevde sin livssituation utifrÄn vÀsentlig litteratur. Metod: I studien anvÀndes latent innehÄllsanalys som analysmetod för de kvalitativa artiklarna som var inspirerad av Graneheim och Lundman (2003).
Operationssjuksköterskors kunskaper om hygienrutiner
I bakgrunden beskrivs hur hygien har sett ut genom tiderna och olika typer av smittvÀ-gar. Vidare beskrivs handhygien, preoperativ handdesinfektion, anvÀndningen av hand-skar samt operationspersonalens klÀdsel. För att minska smittspridning och infektioner Àr det av stor vikt att operationssjuksköterskorna har goda kunskaper om hygienrutin-erna. Syftet med studien Àr att studera vilka kunskaper operationssjuksköterskor har om hygienrutiner. Fyra operationssjuksköterskor pÄ ett sjukhus i VÀstra Götalandsregionen har intervjuats med öppna intervjuer.
Att leva sitt yrke
Personliga trÀnarna Àr en yrkesgrupp som har vuxit fram och kan hjÀlpa individer pÄ olika nivÄer nÀr det handlar om fysisk och mental utveckling. Yrket har blivit mer etablerat, populÀrt och mÄnga utbildar sig idag till personlig trÀnare. Yrkesrollen har dock en otydlighet och det finns en stor variation i och av utbildningar till personlig trÀnare, och dÀrför kan det vara vÀsentligt att undersöka hur det talas om personliga trÀnare dÄ det konstruerar och reproducerar berÀttelsen om den verklighet de lever i och att det pÄverkar förstÄelsen av yrkesrollen. Syftet Àr att belysa vilka versioner som framtrÀder av hur personliga trÀnare talar om sin yrkesroll och kompetens. Studien Àr inspirerad av socialkonstruktivism har dÀrför en diskursanalytisk ansats samt tar en utgÄngspunkt i professions- och kompetensteori.
Unga norrbottniska mÀns kroppsuppfattning och fysiska aktivitetsnivÄ: en enkÀtstudie
Kroppsuppfattning handlar om hur man ser pÄ sin kropp till exempel utifrÄn vikt, proportioner och omfÄng. Forskningen pÄ mÀn har visat att de oftast Àr ute efter att bli mer muskulösa. Fysisk aktivitet har visat sig bidra med positiva effekter hos personer med negativ kroppsuppfattning. Syfte: Att undersöka om det finns nÄgot samband mellan norrbottniska mÀns kroppsuppfattning och deras fysiska aktivitetsnivÄ. Metod: Studiedeltagarna omfattades av 52 stycken mÀn i Äldrarna 18-23.
SVENSKA TEXTILFĂRETAGS MILJĂARBETE I TREDJE VĂRLDEN - CSR-ARBETE OCH KONTROLLER I LEVERANTĂRSKEDJAN
Företagens globala ansvar Àr ett Àmne som ligger i hetluften, inte minst nu inför OS i Peking 2008 nÀr blickarna riktas mot Kina och deras hantering av miljöaspekter och sociala frÄgor. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur företag i textilindustrin arbetar med ?Corporate Social Responsibility?, CSR, och kontroll av sina leverantörskedjor samt varifrÄn drivkrafterna för arbetet kommer. Vi har Àven tittat pÄ hur företagen samarbetar med icke-statliga organisationer, för att undersöka om detta Àr ett bra sÀtt att komma Ät de aspekter som företagen sjÀlva har svÄrt att kontrollera.
För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med representanter frÄn H&M, Indiska och KappAhl. Vi har ocksÄ intervjuat en representant frÄn en icke-statlig organisation för att fÄ bÄda parters syn pÄ arbetet.
Beviskrav i ett urval förvaltningsmÄl : en komparativ studie
Uppsatsens syfte Àr att studera diskursen om mÄngfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mÄngfaldsplaner samt tvÄ intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frÄgor vi stÀllt vÄrt material Àr hur ?mÄngfald? definieras, hur mÄngfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mÄngfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen Àr etnisk mÄngfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket bestÄr av diskursteori samt begrepp och idéer hÀmtade frÄn kritisk litteratur om mÄngfald.
Utveckling av automatisk installations- och uppdateringsapplikation skriven i Java
Xylem Àr ett vÀrldsledande företag inom vattenteknologi. Xylem hade Är 2011 mer Àn 12000 medarbetare i över 150 lÀnder. Xylem Water Solut-ions Àr den största enheten och har huvudkontoret i Stock-holm/Sundbyberg dÀr vi har fÄtt möjligheten att göra vÄrt examensar-bete.För att lÀsa och presentera prestanda pÄ pumpar och motorer anvÀnds ett program som heter PECU som körs i UNIX. För att anvÀnda PECU pÄ PC anvÀnds en klient som heter Jmenu. Jmenu utvecklades för mÄnga Är sedan och Àr idag krÄngligt att installera, uppdatera och distribuera.